Bakgrund: I och med att globaliseringen växer har det medfört en ökning av mångfalden i samhället. Allt fler interkulturella samtal sker som kräver ett fungerande samspel mellan utrikesfödda patienter och sjukvårdspersonal. Bristande kommunikation i form av språkbarriärer utgör en risk för vårdandet samt försvårar möjligheten för god vård. Syfte: Syftet var att beskriva utrikesfödda patienters upplevelser av språkbarriärer inom hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på elva vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultat presenterar tre huvudkategorier. Dessa är Konsekvenser av språkbarriärer, Vikten av fungerande kommunikation och Tolk i vården. Sammanfattning: Litteraturöversikten har påvisat att språkbarriärer försvårade patient- och sjukvårdspersonalens vårdrelation. En konsekvens av detta var att informationsöverföringen brast och patienter lämnades ovetande om sin hälso- och sjukvårdssituation. Andra svårigheter som lyftes fram var korrelerat till känslomässiga, negativa ochkulturella element. Även tolkanvändning för att stödjakommunikationen benämndes vilket upplevdes både positivt ochnegativt. Att visa omtanke till patienter som inte kan detgemensamma språket är nyckeln till en god vård. Respekten ochförståelse för patienters olika kulturer är en central del för enpersoncentrerad omvårdnad. / Background: As globalization around the world grows, it has led to an increase in the diversity of society. More and more intercultural conversations are taking place that require a functioning interaction between foreign-born patients and healthcare professionals. Lack of communication in the form of language barriers compose a risk for patient care and makes the possibility of quality care more difficult. Aim: The purpose of this study was to describe foreign-born patients ́ experiences of language barriers in health care. Method: A literature review based on eleven scientific articles. Results: The result presents three main categories. These are consequence of language barriers, the importance of effective communication and interpreters in healthcare. Summary: The literature review has shown that language barriers made it difficult for patients and healthcare professionals to have a caring relationship. One consequence of this was that the transfer of information broke down and patients were left unaware of their healthcare situation. Other difficulties highlighted were correlated with emotional, negative and cultural elements. The use of interpreters to support communication was also mentioned, which was experienced both positively and negatively. Showing care to patients who do not know the common language is the key to good care. Respect and understanding of patients' different cultures is a central part of person-centered nursing.

Bakgrund: Kommunikation utgör en viktig grund för kvalitén av hälso- och sjukvården. Genom kommunikationshinder mellan patient och sjukvårdspersonal kan inte en adekvat vård ges med hänsyn till patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Tolkanvändningen kan förbättra vården då kommunikationen förbättras mellan patient och sjukvårdspersonal och minskar risken för missförstånd samt ökar patientsäkerheten. Genom tydlig kommunikation har patienten en chans att vara delaktig och upplever en känsla av trygghet i den vård patienten får.  Syfte: Syftet var att beskriva tolkanvändningens betydelse för kommunikationen i vårdmötet mellan patient och sjukvårdspersonal. Metod: Denna studie består av en icke-systematiskt litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar. En integrerad dataanalys har utförts för att hitta relevanta artiklar till resultatet. De vetenskapliga artiklarna som använts i studien är inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed och är sedan kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultatet består av två kategorier med tillhörande underkategorier.  Resultat: Resultatet i litteraturöversikten visar på att tolkanvändningen är nödvändig i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal för att ge en adekvat vård och för att ge patienten en delaktighet och trygghet i sin vård. Trots att tolkanvändningen är nödvändig, används professionella tolkar i för låg utsträckning. Genom användningen av professionella tolkar ökar patientsäkerheten och stärker vårdrelationen.  Slutsats: Tolkanvändning inom vården har visat på ökad patientsäkerhet och välbefinnande. Trots detta så visar det på att tolkanvändningen inom hälso- och sjukvården är låg. Utebliven tolkanvändning kan leda till konsekvenser såsom längre sjukhusvistelser och att patienterna söker sig till hälso- och sjukvården upprepande gånger. Istället för professionella tolkar används familjemedlemmar för att tolka vilket har positiva men övergripande negativa konsekvenser och som inte rekommenderas. Sjukvårdspersonalen behöver ökad kunskap inom området tolkanvändning. Genom tolkanvändning kan hälso- och sjukvården arbeta för att en vårdande kommunikation ska uppstå. / Background: Communication is an important basis for the quality of healthcare. Due to communication barriers between the patient and the care staff, adequate care cannot be provided regarding to the patient's integrity, self-determination, and participation.The use of an interpreter can improve care as the communication between patient and care staff is improved and reduces the risk of misunderstandings. Through clear communication, the patient has a chance to participate and experience a sense of security in the care the patient receives. Aim: The aim of this study was to describe the importance an interpreter has for the communication between patients and healthcare staff.  Method: This study consists of a non-systematic literature review based on 15 scientific articles. Integrated data analysis has been performed to find relevant articles for the results. The scientific articles used in the study were obtained from CINAHL and PubMed and then quality-examined based on Sophiahemmet University's assessment protocol. The result consists of two main groups with associated subgroups. Results: The results in the literature review show that the use of interpreters is necessary for the meeting between patients and healthcare staff to provide adequate care and provide the patient with participation and security in their care. Although the use of interpreters is necessary, interpreters are used too little. Through the use of interpreters, patient safety increases and strengthens the care-relationship. Conclusions: The use of interpreters in healthcare has shown increased patient safety and well-being. Despite this, it shows that the use of interpreters in health care is low. Failure to use an interpreter can lead to consequences such as longer hospital stays and patients seeking medical care again. Instead of professional interpreters, family members are used to interpret, which has positive but overall negative consequences, and which is not recommended. Healthcare professionals need increased knowledge in the field of interpreting. Through the use of interpreters, the health service can work to ensure that caring care is established.

