<p>I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ”Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?” Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades. Efter detta skrevs en möjlig disposition med rimliga rubriker. Denna uppsats fokuserar främst på bevarandet av byggnader. För att förstå varför vissa hus är betydelsefulla för staden och anledningen till varför de måste flyttas tas Kirunas historia och gruvdriften med. Källor som använts i detta arbete behandlar därför både LKAB, Kiruna och samhällsbyggets historia men också dagens tankar och planer kring stadsomvandlingen. Att hitta dokumentation kring befolkningens åsikter och konferenser kring stadsomvandlingen har varit viktigt eftersom böcker kring dagens problematik kring bevarandet kan vara svåra att hitta. LKAB bildades år 1890 och stadsplanen var fastställd år 1900. Sedan dess har många arbetat med att få Kiruna till en mönsterstad. År 1978 meddelade LKAB att när 1000 metersnivån är utbruten kommer järnvägen att drabbas. Detta är någonting som förmodligen kommer att ske år 2013. Ju längre ner gruvbrytningen kommer, desto mer påverkas staden. Eftersom det som rivs oåterkalleligt är borta är kommunens dokumentation av byggnaderna viktig, men också arbetet kring urvalen av de hus som skall flyttas är av stor vikt. Kyrkan och stadshuset manifesterar Kirunas två storhetsperioder och är därför värda att flytta.</p>

I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ”Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?” Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades. Efter detta skrevs en möjlig disposition med rimliga rubriker. Denna uppsats fokuserar främst på bevarandet av byggnader. För att förstå varför vissa hus är betydelsefulla för staden och anledningen till varför de måste flyttas tas Kirunas historia och gruvdriften med. Källor som använts i detta arbete behandlar därför både LKAB, Kiruna och samhällsbyggets historia men också dagens tankar och planer kring stadsomvandlingen. Att hitta dokumentation kring befolkningens åsikter och konferenser kring stadsomvandlingen har varit viktigt eftersom böcker kring dagens problematik kring bevarandet kan vara svåra att hitta. LKAB bildades år 1890 och stadsplanen var fastställd år 1900. Sedan dess har många arbetat med att få Kiruna till en mönsterstad. År 1978 meddelade LKAB att när 1000 metersnivån är utbruten kommer järnvägen att drabbas. Detta är någonting som förmodligen kommer att ske år 2013. Ju längre ner gruvbrytningen kommer, desto mer påverkas staden. Eftersom det som rivs oåterkalleligt är borta är kommunens dokumentation av byggnaderna viktig, men också arbetet kring urvalen av de hus som skall flyttas är av stor vikt. Kyrkan och stadshuset manifesterar Kirunas två storhetsperioder och är därför värda att flytta.

I norra Sverige sker just nu två samhällsomvandlingar som en följd av det statligt ägda bolaget LKAB:s järnmalmsutvinning i området. Dessa samhällsomvandlingar påverkar inte bara platsen och naturen utan också invånarna i området. En stor del av dessa invånare påverkas då de behöver flytta till följd av den fortsattagruvbrytningen som gör att deras hem måste rivas. Syftet med denna uppsats var att analysera informationsbeteendet hos personer som påverkas avsamhällsomvandlingen just på det sättet, på en av gruvorterna - Kiruna, samt att ta reda på hur informationsprocessen runt samhällsomvandlingen kan se ut. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som har, eller kommer behöva flytta. Tillsammans ger de en bild av en situation som innebär att leva under ständig förändring, där både platsen och informationen är föränderlig. I analysen framkom det att informationsdelningen har en ledande aktör och det är LKAB; som delar information via olika kommunikationskanaler och möten. Vidare söker, delar och skapar intervjupersonerna information genom olika informationspraktiker, bland annat då de observerar platsen som är i omvandling.

År 2004 blev det känt att delar av Kiruna skulle komma att flyttas för att möjliggöra gruvbrytning i gruvan Kirunavaara. Sedan dess har den byggda miljön i orten påverkats på flera sätt, och därmed även de med anknytning till Kiruna. Denna kandidatuppsats undersöker inställningen till förändringarna i den byggda miljön hos unga vuxna som vuxit upp i Kiruna, men som senare flyttat till Uppsala för studier, samt hur deras syn på att återvända till Kiruna eventuellt kan ha påverkats av stadsflytten. Metoden som använts för att besvara studiens syfte bestod av sex semistrukturerade intervjuer med före detta Kirunabor som flyttat till Uppsala för studier, och bor kvar i Uppsala idag. Resultatet visade att förändringarna i den byggda miljön inte i huvudsak styr hur respondenterna planerar sin eventuella återflytt till Kiruna. Det sompåverkar respondenternas inställning negativt var snarare otillgänglighet till samhällstjänster och oro över framtiden. Å andra sidan visar respondenterna att Kirunas närhet till naturen och familjeliv lockar till att återvända.

