0 / SPK / specialcollections@tulane.edu

Syfte: Det har tidigare forskats mycket på om och hur hållbarhet(CSR) och hållbarhetsredovisning påverkar det finansiella resultatet. Det har också gjorts några mindre studier på om det i nästa steg också påverkar investerare och aktievärdet hos ett företag. Dock har dessa studier varit på en mindre grupp företag samt att måtten på CSR har varierat från studie till studie. Vi anser att detta är ett ämne det går att forska mer på och då vi fick möjligheten att använda oss av Datastream gjorde det att vi kunde få ett betydligt större dataunderlag än tidigare studier. Metod: Denna studie utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats inom den kvantitativa forskningsmetoden. Vi har använt oss av en tvärsnittsdesign för att samla in sekundärdata som sedan har bearbetats genom korrelation och regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. De värden vi använt oss av är Asset4 för att mäta hållbarhet samt totalt marknadsvärde. Dessa siffror är insamlade från Thomson och Reuters Datastream. Resultat och slutsats: Vår studie visar på att det inte finns någon nämnvärd korrelation mellan CSR (Asset4) och företagens marknadsvärde. Detta tror vi i huvudsak beror på att investerare fokuserar mer på finansiella resultat och företaget i helhet än specifikt CSR. Förslag till vidare forskning: Vi har använt oss av 2328 företag i Europa och USA vilket ger en väldigt stor datamängd. Det hade varit intressant att göra en studie på exempelvis de 100 bästa företagen inom CSR kontra de 100 med lägst betyg för att se om resultatet blir lika. Det vore även intressant att göra fortsatta studier inom detta efter att EU´s lag om hållbarhetsredovisning träder i kraft. Bidrag: Denna studie bidrar med en större studie på en större population än vad som tidigare genomförts. Vi använder också av det objektiva måttet på CSR, Asset4 vilket vi tidigare inte sett att någon annan använt i sin forskning. / Aim: It has previously been researched extensively on whether and how sustainability (CSR) and Sustainability rapports affect the financial results. There have also been some smaller studies on how it in the next step also affects investors and the market valueof a company. However, these studies have been on a smaller group of companies, and the dimensions of CSR have varied from study to study. We believe this is a subject that can be researched more and we got the opportunity to use Datastream which meant wecould get a much larger datasets than previous studies. Method: This study is based on a positivist research philosophy with a deductive approach of the quantitative research method. We have used a cross-sectional design to collect secondary data which is then processed by correlation and regression analyzes in SPSS. The values we use are Asset4 to measure sustainability and the total market value. This data is collected from Thomson and Reuters Datastream. Results and conclusion: Our study shows that there is no significant correlation between CSR (Asset4) and total market value of the company. We believe this is mainly because investors are focusing more on financial performance and the company as a whole than for CSR in specific. Suggestions for further research: We have used 2328 companies in Europe and the United States giving our study a very large data set. It would have been interesting to do a study on the 100 best companies in CSR versus the 100 with the lowest scores to see if the result is the same. It would also be interesting to do further studies in this area after EU's law on Sustainability comes in effect. Contribution of the thesis: This study contributes with a larger study on a larger population than previous studies. We also use the objective measurement of CSR, Asset4 which we have not seen that someone else has used in their research.

Pesquisas foram realizadas em alguns países procurando-se verificar impactos causados no valor gerado para os acionistas de empresas adquirentes advindos de processos de aquisições no setor bancário. Neste contexto, o problema desta pesquisa é analisar se aquisições ocorridas entre 1995 e 2004 de bancos comerciais e bancos múltiplos, atuantes no Brasil, ocasionaram um retorno anormal nas ações dos respectivos bancos adquirentes, também atuantes no país. Em termos de metodologia científica utiliza-se a metodologia de estudo de evento. Nesta abordagem, utilizou-se um modelo de mercado para o cálculo dos retornos esperados e o teste de Corrado (1989) para verificar a significância dos retornos anormais. Para as aquisições de bancos comerciais e múltiplos ora analisadas, não se constatou nenhum movimento anormal por parte dos investidores, ou seja, os retornos das ações destes bancos não apresentaram retornos anormais estatisticamente significativos. Isto não significa que estes processos de aquisições não geraram valor para os acionistas, mas que, dentro do universo então investigado, se constatou que, no momento da aquisição, a percepção do mercado acionário não foi positiva nem negativa, considerando-se as respectivas aquisições como um todo. / Researches were carried out in some countries trying to check impacts caused in the value to the shareholder from the merging company deriving from acquisitions process in the bank sector. In this context, the problem of this research is analyze if the acquisitions that happened between 1995 and 2004 from commercial and multiple banks, operating in Brazil, caused an abnormal return in the shares from the respective buyer banks, also operating in Brazil. In terms of scientific methodology, an event study methodology is used. In this approach of event study, a market model for the calculation of the waited returns was used and the test of Corrado (1989) was used to verify the significance of those abnormal returns. For the acquisitions of commercial and multiple banks analyzed, no abnormal movement on the part of the investors was evidenced, or either, the returns of the shares of these banks had not presented significant statistics abnormal returns. It doesn’t mean that these processes of acquisitions had not generated value for the shareholders, but that, inside of the investigated universe, we could evidence that, at the moment of the acquisition, the perception of the shareholding market was not positive and nor negative, considering the respective acquisitions as a whole

This thesis concentrates on management of the purchasing department, concludes the supply chin management, choice and appraisal of the suppliers, coordination od stock value, negotiation with key suppliers, partnership with the suppliers and claims handling. The target of this thesis was summary of realised measures and preparing next proposals for optimizing the work of purchasing department from the position of Purchasing Manager.