Bakgrund: Den ökade migrationen i världen det senaste decenniet har den svenska sjukvården mött på en alltmer heterogen population. Den heterogena populationen har medfört att sjuksköterskor träffar på nya utmaningar som påverkar omvårdnadsarbetet där språkbarriären mellan sjuksköterska och patient har en negativ inverkan på den givna vården. När kommunikationen mellan dessa två parter brister äventyras patientsäkerheten. Således är kommunikation centralt och grundläggande för att uppnå god vårdkvalité där patienters individuella behov kan tillgodoses. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i kommunikationen inom vården. Metod: Uppsatsen är genomförd som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed som är inriktade på omvårdnad. Utifrån de valda inklusion- och exklusionskriterier identifierades relevanta studier. Studiernas kvalitet granskades med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall och innehållet analyserades med hjälp av innehållsanalys för identifiering av relevanta teman. Resultat: Litteraturstudiens resultat redogörs utifrån tre teman vilka är språkbarriär som en utmaning, kommunikation med tolk samt hinder för kulturell förståelse. Identifierade teman omfattar fem subteman. Konklusion: Språkbarriärer påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. När språkbarriärer föreligger begränsas informationsutbytet mellan sjuksköterska och patient. Att arbeta utifrån ett holistiskt förhållningssätt kan då inte upprätthållas och omvårdnaden drabbas. / Background: I relation with the increased migration over the past decade, the Swedish health care has encountered an increasingly heterogeneous working class. The increasingly heterogeneous work environment has meant that nurses encounter new challenges that affect nursing work, where the language barrier between patient and nurse has a negative impact on the care provided. When communication between these two parties is lacking, patient safety is jeopardized. Thus, communication is crucial and fundamental to achieve good quality of care where patients’ individual needs can be met. Aim: The aim of the literature study was to compile nurses' experiences of language barriers in communication within health care. Method: The essay is based on a compilation of twelve literature studies with a qualitative approach. A systematic literature study based on scientific publications that deal with scientific studies. The database search was performed in CINAHL and PubMed and focuses on nursing. The studies were reviewed according to the inclusion and exclusion criteria. The quality of the studies was then reviewed based on SBU's quality review template and the content was analyzed using content analysis to identify relevant themes. Results: The results of the literature study are presented based on three themes, which includes: language barriers as a challenge, communication with interpreters and barriers to cultural understanding. The identified themes include five subthemes. Conclusion: Language barriers affect nurse's nursing work. When language barriers exist, the exchange of information between nurse and patient is limited. Working from a holistic approach cannot be maintained and nursing is affected.

