Syftet med denna uppsats var att försöka förstå hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lärande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i åk 4 har kring ämnet bild samt vad de i så fall tycker att de lär sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild är något som hjälper elever i deras lärande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrån en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer. När vi analyserade resultatet använde vi oss av tidigare forskning kring ämnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på den proximala utvecklingszonen. Vi gjorde ett sannolikhetsurval som innebär att alla elever i klassen har en chans att bli utvalda till intervjun. Vi valde att göra parintervjuer för att de deltagande skulle kunna stödja varandra. Resultatet visade att eleverna såg bild som något de gör t.ex. klippa, måla, rita osv. De upplever att bild förekommer i andra ämnen som, att läraren använder sig av White boarden för att konkretisera kunskap eller att de jobbar med olika teman där de får möjlighet att använda sig av bild. Eleverna uttrycker att de förstår bättre med hjälp av bild i undervisningen och på fritiden. Slutsatsen blir att eleverna uppfattar att bild ger stöd för lärande.

Läraren har en viktig roll för elever vid matematisk problemlösning. Med en systematisk litteraturstudie var syftet med studien att öka kunskapen om lärarens roll i klassrummet vid matematisk problemlösning i grundskolan. Det gjordes genom att undersöka vad tidigare forskning säger om hur lärare kan stötta grundskolelever vid matematisk problemlösning. Den systematiska litteraturstudien genomfördes i databasen ERIC. Resultatet av studien visade att lärare kan stötta elever på fyra olika sätt. 1. Genom valet av matematiska problem och frågor till problemet och hur dessa introduceras för eleverna. 2. Genom valet av lösningsmetoder läraren väljer att visa. 3. Genom valet av stödstrukturer och laborativa material som kan delas in i digitala verktyg och färdiga tillvägagångssätt/visuella representationer. 4. Genom hur läraren interagerar med eleverna och främjar interaktion mellan elever. Lärarens agerande visade sig vara betydelsefullt för elevers möjlighet att få stöd vid matematisk problemlösning. / The teacher has an important role for students in mathematical problem solving. With a systematic literature review was the aim of the study to increase knowledge about the role of the teacher in the classroom in mathematical problem solving in compulsory school. It was done by examining what previous research says about how teachers can support compulsory school students in mathematical problem solving. The systematic literature review was performed in the database ERIC. The result of the study showed that teachers can support students in four different ways. 1. Through the choice of mathematical problems and questions to the problem and how these are introduced to the students. 2. Through the choice of solution methods the teacher decides to present. 3. Through the choice of support structures and laboratory materials which can be divided into digital tools and completed procedures/visual representations. 4. Through how the teacher interacts with the students and encourage interaction between students. Actions from the teacher proved to be important for students’ opportunities to get support in mathematical problem solving.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare från olika förskolor i Stockholm beskriver arbetet för att göra barn i behov av stöd delaktiga i förskolans verksamhet. Det teoretiska perspektiv som valts till denna uppsats är det sociokulturella, där tyngdpunkten lagts på att synliggöra betydelsen av socialt samspel för att barn i behov av stöd ska få möjlighet att utvecklas. Men även språkets betydelse för barns utveckling är något vi velat belysa i vår undersökning. De centrala sociokulturella begrepp som använts i denna uppsats är samspel, språk, kommunikativa stöttor och den närmaste utvecklingszonen. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer av 6 förskollärare som arbetar på 6 olika förskolor i Stockholm. Ur empirin kunde vi finna två framträdande teman som vi valde att namnge anpassningar och förhållningssätt. Förskollärarna gjorde ständiga anpassningar efter barnens behov i syfte att möjliggöra för dessa barns delaktighet. Det förhållningssätt som nämndes ha betydelse i arbetet med dessa barn var ett relationellt förhållningssätt där en god relation till barnet och att utgå från det specifika barnets behov var det som förespråkades. Slutsatsen vi kom fram till var att arbetet med delaktighet för barn i behov av stöd i förskolan inte vara helt enkelt utan kantades av hinder, som framförallt handlade om bristande strukturella förutsättningar i förskolans verksamhet. Förskollärarna uppgav också att begränsad språklighet hos barnen försvårade arbetet med delaktighet. Utifrån detta menade de även att språket var av stor betydelse i arbetet med delaktighet för barn i behov av stöd.