Pesquisas foram realizadas em alguns países procurando-se verificar impactos causados no valor gerado para os acionistas de empresas adquirentes advindos de processos de aquisições no setor bancário. Neste contexto, o problema desta pesquisa é analisar se aquisições ocorridas entre 1995 e 2004 de bancos comerciais e bancos múltiplos, atuantes no Brasil, ocasionaram um retorno anormal nas ações dos respectivos bancos adquirentes, também atuantes no país. Em termos de metodologia científica utiliza-se a metodologia de estudo de evento. Nesta abordagem, utilizou-se um modelo de mercado para o cálculo dos retornos esperados e o teste de Corrado (1989) para verificar a significância dos retornos anormais. Para as aquisições de bancos comerciais e múltiplos ora analisadas, não se constatou nenhum movimento anormal por parte dos investidores, ou seja, os retornos das ações destes bancos não apresentaram retornos anormais estatisticamente significativos. Isto não significa que estes processos de aquisições não geraram valor para os acionistas, mas que, dentro do universo então investigado, se constatou que, no momento da aquisição, a percepção do mercado acionário não foi positiva nem negativa, considerando-se as respectivas aquisições como um todo. / Researches were carried out in some countries trying to check impacts caused in the value to the shareholder from the merging company deriving from acquisitions process in the bank sector. In this context, the problem of this research is analyze if the acquisitions that happened between 1995 and 2004 from commercial and multiple banks, operating in Brazil, caused an abnormal return in the shares from the respective buyer banks, also operating in Brazil. In terms of scientific methodology, an event study methodology is used. In this approach of event study, a market model for the calculation of the waited returns was used and the test of Corrado (1989) was used to verify the significance of those abnormal returns. For the acquisitions of commercial and multiple banks analyzed, no abnormal movement on the part of the investors was evidenced, or either, the returns of the shares of these banks had not presented significant statistics abnormal returns. It doesn’t mean that these processes of acquisitions had not generated value for the shareholders, but that, inside of the investigated universe, we could evidence that, at the moment of the acquisition, the perception of the shareholding market was not positive and nor negative, considering the respective acquisitions as a whole

L'objectif principal de ce travail est de contribuer au débat initié par Roll (1977) et Basu (1977) depuis plus d‟une trentaine d‟années sur l‟invalidité du MEDAF à expliquer la formation des prix des actifs financiers. Cette étude se focalise plus particulièrement sur la capacité suggérée du ratio rendement du dividende à être un proxy de risque indépendant du bêta. Elle teste l‟aptitude d‟une stratégie value très populaire basée sur l‟effet « rendement du dividende » à réaliser des performances anormales. Les résultats montrent que les bonnes performances de la stratégie Dow 10 ne sont attribuables ni à sa capacité de sélectionner des titres performants ni à son aptitude à anticiper les mouvements du marché. De plus, mis en compétition avec la régression de Litzenberger et Ramaswamy (1979) et un modèle répliquant la méthodologie de Fama et French (1993), le modèle d‟évaluation des actifs financiers de Sharpe s‟impose comme le meilleur modèle de prévision des rentabilités. Afin de montrer que le coefficient bêta capture l‟effet « rendement du dividende », nous suggérons une nouvelle formulation du MEDAF. Nous proposons une décomposition du coefficient bêta en deux facteurs de risque : un risque systématique de base et un risque lié au facteur rendement du dividende. Globalement, l‟hypothèse de l‟efficience des marchés semble être vérifiée. En effet, l‟application de notre modèle améliore de 3% le pouvoir explicatif du MEDAF et les coefficients de notre régression sont significatifs au seuil de 1%. L‟effet « rendement du dividende » est un facteur de risque déjà capturé par le bêta de Sharpe. / The main objective of this work is to contribute to the debate initiated by Roll (1977) and Basu (1977) since more than thirty years on disability of the CAPM to explain the financial assets pricing. This study focuses specifically on the ability of the suggested ratio of dividend yield to be an independent risk proxy beta. It tests the ability of a value strategy based on the popular "dividend yield" effect to achieve abnormal performance. The results show that the good performances of the Dow 10 are not attributable to its ability to select stocks with high scores or his ability to anticipate market movements. Moreover, being in competition with the regression of Litzenberger and Ramaswamy (1979) and a model replicating the methodology Fama and French (1993), the Sharpe‟s asset pricing model stands out as the best model for forecasting returns. To show that the beta captures the dividend yield effect, we propose a new formulation of the CAPM. We propose a decomposition of beta into two risk factors: a systematic basis risk and a risk factor related to dividend yield. Overall, the efficient market hypothesis seems to be verified. Indeed, the application of our model improves the explanatory power of 3% of the CAPM and our regression coefficients are significant at 1%. The “dividend yield” effect is a risk factor already captured by the Sharpe‟s regression.

The master’s thesis is focused on prediction on capital market by fundamental analysis. It's principle and methods that can be used for intrinsic stock value evaluation are described in the theoretical part. The experimental part goes in for the fundamental analysis of the company ČEZ. Evaluated intrinsic value of the stock is compared with the current price of a stock on the Czech stock exchange and the investment strategy is discussed.

En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också  att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.