Bakgrund: En god kommunikation är betydelsefullt inom omvårdnaden och är en av sjuksköterskans primära arbetsuppgift. Sjuksköterskan bör ha en god kommunikationsförmåga som är personcentrerad. Brister i kommunikationen kan leda till missförstånd mellan patienten och sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten; utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde flera olika faktorer som påverkade kommunikationen med patienten. Resultatet delades in i fyra kategorier som belyser olika faktorer; Språkskillnader, Kulturella skillnader, Arbetsmiljöns påverkan, Funktionsnedsättningar och svår sjukdom hos patienten. Konklusion: Språkbarriärer resulterade i missförstånd och kommunikationssvårigheter, vilket utgjorde en återkommande utmaning inom vården. Brist på personal och fortsatt hög patientomsättning ledde till tidsbrist och hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna, vilket gjorde att kommunikationen inte prioriterades. Svår sjukdom eller funktionsnedsättningar hos patienten var en utmanande omständighet för att åstadkomma en god kommunikation, därav användes icke verbal kommunikation för att underlätta interaktionen. / Background: A good communication is important in nursing and is one of the nurse ́s primary tasks. The nurse should have a good communication ability that is person centered. Lack of communication can lead to misunderstandings between the patient and the nurse. Purpose: The purpose was to highlight factors that affect communication between nurse and patient: from the nurse's perspective. Method: The study was conducted as a general literature study. Result: The nurses experienced several different factors that affected communication with the patient. The results were divided into four categories that highlight different factors: Language differences, Cultural differences, Impact of the work environment, Disabilities and severe disease in the patient. Conclusion: Language barriers resulted in misunderstandings and communication difficulties, which was a recurring challenge in healthcare. Lack of staff and continued high patient turnover, led to lack of time and high workload for the nurses, which meant that communication was not prioritized. Severe illness or disability in the patient became a challenging circumstance to achieve effective communication, hence non-verbal communication was used to facilitate the interaction.

Bakgrund: Dagens samhälle är multikulturellt, bara i Sverige talas över 200 språk. Språkbarriärer inom hälso- och sjukvården utgör en utmaning för sjuksköterskor eftersom kommunikationen är essentiell för att omvårdnaden ska vara av god kvalitet. Syfte: Syftet med den litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplevde det var att ge omvårdnad till patienter på sjukhus när det förelåg språkbarriärer. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio studier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att söka efter relevanta studier. Studierna kvalitetsgranskades utifrån en av SBU:s mallar (SBU 2014). Dataanalysen genomfördes i enlighet med Fribergs (2017a) analysmetod för allmänna litteraturöversikter. Resultat: Dataanalysen resulterade i identifiering av tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna var språkbarriärers inverkan på omvårdnaden, tolkar samt kultur och kulturkompetens.  Konklusion: Språkbarriärer innebar en försvårande faktor att ta hänsyn till vid omvårdnadsarbetet. De hade en ogynnsam påverkan på kommunikation, tidsåtgång och patient-sjuksköterskerelationen. Tillgången till tolkar var begränsad men tolkarna upplevdes främst som en resurs medan anhörigtolkning ansågs vara problematiskt. Sjuksköterskorna upplevde skillnader i omvårdnaden av patienter med en annan kulturell bakgrund jämfört med att ge omvårdnad till patienter tillhörande samma kultur. Det upplevdes viktigt att ta patientens kultur i beaktande i omvårdnadsarbetet samt att ha utbildning i kulturell kompetens.

