<p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Syfte. </strong>Utvärdera omvårdnadsdokumentationens kvalité och omfattning i elektronisk patientjournal på kirurgisk vårdavdelning. <strong>Metod.</strong> De senaste 60 journalerna från två kirurgiska vårdavdelningar valdes ut genom bekvämt urval. Varje journal lästes och bedömdes av båda författarna. Varje steg i omvårdnadsprocessen utvärderades efter granskningsmall och bedömdes som fullständig, för omfattande eller ofullständig. <strong>Resultat.</strong> Standardvårdplan användes i alla granskade journaler. Antalet steg i omvårdnadsprocessen som fanns dokumenterade varierade mellan fem och nio. Anamnes, status och effekter av åtgärder fanns beskrivna i majoriteten av journalerna. I samtliga journaler fanns utförda åtgärder dokumenterade. Omvårdnadsepikris fanns i större delen av njurtransplantationsjournalerna, men inte alls i struma/hyperparatyroidism (HPT)-journalerna. Majoriteten av uppdaterade status bedömdes som ofullständiga.<strong> </strong>Sexton av struma/HPT-journalerna innehöll inte anteckningar i rapportbladet. Av dem som hade rapportbladsanteckningar bedömdes majoriteten vara för omfattande. Samtliga njurtransplantationsjournaler hade för omfattande anteckningar i rapportbladet. Ingen av journalerna hade en individuell vårdplan. <strong>Slutsats.</strong> Omvårdnadsdokumentationen i den elektroniska patientjournalen bedömdes som ofullständig då det inte gick att få en tydlig bild av patientens omvårdnadsproblem och omvårdnadsbehov. Kvalitén på dokumentationen behöver förbättras. Detta kan ske genom att minska dokumentationen i rapportbladet och istället använda standardvårdplan och uppdaterat status i större omfattning. Fortsatt utbildning och återkoppling krävs för att förbättra dokumentationen.</p></p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><p><strong>Aim. </strong>To evaluate the quality and extent of the nursing documentation in electronic health record on surgical ward. <strong>Method. </strong>The latest 60 health records from two surgical wards were selected by convenience sample. Both authors read each health record. Every step of the nursing process was evaluated with a nursing documentation audit and was classified as complete, too extensive or incomplete. <strong>Results. </strong>Standardized care plan was used in all electronic health records. Numbers of steps documented in the nursing process were five to nine. Nursing history, status and outcome were documented in most health records. Done interventions were documented in all health records. Goiter/hyperparathyroidism (HPT)-records had no nursing discharge note, while the kidney transplantation-records had one in almost every health record. Majority of updated statuses were evaluated as incomplete. Sixteen of the goiter/HPT-records had no notes of occasional matters, all kidney transplantation-records had too extensive notes. No individualized care plan was found. <strong>Conclusion. </strong>The total nursing documentation in the electronic health records were evaluated as incomplete. The quality of documentation needs to be improved. This can be achieved by less documentation of occasional matters, using the standardized care plan, updating status more often and further education and feedback.</p></p>

SAMMANFATTNING Syfte. Utvärdera omvårdnadsdokumentationens kvalité och omfattning i elektronisk patientjournal på kirurgisk vårdavdelning. Metod. De senaste 60 journalerna från två kirurgiska vårdavdelningar valdes ut genom bekvämt urval. Varje journal lästes och bedömdes av båda författarna. Varje steg i omvårdnadsprocessen utvärderades efter granskningsmall och bedömdes som fullständig, för omfattande eller ofullständig. Resultat. Standardvårdplan användes i alla granskade journaler. Antalet steg i omvårdnadsprocessen som fanns dokumenterade varierade mellan fem och nio. Anamnes, status och effekter av åtgärder fanns beskrivna i majoriteten av journalerna. I samtliga journaler fanns utförda åtgärder dokumenterade. Omvårdnadsepikris fanns i större delen av njurtransplantationsjournalerna, men inte alls i struma/hyperparatyroidism (HPT)-journalerna. Majoriteten av uppdaterade status bedömdes som ofullständiga. Sexton av struma/HPT-journalerna innehöll inte anteckningar i rapportbladet. Av dem som hade rapportbladsanteckningar bedömdes majoriteten vara för omfattande. Samtliga njurtransplantationsjournaler hade för omfattande anteckningar i rapportbladet. Ingen av journalerna hade en individuell vårdplan. Slutsats. Omvårdnadsdokumentationen i den elektroniska patientjournalen bedömdes som ofullständig då det inte gick att få en tydlig bild av patientens omvårdnadsproblem och omvårdnadsbehov. Kvalitén på dokumentationen behöver förbättras. Detta kan ske genom att minska dokumentationen i rapportbladet och istället använda standardvårdplan och uppdaterat status i större omfattning. Fortsatt utbildning och återkoppling krävs för att förbättra dokumentationen. / ABSTRACT Aim. To evaluate the quality and extent of the nursing documentation in electronic health record on surgical ward. Method. The latest 60 health records