No description available.

All translators must ask themselves the question: « Shall I do a literal translation or shall I do a free translation? ». Research will say that to achieve a near translation it is necessary to take into account the grammatical structure, the linguistic variety, the semantics and the pragmatics. Through time, the translation will be influenced by the context in which it is produced, and by the ambitions and the personality of the translator. In this essay, the Swedish book Lillebror och Karlsson på taket, a children’s book written by Astrid Lindgren, was compared with its translations, and problems concerning structural and cultural differences between the target language and the source language were analysed. A comparison was made between the first two chapters of two French versions (from 1980 and 2008). One of these versions had been translated from a second language, in this case from English. One of the aims of this essay was to show the methods used to solve problems while translating from a second language into a third language. Another aim was to find which French version was more truthful to the original Swedish version. The comparison revealed cultural, structural and narrative differences, as well as some cuts and additions in the versions, especially in the first French translation. The conclusion of the analysis was that the newest French version was more faithful to the original Swedish version and aimed to show a new culture to the readers. It also preserved Swedish expressions as well as the narrative style of Astrid Lindgren, even if this sometimes was at the expense of the French language.

<p>This essay investigates the knowledge about the dialect in Jönköping among youths in the same city. My aim is primarily to focus on their knowledge around words and expressions in the dialect of Jönköping. My method is both qualitative and quantitative and the survey was performed through questionnaires that were sent out to 50 students. In the questionnaires the students were asked to translate words from the dialect in Jönköping but also to freely speculate around the features in the dialect.</p><p> </p><p>My findings indicate that the knowledge around the students own dialect is very poor. Knowledge about the words and expressions that were used in my questionnaire were also poor but among those words that the students actually recognized many originated from the Romany language. Among the answers from the questionnaire there were 17 suggestions for other dialect words, different from the ones that were used in the questionnaire. Consequently the contemporaneity in certain literature that were used is questioned.</p> / <p>Den här uppsatsen undersöker jönköpingungdomars kunskap om den egna dialekten. Syftet är att framförallt fokusera på ungdomarnas kunskaper kring ord och uttryck i Jönköping. Metoden är både av kvalitativ och kvantitativ art och enkätundersökning har använts som undersökningsmetod. 50 enkäter delades ut där eleverna tillfrågades att översätta dialektord samt spekulera fritt kring vad som kännetecknar dialekten i Jönköping.</p><p> </p><p>Resultatet visar att kunskapen om dialektala ord och uttryck är mycket låg bland gymnasieungdomar i Jönköping. De ord som kändes igen av ungdomarna var till stor del romaniglosor. I enkätsvaren fanns 17 förslag på andra dialektord än de som föreslagits i enkäten. Därmed ifrågasätts aktualiteten i viss litteratur som behandlar språket i Jönköping</p>

<p>Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).</p><p>Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.</p><p>I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen. Sammanfattningsvis kan det totala antalet muntliga drag i elevtexterna inte sägas vara stort, vilket kan tolkas som att de flesta elever i denna studie har goda kunskaper kring skriftspråkets regler, och att de allra flesta har förmåga att variera sitt språk i den utsträckning som kunskapsmålen i svenska kräver.</p><p>En viktig aspekt av resultatet är att talspråk i skrift är ett symtom på kontextberoende. De elever vars texter uppvisar en större mängd muntliga drag har varit förhållandevis bundna till provuppgiften. Detta är ett problem för skolan då det i enlighet med ämnesbeskrivningen i svenska för gymnasiet är önskvärt att elever utvecklar förmågan att skriva varierat och anpassa sitt språk till olika sammanhang i samhällslivet.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Detta arbete är en fallstudie av grammatikens roll i ämnet svenska som andraspråk utifrån lärarsynpunkt. Jag menar att elevperspektivet är välrepresenterat i forskningen som föregår uppsatsen. Därför är det intressant att lyfta fram olika lärares åsikter i sammanhanget.</p><p>Arbetet försöker beskriva några av de svårigheter som en andraspråksinlärare kan ha med den svenska grammatiken. Vidare ges exempel på formuleringar i kursplanerna som berör grammatik och grammatikundervisning. Fallstudien går ut på att undersöka vilka tankar ett antal verksamma lärare inom ämnet har om grammatikens funktion i undervisningen.</p><p>Resultaten visar framförallt att ordföljden, adjektivens kongruenskrav, verbens tempus samt substantivens bestämdhet är de moment som enligt lärarna skapar störst problem. En jämförelse mellan lärarnas tankar och vad som lyfts fram i aktuell forskning visar på stora överensstämmelser. Dock framkommer vissa skillnader mellan grupperna, vilket i huvudsak visar sig genom att forskarna presenterar en mer nyanserad bild av problematiken.</p>