Bakgrund: Invandring till Sverige har medfört till att en stor del av Sveriges befolkning har ett annat modersmål än svenska. Kommunikation är sjuksköterskans främsta verktyg för att kunna utföra en god och personcentrerad omvårdnad. Tidigare studier har påvisat att språklig mångfald har skapat språkbarriärer i vården vilket har påverkat sjuksköterskans yrkesroll.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriär i vården. Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tolv studier användes i föreliggande uppsasts som granskades utifrån SBU:s granskningsmall. Studierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. De två databaserna som användes var Pubmed och Cinahl.  Resultat: Litteraturstudiens resultat presenterades utifrån två huvudkategorier: Sjuksköterskans känslor och resurser som kommunikationshjälpmedel. Underkategorierna mynnade ut i totalt två huvudkategorier.  Konslusion: Vid språkbarriärer begränsas kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter, vilket påverkar särekheten, omvårdnaden och de lagar som skall upprätthållas. Vården begränsas vid en bristande kommunikation och skapar både oro och frustration för sjuksköterskorna i arbetet. / Background: Immigration to Sweden has led to a large population of Sweden having another native language other than Swedish. Communication is the nurse's main tool to be able to provide good and personcentered nursing. Previous studies have shown that linguistic diversity has created language barriers in care, which has affected the nurse's professional role. Aim: The aim of this study was to compile nurses experience of language barriers in care. Method: The study is based on a literature study with a qualitative approach. Twelve scientific studies were used which were reviewed on the basis of SBU's review template. The studies were analyzed using Graneheim and Lundman's content analysis. The two databases used were Pubmed and Cinahl.  Findings: The findings of the literature study were presented on two main categories, the nurses feelings and resources as communication tools. All main categoriers had a total of four subcategoriers.  Conclusion: Language barriers limit communication between nurse and patient, which affects safety, care and the laws that need to be fulfilled. Care is affected by a deficiency of communication and creates both concern and frustration for nurses.

Bakgrund: En observation under verksamhetsförlagd utbildning har varit att Google Translate, ett digitalt översättningsverktyg, har använts som hjälpmedel för att försöka förmedla information till patienter. Effektiv kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en grundläggande förutsättning för sjuksköterskans arbete och för personcentrerad vård. På grund av språkförbistringar uppstår det ofta problem i kommunikation med patienten.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i vilken utsträckning sjuksköterskor i slutenvården på sjukhuset i fråga använder sig av digitala översättningsverktyg i kommunikation med patienter.Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av webbenkät på ett stort sjukhus i södra Sverige. Populationen bestod av 279 sjuksköterskor, 76 av dessa besvarade enkäten.Resultat: Undersökningen visade att 61,8 procent av deltagarna (n= 47) har någon gång använt digitala översättningsverktyg, nästan uteslutande Google Translate, i kommunikationen med patienter. De vanligaste situationerna då det har använts var vid smärtskattning och informationsförmedling. / Background: An observation during the clinical practice has been that Google Translate, a digital translation tool, was used as a means to inform patients. Effective nurse-patient communication is a basic qualification for the nurse ́s work and for patient-centered care. Due to language barriers, problems often occur in communication with the patient.Aim: The aim of this study was to find out if, and to what extent, nurses working in hospital care at the hospital in question use digital translation tools when communicating with patients.Method: A cross-sectional study was conducted at a large hospital in southern Sweden through an online questionnaire.The population consisted of 279 nurses, 76 of these filled out the questionnaire.Results: The study showed that 61,8 percent of the participants (n=47) have at some point used digital translation tools, especially Google Translate, when communicating with patients. The most common situations this tool was used in was during pain assessment and when delivering information.

Kommunikationssvårigheter drabbar många människor, på grund av medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar. Svårigheterna kan gälla kognitiva-, syn- och hörselnedsättning samt språk-, röst- och talsvårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa metoder som röntgensjuksköterskan kan använda vid bemötande av patienter med kommunikationssvårigheter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie övervetenskapliga artiklar ur databaserna PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades och inkluderades i studien. Resultat: Olika metoder framkom i resultatet och de kategoriserades i fem kategorier: Tal/röst, förhållningssätt, kroppsspråk, trepartssamtal och hjälpmedel. De flesta metoder kunde vara till fördel i bemötandet av patienter med kommunikationssvårigheter, men det framkom även metoder som kunde vara till nackdel vid kommunikationssvårigheter. Slutsats: Informationen till patienter med kommunikationssvårigheter behöver ofta anpassas och studien visar att metoder som exempelvis papper, penna och bilder är kostnadseffektiva, enkla hjälpmedel som röntgensjuksköterskan ofta har nära till hands.