from two surgical wards were selected by convenience sample. Both authors read each health record. Every step of the nursing process was evaluated with a nursing documentation audit and was classified as complete, too extensive or incomplete. Results. Standardized care plan was used in all electronic health records. Numbers of steps documented in the nursing process were five to nine. Nursing history, status and outcome were documented in most health records. Done interventions were documented in all health records. Goiter/hyperparathyroidism (HPT)-records had no nursing discharge note, while the kidney transplantation-records had one in almost every health record. Majority of updated statuses were evaluated as incomplete. Sixteen of the goiter/HPT-records had no notes of occasional matters, all kidney transplantation-records had too extensive notes. No individualized care plan was found. Conclusion. The total nursing documentation in the electronic health records were evaluated as incomplete. The quality of documentation needs to be improved. This can be achieved by less documentation of occasional matters, using the standardized care plan, updating status more often and further education and feedback.

Bakgrund: Studier visar på att användandet av omvårdnadsdiagnoser har flera fördelar för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. De främjar patientens delaktighet i vården samt uppmärksammar sjuksköterskan på patientens omvårdnadsbehov. Andra studier visar på att standardvårdplaner upplevs effektivisera sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation och bidra till en likvärdig och god kvalité på vården. Dock kan de anses vara oflexibla och därför behöva kompletteras med en individuell vårdplan.  Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning omvårdnadsdiagnoser och -åtgärder dokumenterades och utfördes. Vidare undersöktes vilken typ av vårdplan som användes och om det gick att se någon skillnad mellan avdelningarna avseende omvårdnadsdokumentationen. Metod: Det utfördes en retrospektiv journalgranskningsstudie med innehållsanalys och kvantitativ analys, även en statistisk analys Mann-Whitney U test användes. Studien utfördes på två medicinska avdelningar och undersökningsgruppen var patienter med hjärtsvikt. Resultat: Totalt ingick 43 patientjournaler i studien. Det förekom omvårdnadsdiagnoser endast i ringa utsträckning. Det identifierades 259 omvårdnadsproblem som indelades i 34 olika kategorier. Det identifierades 193 omvårdnadsåtgärder, de delades in i 28 olika kategorier. På avdelning 1 var majoriteten av SVP-er kopplade till undersökningar/ingrepp, på avdelning 2 gällde majoriteten hjärtövervakning och utskrivningsplanering. Individuella vårdplaner förekom endast i ringa utsträckning. Det fanns en signifikant skillnad mellan avdelningarna gällande antalet utförda omvårdnadsåtgärder/journal och förekomsten av individuella vårdplaner. Slutsats: Omvårdnadsdokumentationen var bristfällig. Avdelningarna skulle behöva göra en översyn och utveckla arbetet med journalföringen. Flera och mer djupgående studier behöver genomföras inom området. / Background: The use ofnursing diagnoseshas severalbenefits fornursing care. Previous studies showthat they promotepatientparticipationin the nursing careand increase nurses’ awareness ofthe patient'scare needs.Other studies showthatstandardized care plansare perceived as promoting theefficiency ofnursingdocumentation andcontribute to anequitable andquality of the nursing care.However,by some nurses they are considered inflexible, andtherefore they have to be supplementedwith an individualcare plan. Aim: The aim of this study was to examine to what extent nursing diagnoses and interventions were documented and executed. Furthermore there was an examination as to what kind of standardized care plan was used and whether it was possible to see any differences between the departments regarding nursing documentation. Method: A retrospective medical record study with content analysis and quantitative analysis was conducted, even a statistical analysis, Mann-Whitney U test, was used. The studywas conducted ontwo medicalwards andthe study groupconsisted of patients with heart failure. Results: In total,43patient records were included in the study.Nursing diagnoses appearedonlyto a negligible extent. 259nursing problems were identified and divided into34different categories and 193nursing interventions were identified and partitioned into28 differentcategories.Onsection 1, the majority of the standardized care plansconcernedtreatments/interventions. The majority of standardized care plans onsection 2 concerned cardiac monitoringand dischargeplanning.Individualcare plansappeared only to a smallextent.There was asignificant difference between the departments regardingthe number of executednursing interventions per recordand the occurrence ofindividual care plans. Conclusion: The nursing documentation was inadequate. It would be advisable for the departments to conduct a reviewand developthe work ofthe nursing documentation. A greater number of studies, with additional depth, would have to be conducted.

