<p>Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya språket utan också majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen är att undersöka vad tre nyanlända och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska språket och svenskar, och om det nya språket enbart är till för att kommunicera med eller också en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte är att ta reda på vilka aspekter det är som bildar deras uppfattning.</p><p>De begrepp som används genomgående i uppsatsen är standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.</p><p>Jag har använt mig av inspelade intervjusamtal där jag har intervjuat varje elev för sig.</p><p>Resultatet visar att alla sex pojkarna är positiva till andraspråket. Föräldrarnas positiva inställning är en bidragande faktor. Attityden till svenskar är i stort sett positiv. Enligt informanterna upplever de att det som är mindre bra med svenskarna är att det råder kulturkrock, diskriminering samt reservation från svenskars sida. Informanterna menar att svenskan inte är bara ett språk för samtal utan också en del av elevernas identitet.</p><p>Slutsatsen är att alla informanters grundinställning är att de har en till stor del positiv attityd gentemot svenskar och svenska språket. Informanternas föräldrar är engagerade och stöttar sina barn. Detta är en viktig faktor för att pojkarna ska lära sig det nya språket. En annan slutsats är att andraspråket har blivit en del av elevernas identitet samt det nya språket för att kommunicera i samhället men också med kompisar och landsmän. Motivation, inställning, begränsad eller utökad kontakt med majoritetsbefolkningen är aspekter som bildar dessa elevers uppfattning. Detta är den tredje slutsatsen.</p>

No description available.

Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya språket utan också majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen är att undersöka vad tre nyanlända och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska språket och svenskar, och om det nya språket enbart är till för att kommunicera med eller också en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte är att ta reda på vilka aspekter det är som bildar deras uppfattning. De begrepp som används genomgående i uppsatsen är standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet. Jag har använt mig av inspelade intervjusamtal där jag har intervjuat varje elev för sig. Resultatet visar att alla sex pojkarna är positiva till andraspråket. Föräldrarnas positiva inställning är en bidragande faktor. Attityden till svenskar är i stort sett positiv. Enligt informanterna upplever de att det som är mindre bra med svenskarna är att det råder kulturkrock, diskriminering samt reservation från svenskars sida. Informanterna menar att svenskan inte är bara ett språk för samtal utan också en del av elevernas identitet. Slutsatsen är att alla informanters grundinställning är att de har en till stor del positiv attityd gentemot svenskar och svenska språket. Informanternas föräldrar är engagerade och stöttar sina barn. Detta är en viktig faktor för att pojkarna ska lära sig det nya språket. En annan slutsats är att andraspråket har blivit en del av elevernas identitet samt det nya språket för att kommunicera i samhället men också med kompisar och landsmän. Motivation, inställning, begränsad eller utökad kontakt med majoritetsbefolkningen är aspekter som bildar dessa elevers uppfattning. Detta är den tredje slutsatsen.

No description available.

The art and rules of traditional writing created by earlier generations is not always easy for the youth of today to understand and see the meaning of. Writing a Twitterpost or sending an SMS message seems to be the most common writing skills needed outside of the school buildings. The questions that this study seeks to answer is what kind of problems are connected to improving the students writing skills on the Swedish high school levels and how these problems can be solved? The focus of modern day Swedish language teaching has been removed from grammar and spelling to instead be focused on the content of the text. Writing an interesting story is more important than using the right grammar or spelling it correctly. The result shows that one of the main reasons for the writing deterioration is the lack of writing and grammar teaching. Many students have problems because of this when entering the university level where it´s taken for granted that the student knows the basic rules of writing and spelling. Some authors referred to in this study simply suggest that we go back to a writing correctly focused teaching again, but that is not the only thing suggested. The problem simply does not have just one solution but a diversity of different methods needs to work together to come up with the wished for result of a successful reading and writing education in the school of today.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till och syn på dialekters förekomst och funktion i skolmiljö, både när det gäller tal- och skriftspråk. I ett historiskt perspektiv har dialekter ansetts som något negativt. Detta kan kontrasteras mot dagens syn enligt Lgr11, SOFI (Institutet för språk och folkminne) och Utbildnings och kulturdepartementet. För att nå mitt resultat har ett underlag samlats in genom intervjuer med fyra lärare med olika ämneskompetens på tre olika skolor. Intervjuerna har transkriberats och resultatet visar att lärarna i undersökningen generellt hade en positiv syn på dialekter, även om spår av negativa tendenser kunde skönjas. Samtliga fyra gjorde stor skillnad mellan tal- och skriftspråk beträffande dialekt.