Introduktion/Bakgrund: Migrationen ökar vilket leder till att hälso- och sjukvården oftare erfarar språkbarriärer. God och säker omvårdnad kräver adekvat kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Det är därför väsentligt för sjuksköterskanatt kunna kommunicera effektivt, trots förekomsten av språkbarriärer. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att kommunicera med patienter när en språkbarriär föreligger.Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2021) nio steg. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. För att kvalitétsgranska de tio artiklar som utgjorde resultatet användes granskningsmallar från Polit och Becks (2021). Resultat: Tre huvudteman och fyra underteman identifierades. Erfarenheter av kommunikation genom professionella tolkar med underteman gällande tolkar på plats och på distans. Erfarenheter av kommunikation genom inofficiella tolkar där underteman innefattar flerspråkiga sjuksköterskor samt anhörigtolkar. Det tredje temat, Erfarenheter av kommunikation genom översättningsapplikationer, är utan undertema.Slutsats: Det finns flera användbara tillvägagångssätt för att minska språkbarriärerna inomvården, men resultatet tyder på de enskilt inte kan överkomma språkbarriärerna helt. De tillvägagångssätt som framkommit från artiklarna har alla för- och nackdelar som påverkartillgänglighet, effektivitet och korrekthet. Resultat belyser översättningsapplikationerspotential till att underlätta handhavandet av språkbarriärer i framtiden.  Däremot behöver översättningsappar vidareutvecklas för att kunna implementeras i en större kontext och till komplexare situationer.

Bakgrund: Med en ökad globalisering uppstår det allt mer språkbarriärer mellan vårdgivare och vårdtagare i vården då det gemensamma språket inte talas. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av språkbarriärer i vården. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på åtta kvalitativa artiklar som publicerats mellan år 2010-2022 och söktes fram i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultaten från artiklarna tematiserades och diskuterades utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre huvudteman: Kommunikationsproblem vid vårdmöten, Patienters delaktighet i vården och Vikten av professionell vård. Det första temat handlar om problem som uppstår vid vårdmöten på grund av språkbarriärer och bristande tillgång till professionella tolkar. Det andra temat handlar om patienters upplevelser av bristande delaktighet i vården på grund av språkbarriärer medan det tredje handlar om att patienterna beskriver att de vill bli bemötta som en unik individ, de vill bli lyssnade på, bekräftade och vara delaktiga i sin egen vård. Sammanfattning: Språkbarriärer kan leda till en sämre relation mellan vårdpersonal och patient. Att inte använda professionella tolkar i vården kan öka otryggheten för patienterna och på sikt hota patientsäkerheten. Omvårdnad som utgår från Travelbees omvårdnadsteori kan hjälpa sjuksköterskor ska bygga en relation med patienten oavsett språklig och kulturell bakgrund. Att sjuksköterskor verkligen lyssnar och visar förståelse kan skapa en bättre och jämlik vård för alla patienter. / Background: With increasing globalization, there are growing language barriers between healthcare providers and patients in healthcare settings. Aim: To describe patients' experiences of language barriers in healthcare encounters. Method: This literature review is based on eight qualitative articles, published between 2010-2022 and retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The results from the articles were thematised and discussed based on Joyce Travelbee’s nursing theory on interpersonal aspects. Results: Data analysis resulted in three main themes: Communication problems in healthcare encounters, Patient participation in healthcare, and the Importance of professional care. The first theme deals with problems that arise during healthcare encounters due to language barriers and a lack of access to professional interpreters. The second theme is about patients' experiences of inadequate participation in healthcare due to language barriers, while the third is about patients' descriptions of wanting to be treated as a unique individual, to be listened to, affirmed, and involved in their own care. Summary: Language barriers can lead to a poorer relationship between healthcare professionals and patients. Not using professional interpreters in healthcare can increase patients' insecurity and ultimately threaten patient safety. Nursing based on Travelbee's nursing theory can help nurses build a relationship with the patient regardless of linguistic and cultural background. Nurses truly listening and showing understanding can create better and more equitable care for all patients.