"From Lada to Folly" investigates the relationship between an agricultural artefact of Northern Sweden, ladan, and the move of the city of Kiruna. A lada is a structure to store hay which dates back to medieval times as a part of månghussystemet, a Swedish building tradition where each house on a farm had one function. Ladan was analysed on different scales through mapping, photography and model making with the aim of understanding its relation to the landscape. The scale, placement and orientation were the most significant. Subsequently, this information was translated via diagrams to form the basis of a proposal in Kiruna. Four core values are the foundation of Kiruna: timber, water, iron and people. Timber, because the first buildings were built out of wood and because coal from the forest was used to fuel the engines of the mine. Water, as a mode of transportation and a source of energy. Iron, the oar is the main reason why Kiruna exists. People, in the same way natural resources have been extracted out of Kiruna, people have been sent to the city to facilitate this process. Through four corresponding landscapes in the new city centre, the core values forming the origin of Kiruna is revealed. A folly, an unprogrammed structure erected to enhance a landscape and derived from the lada, is placed on each site functioning as a shelter and contextualising the intervention to the region of Northern Sweden. As architecture most often are physical obstacles built to orchestrate our lives, not allowing but limiting our behaviour, this proposal seeks to create free spaces in the city where not the architect but the people themselves can dictate what will happen. Who is the architect to decide whether someone should eat, make love or die in their structure?

The work with this thesis started during the last semester at the Fire Protection Engineering program at Luleå University of Technology. Kiruna has relied on the iron ore resources of Luossavaara and Kiirunavaara since the creation of the town. The iron ore stretches underneath the current city center. Therefore, some of the housings have to move northwest. The consequences of the town move are that some of the current housings will be demolished after the government owned mining company LKAB has bought the estates. This thesis aims to research the possibilities of performing fire tests in theses abandoned housings. Full-scale fire tests are usually expensive and therefore it is of substantial importance that the performed tests are meaningful. A meaningful full-scale fire test, in the author’s opinion, is defined as: The goal has to be well defined with a structured definition of what should be achieved. The test should aim at over-bridging knowledge gaps in the fire engineering science. The test should not be suitable executing for a laboratory environment. Earlier performed fire tests and scientific papers where studied to identify possible knowledge gaps. Four main topics where identified: FDS validation and computer modeling Passive fire protection system in old buildings Load bearing systems Façades and exterior claddings Two field inventories were conducted during 2016-2017. Some objects had a cultural value and were therefore excluded. The authors have decided to only include objects deemed interesting. However, these objects are just a small amount of the buildings affected by the move. The majority of the buildings identified as suitable for fire tests are high-rise residential buildings. These were found suitable for most of the identified topics. The number of buildings with large open spaces, large ceiling heights and atriums was small. The environmental requirements and permits required for performing fire tests were studied as a part of the thesis. The County administration of Norrbotten is in charge of these legal matters. The authors conclude that the authorization process may be lengthy and complicated but feasible. The authors’ conclusion is that the probability of performing full-scale fire tests are low. The lack of complex buildings, difficulty in extracting accurate, reliable data and high costs are some of the reasons. / Detta examensarbete påbörjades under den sista terminen vid brandingenjörsprogrammet på Luleå tekniska universitet, höstterminen 2017. Kiruna har sedan staden grundades alltid varit beroende av de järnmalmsfyndigheter som finns Loussavaara och Kiirunavaara. Den järnmalmsåder som löper från Kiirunavaara sträcker sig under stadens befintliga stadskärna. Delar av staden kommer därför att flyttas i nordvästlig riktning. Stadsflytten medför att delar av stadens bebyggelse kommer att köpas upp av det statliga gruvdriftsbolaget LKAB som sedan river fastigheterna. Arbetet syftar till att undersöka möjligheten att utföra brandförsök i dessa tomma fastigheter. Försök i full skala är mycket kostsamma vilket medför att det är eftersträvansvärt om brandförsöket är meningsfullt. Ett meningsfullt brandtest i full skala definierades av författarna som följande: Målet som försöket ska uppnå och vad som ska mätas är tydligt definierat Försöket ska överbrygga eller syfta till att överbrygga kunskapsglapp inom brandforskningen Försöket ska inte vara lämpligt att utföra in en laboratoriemiljö För att uppnå kravet avseende kunskapsglappet undersöktes tidigare brandförsök och vetenskapliga tidskrifter. Fyra huvudspår identifierades: FDS validering och datormodellering Passivt byggnadstekniskt brandskydd i äldre byggnader Lastbärande system Fasader och fasadbeklädnader Inventeringen gjordes i två omgångar under 2016 och 2017. Vissa objekt sållades bort på grund av dess kulturhistoriska värde. Inventeringen visar de objekt som författarna finner intressanta sett till ovanstående men representerar bara ett urval av alla de byggnader som evakueras i samband med flytten. Sett till de byggnader som under inventeringen identifierades som lämpliga för brandförsök utgörs de flesta av höga bostadshus. De höga bostadshusen bedömdes som lämpliga för samtliga identifierade huvudspår. Byggnader med stora öppna ytor, höga takhöjder eller atrium förekom ej förutom i ett fåtal fall. Som en del i arbetet undersöktes de miljötillstånd som krävs. Länsstyrelsen i Norrbotten som är den instans som beviljar eller avslår tillstånd. Författarna bedömer processen som omfattande men genomförbar. Sannolikheten för försök i full skala i samband med stadsflytten bedöms som låga. Bristen på komplexa byggnader, svårigheten i att extrahera exakta och tillförlitliga mätvärden samt den höga kostnaden medför att det är svårt att driva projektet så långt att det leder till försök i full skala.