<p>Standardvårdplaner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och är under ständig utveckling. Standardvårdplaner är i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. Standardvårdplaner används som ett hjälpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vården för en specifik patientgrupp och är en på förhand formulerad vårdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrågas om standardvårdplaner faktiskt minskar mängden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vårdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som användande av standardvårdplaner leder till. I litteraturstudien bearbetades 10 vetenskapliga artiklar som grund för resultatredovisningen. Resultatet visar att standardvårdplaner kan höja vårdkvaliteten, minska mängden dubbeldokumentation och leda till att tid frigörs till patientnära arbete. Det finns emellertid studier som visar på det motsatta. Standardvårdplanen kan ses som ett verktyg som underlättar en jämlik, högkvalitativ vård till alla patienter oavsett vem som vårdar. Utveckling av standardvårdplaner i vården bör ske på ett strukturerat och vetenskapligt sätt och tid till detta bör prioriteras. Litteraturstudien redovisar motstridiga resultat vilket indikerar behovet av fortsatt forskning av vilka effekter standardvårdplaner har för vården, både sett ur patientperspektiv, personalperspektiv samt ur ett organisatoriskt perspektiv.</p> / <p>Standardized care plans are commonly used in health care and are under constant development. Standardized care plans are to varying degrees evidence-based and designed with varying quality. Standardized care plans are used as a tool for improving the quality of care and are seen as a pre-formulated treatment plan. Research is needed into whether standardized care plans reduce the amount of redundant documentation, save time and increase quality of care. The aim of this literature study was to describe the situation regarding effects of using standardized care plans. In this study 10 scientific articles were analyzed. Results show that standardized care plans can improve quality of care, reduce redundant documentation and decrease time spent on documentation. However, there are studies that demonstrate the opposite.<strong> </strong>Standardized care plans can be seen as a tool for providing high-quality basic care for all patients. Scientific evidence should be used for development of standardized care plans and therefore priority should be given to making resources for this work available. There is a need for further research to validate the effects of standardized care plans as the results from this literature study are ambiguous. It would also be interesting to compare the views from patients, staff and management on the effects of using standardized care plans.</p>

Standardvårdplaner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och är under ständig utveckling. Standardvårdplaner är i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. Standardvårdplaner används som ett hjälpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vården för en specifik patientgrupp och är en på förhand formulerad vårdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrågas om standardvårdplaner faktiskt minskar mängden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vårdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som användande av standardvårdplaner leder till. I litteraturstudien bearbetades 10 vetenskapliga artiklar som grund för resultatredovisningen. Resultatet visar att standardvårdplaner kan höja vårdkvaliteten, minska mängden dubbeldokumentation och leda till att tid frigörs till patientnära arbete. Det finns emellertid studier som visar på det motsatta. Standardvårdplanen kan ses som ett verktyg som underlättar en jämlik, högkvalitativ vård till alla patienter oavsett vem som vårdar. Utveckling av standardvårdplaner i vården bör ske på ett strukturerat och vetenskapligt sätt och tid till detta bör prioriteras. Litteraturstudien redovisar motstridiga resultat vilket indikerar behovet av fortsatt forskning av vilka effekter standardvårdplaner har för vården, både sett ur patientperspektiv, personalperspektiv samt ur ett organisatoriskt perspektiv. / Standardized care plans are commonly used in health care and are under constant development. Standardized care plans are to varying degrees evidence-based and designed with varying quality. Standardized care plans are used as a tool for improving the quality of care and are seen as a pre-formulated treatment plan. Research is needed into whether standardized care plans reduce the amount of redundant documentation, save time and increase quality of care. The aim of this literature study was to describe the situation regarding effects of using standardized care plans. In this study 10 scientific articles were analyzed. Results show that standardized care plans can improve quality of care, reduce redundant documentation and decrease time spent on documentation. However, there are studies that demonstrate the opposite. Standardized care plans can be seen as a tool for providing high-quality basic care for all patients. Scientific evidence should be used for development of standardized care plans and therefore priority should be given to making resources for this work available. There is a need for further research to validate the effects of standardized care plans as the results from this literature study are ambiguous. It would also be interesting to compare the views from patients, staff and management on the effects of using standardized care plans.