<p>En ny strandskyddslag träder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram är att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler är på väg att urholkas. Stränderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att få ett förstärkt skydd medan lättnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar på landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att få ansvar för upphävande och dispens från strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrågorna blir en naturlig del av den kommunala samhällsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse områden som kommer att bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. I dagsläget finns ingen vägledning om hur kommunerna ska gå tillväga vid framtagandet av områden. I detta arbete ges ett förslag till en generell metod som kommunerna kan använda sig av för att få fram områden som kan bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. Metoden består av en översiktlig analys och en fördjupad analys som inom sig rymmer ett flertal kriterier. Metoden tillämpas på Tanums kommun som i stor utsträckning påverkas av den nya lagstiftningen.</p>

En ny strandskyddslag träder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram är att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler är på väg att urholkas. Stränderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att få ett förstärkt skydd medan lättnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar på landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att få ansvar för upphävande och dispens från strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrågorna blir en naturlig del av den kommunala samhällsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse områden som kommer att bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. I dagsläget finns ingen vägledning om hur kommunerna ska gå tillväga vid framtagandet av områden. I detta arbete ges ett förslag till en generell metod som kommunerna kan använda sig av för att få fram områden som kan bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. Metoden består av en översiktlig analys och en fördjupad analys som inom sig rymmer ett flertal kriterier. Metoden tillämpas på Tanums kommun som i stor utsträckning påverkas av den nya lagstiftningen.

<p>En studie av hur Gävleborgs läns kommuner tillämpar strandskyddsbestämmelserna vid dispensbeslut. Studien består av frågeenkäter, intervjuer samt en genomgång av dispensbeslut i tre utvalda län mellan 2002-2006. Resultatet visar på att det finns skillnader i såväl bedömningen av dispensansökningar som i dispensbeslutens formalia.</p>

En studie av hur Gävleborgs läns kommuner tillämpar strandskyddsbestämmelserna vid dispensbeslut. Studien består av frågeenkäter, intervjuer samt en genomgång av dispensbeslut i tre utvalda län mellan 2002-2006. Resultatet visar på att det finns skillnader i såväl bedömningen av dispensansökningar som i dispensbeslutens formalia.

Why do people transgress legal borders on beaches by the lakes and the coastline, despite thefact of a Swedish law defending the beach and a rigorous administration mirroring it? Nationalstudies show great differences in regional and local practice regarding the administration ofthe law of beach defense, Strandskyddslagen.This licentiate thesis explores the administration of Swedish beaches from both an actorand a structural point of view. It was carried out as a case study of three municipalities situatedby the southeast part of the Baltic and inland. The interviewed actors were regional andlocal civil servants including local politicians. The purpose of the thesis was to reveal whatimplications daily practice among civil servants and local politicians have on the forms ofhow beaches are appropriated and dominated. The thesis focus on the dualism of the privateand the public space. Drawing on structural and poststructural theory and qualitative methodologythe importance of methodology is argued. The author use a triangulation of differenttheories and methods. Grounded on interviews, five areas were thematized; ideology, power,professional cultures, communication and mirroring. The thesis reveals that chains of causesto the heterogeneity of the local and regional beach administration, can be investigated moreefficiently by using a combination of qualitative and quantitative methodology.The author found that the administrators personal ideology in relation to the ideology expressedby the law is of importance in the daily practice. He also show how the two mainparts of Strandskyddslagen contribute to the development of two identifiable approaches inthe civil servants practice. This finding he connects with the development of professional staffcultures. Eventually the thesis discuss the importance of interior communication betweendifferent levels of the administration and underpin the rising cost problem when municipalitiesare delegated the main responsibility for mirroring the beaches. This leading to a tendencyof a growing appearance of corporate influence on local public politics regarding exploitationof land close to beaches.The author propose a closer communication between regional and municipal environment-and building administrators. He emphasizes the importance of transparency, communicationand education at both the regional, local administrative and political level of the beachadministration.