261 |
The emergence of knowledge activists : the impact on the cultivation of knowledge creation and transfer within hierarchical organizations /Käser, Philipp A. W. January 2002 (has links)
Thesis (doctoral)--Universität St. Gallen, 2002.
|
262 |
Herstellung von Polymerkompositen durch Ultraschall-Emulsionspolymerisation auf Basis von oberflächenmodifizierten oxidischen NanopartikelnTöpfer, Oliver January 2009 (has links)
Zugl.: Clausthal, Techn. Univ., Diss., 2009
|
263 |
Numerical simulation of aircraft vorticesZurheide, Frank Thomas January 2009 (has links)
Zugl.: Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2009
|
264 |
Zur Analyse zufallserregter Schwingungen mechanischer SystemeEllermann, Katrin January 2008 (has links)
Zugl.: Hamburg-Harburg, Univ., Habil.-Schr., 2008
|
265 |
Experimentelle Untersuchung von Quetschfilmdämpfern mit Hilfe aktiver Magnetlager /Krüger, Thomas. January 2009 (has links)
Zugl.: Darmstadt, Techn. Universiẗat, Diss., 2009.
|
266 |
Samspel : LedarskapSkogh, Emil January 2015 (has links)
No description available.
|
267 |
Är problemet din attityd mot problemet? : Det finansiella beslutet in på eSports-marknadenHenriksson, Magnus, Tillybs, Jesper January 2015 (has links)
Syftet med arbetet är att beskriva eSport-branschen och skapa en förståelse för hur den fungerar. Vi ska också beskriva hur olika företag ser på branschen genom att analysera deras beslut till att beträda marknaden eller inte. Utöver detta vill vi skapa en förståelse för hur en beslutstagares kognitiva struktur påverkar ett företags inträdesmetod till eSports.
|
268 |
Tillgänglighet i Systembolagets butiker : Ett arbete kring hur Systembolagets butiker kan utformas för att bli tillgänglig, framkomlig och strukturerad.Hugo, Tove January 2015 (has links)
Systembolaget är ett statligt ägt företag som har monopol på försäljning av alkohol i Sverige. Deras mål är att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt utan vinstmaximering, syftet med försäljningen är inte att sälja fler artiklar. Butikskommunikation är en inriktning inom rumslig gestaltning som intresserar mig. I samband med ett besök på en av Systembolagets butiker insåg jag att det fanns problem med den nuvarande butikslayouten. En kontakt påbörjades med personal på huvudkontoret och efter ett möte hos dem startades ett samarbete för att ta fram ett förslag på hur deras butikslayout kan ändras. Utifrån metoder som rumsanalys, observation och intervju med butikspersonalen gavs en helhetsbild över den nuvarande butikslayouten och vilka delar som eventuellt skulle behöva ändras. Med hjälp av insamlad information i form av teorier har ett gestaltningsförslag tagits fram, det visar hur en butikslayout kan utformas för att vara tillgänglig, framkomlig och strukturerad. / <p>För att få förståelse i hur butikskommunikation fungerar i detta sammanhang se Systembolagets reklamfilm på: https://www.youtube.com/watch?v=L4t-fCKQCP4</p>
|
269 |
Inkludering : Intervjuer med olika personalgrupper i skolan om hur man arbetar inkluderandeLauenstein, Anna January 2015 (has links)
Den här uppsatsen handlar om olika personalgruppers arbete i skolan i ett inkluderande perspektiv. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad det egentligen innebär och hur inkluderingen ska gå till, har ingen gemensam tolkning i svensk skola. Uppsatsens syfte är att titta på hur olika personalgrupper i skolan arbetar för att göra den pedagogiska, den sociala och den fysiska miljön tillgänglig för alla elever. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med semistrukturerade frågeställningar. Analysen av intervjumaterialet gjordes i följande steg: koncentrering, kategorisering, berättelse och tolkning. Resultatet visar att det inte finns något medvetet inkluderingsarbete på skolorna, men att personalen arbetar och planerar för att skapa en verksamhet som ska passa så många elever som möjligt. Personalen var överens om att den enskilt viktigaste faktorn i en fungerande verksamhet är relationen mellan vuxna och barn.
|
270 |
Stadens struktur och pendlande miljöpåverkan : En kvantitativ studie om betydelsen av stadens fysiska och sociala struktur för miljöpåverkan i vardagsresorMietala, Johanna January 2009 (has links)
Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen. För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ”Ett miljöanpassat Stockholm” som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer. Med kvantitativa metoder och sociologisk teori analyseras förhållandet mellan miljöpåverkan i vardagsresor och individens bofasta plats i den urbana strukturen. Detta förhållande problematiseras genom att jämföras för olika sociala grupper. Resultaten visar att individer som är bosatta i gles urban struktur som kännetecknas av bostadsort med lägre tätortsgrad och låg grad av tillgänglighet till kollektiv infrastruktur tenderar att ha mer miljöpåverkan i vardagsresor jämfört med individer bosatta i tät urban struktur i bostadsort med högre tätortsgrad och hög grad av tillgänglighet till kollektiv infrastruktur. Vad gäller de sociologiska bakgrundsfaktorerna visar studien signifikanta skillnader i styrka för sambandet mellan urban struktur och individens miljöpåverkan i vardagsresor för grupper av respondenter med olika attityd till miljöpåverkan, familjetyp och ekonomisk situation.
|
Page generated in 0.0508 seconds