<p>Huvudsyftet med studien var att undersöka varför högstadieelever väljer bort moderna språk. Frågeställningar som fokuserades var: ”Påverkas eleverna av informationen inför språkvalet?”, ”Finns det könsskillnader när det handlar om varför man väljer bort språk?”, ”Spelar den sociala bakgrunden in när man väljer bort språk?” och ”Vad har eleverna för uppfattning om sin framtid när det gäller språk och språkanvändning?”. Som metod för undersökningens genomförande valdes enkätundersökning i fyra olika skolor i Kalmar kommun. De elever som deltog gick i år sju och alla hade valt alternativen svensk/engelska eller engelska förstärkning. Kompletterande intervjuer gjordes också med lärare i spanska på respektive skola. Resultaten i studien visade att många elever väljer bort moderna språk för att de inte är intresserade och för att det är för många läxor och prov. De tror heller inte att de kommer att ha nytta av att kunna språk. Ett intressant fynd som framkommit i studien är att det är fler killar än tjejer som väljer bort språk av ovanstående anledningar. Elever på landsbygdsskolor med icke – akademikerföräldrar väljer till större del bort språk för att de anser att det är för jobbigt än vad elever på stadsskolor med akademikerföräldrar gör. Det har också framkommit genom intervjuer med lärarna att det finns brister i förstärkningsundervisningen, något som konstaterats i tidigare forskning.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att spegla hur lärare beskriver arbetet med läsutveckling i år 1. Jag har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjort samtalsintervjuer med sex lärare. Det jag funnit är att lärarna vid skolstart följer upp förskolans arbete med språklig medvetenhet. Elevernas förmåga att kunna urskilja ljud i ord och att kunna sätta ihop ljud till ord testas. Lärarna kontrollerar också vilka bokstäver eleverna känner till och om de kan läsa. Under höstterminen arbetar man med en bokstav i veckan. Eleverna arbetar individuellt i arbetsböcker och tränar läsning på olika nivåer och i olika böcker. Motivationen anser lärarna vara en viktig del och mycket görs för att skapa lust och intresse. Lärarna ger också eleverna läxor i olika omfattning. Elevernas läsutveckling följs upp genom testning, genom kontinuerliga iakttagelser, genom olika kartläggningsmaterial, genom att ge tid för att göra klart arbetsuppgifter och genom speciallärarstöd.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong></strong></p>

Några språkliga utvecklingstendenser inom tyska språket har belysts. Beläggen är hämtade ur tyska tidsskrifter bl a Der Spiegel. Följande begrepp har behandlats; Ausklammerung, Ausgliederung, Weil-Sätze - die Wortfolge samt zur Struktur der irrealen Vergleichssätze.

This study provides a reconstruction of the development of the Germanic stress and syllabification system (as reflected in Gothic and Proto-Nordic) up to the completion of the quantity shift in Late Old Swedish. By means of current prosodic theory it is established that a domain of two moras wordinitially is present at all stages of development, in Gothic, Old English and Proto-Nordic as well as in Modem Swedish. It is argued that this domain is the linguistic instantiation of word minimality, referred to as the bimoraic condition. The bimoraic condition is interpreted over different prosodic categories - the prosodic word, the foot and finally the main-stress syllable - at different language stages. This development reflects the transition from a quantity system permitting light and overlong syllables to a system where the main-stress syllable is obligatorily heavy. Various prosodically conditioned changes and processes take place in the early Germanic dialects. New explanations are proposed for several of them in terms of prosodic theory. The vowel/glide alternation (Sievers’s law) in Gothic is derived from regular syllabification of the archiphonemes III and /U/. Syncope in Proto-Nordic (corresponding to high vowel deletion in Old English) is analysed as mora-deletion in metrically weak positions. Vowel shortening and nasal loss are also analyzed as mora-deletion following destressing under stress clash. The long-standing problem of delayed syncope (in Proto-Nordic) or absence of syncope (in Old English) in light stems is explained as a minimal word effect. The deletion rule in the so called second syncope period in Proto-Nordic is a case of vowel deletion (not mora-deletion). The patterning known as vowel balance is analyzed as the result of interaction between the general trend of reduction and the development of a particular balance prosody. In balance prosody one main-stress position (a unipositional foot) dominates two light syllables. This prosody is directly reflected as level stress on the surface. Rules that relate directly to the metrical configuration of balance are vowel strengthening (läsa &gt; läså ’to read’), and vowel levelling (läså &gt; låså). The latter rule is rendered as parametrized projection of features onto the stress unit, and the vowel patterns of vowel levelling are thereby given a principled description. Finally, the quantity shift in Old Swedish is discussed in detail. Balance - argued to be a Scandinavian innovation - is shown to be directly linked to the quantity shift. The loss of balance necessarily leads to the implementation of the quantity shift. Moreover, it is argued that the particular Central Scandinavian lengthening pattern involving both vowel and consonant lengthening (in roughly complementary contexts) is due to the (former) presence of balance. Finally, the theory predicts that the Modem Swedish quantity system emerging after the quantity shift depends on distinctive consonant quantity, rather than distinctive vowel quantity.

Preaspiration—the production of glottal friction at the juncture of a vowel and a consonant—appears to be typologically rare but is an areal linguistic feature of Northwestern Europe. This study contains a survey of the known geographical spread of preaspirated stops, their phonological distribution and phonetic expressions in some Nordic dialects. The study also suggests a reconstruction of the phonetics of the Proto-Nordic stop contrasts based on synchronic data as well as a more general framework of historical sound change. Following an introduction (Chapter 1), Chapter 2 deals with the definition and typology of preaspiration presenting a global overview of the known geographical spread of preaspiration. The apparent rarity of preaspiration is considered. Proposed, perceptually based explanations of this rarity are evaluated. Chapter 3 offers a fairly detailed account of the known areal spread of preaspiration in Europe. Stop systems of several dialects in which preaspiration occurs are analysed in terms of voicing conditions. These analyses are based mainly on descriptions provided in the dialectological literature. Chapter 4 presents data on durational variation and other phonetic patterns of stop production in Central Standard Swedish, Tórshavn Faroese, Gräsö Swedish and Western Åland Swedish. The results reveal a greater degree of phonetic variation than has been assumed to date. In particular, speakers of Central Standard Swedish are shown to use preaspiration as a regular feature in their voiceless stop production. In Chapter 5, finally, the results of the data analysis are used in an attempt to reconstruct the phonetic expression of stop contrasts in Proto-Nordic. It is argued that Proto-Nordic stop production was largely similar to the stop production of today’s Central Standard Swedish. As regards phonological structure, however, the Proto-Nordic stop contrasts appear to have been largely preserved in all dialects considered. This conclusion is found to be compatible with an expansion/contraction (E/C) model of historical sound change. / <p>För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se</p>