ABSTRACT: Föreliggande uppsats ämnar belysa fyra förskollärares upplevelser av samverkan på fyra familjecentraler där de arbetar. Studien har en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och omfattar fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet kom att visa att upplevelsen av samverkan var god, samtidigt som intervjupersonerna delger att samverkan alltid kan förbättras. För att uppnå gott samverkansarbete bör både främjande samt hämmande faktorer beaktas i diskussion. / <p>141005</p>

"Pojkar bara bråkar och förstör, det är inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 år (Henkel, Tomicic 2009, s. 115). Vår studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrån genus. Vår utgångspunkt är att kön är socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill även undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrå, något som förut benämndes som dockvrå (SOU 2006:75, s. 68). Detta genom observationer av barn på en fyraårsavdelning där vi fokuserade på hur barnen positionerades av varandra och vem som besatt mest makt. Studien gjordes genom en kvalitativ ansats, med fältanteckningar, ljudupptagning och observationsschema som metod. Vårt resultat visar att barnen, inte positionerar varandra efter varken det biologiska- eller det socialt konstruerade könet. Positioneringen av varandra, samt de maktstrukturerna som fanns mellan barnen gick endast att förstå på individnivå, där det fanns både pojkar och flickor som både följde samt gick emot normen. Dock kunde vi ana en medvetenhet kring genus och normer hos barnen men av vår tolkning är detta socialt konstruerat av vuxna.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en årskurs två i en grundskola och syftar till att utveckla lärares förmåga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag är begränsat och olikvärdigt. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket vi vill eftersträva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. Därför vill vi med det här utvecklingsarbetet se om det är möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och på det sättet göra utbildningen mer likvärdig. Vi har ett demokratiperspektiv och använder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstämmighet som metod. Genom formella strukturer har vi skapat en situation där elever till viss del förstår att vi litar till deras förmågor, under utvecklingsarbetet tog eleverna mer initiativ och mer kontakt med Johanna för varje vecka som gick. Deliberativa samtal och flerstämmighet i klassrummet hjälpte oss att se elevperspektivet genom att eleverna kom till tals i samtalen. Eleverna uppmuntrades och vi tror att de upplevde att de var viktiga. Resultatet av vårt utvecklingsarbete har också hjälpt oss att se vilka fallgropar vi i fortsättningen ska undvika när vi skapar möjligheter för våra elever att utöva inflytande. Vi skulle ha börjat utvecklingsarbetet med samtal om elevernas erfarenheter av demokrati och elevinflytande. För många är begreppet demokrati lättdefinierat medan andra upplever det mer komplext. Vi vill göra ett försök att sammansmälta två definitioner av demokrati, struktur för folkstyre och sätt att leva tillsammans, till en väg för likvärdig utbildning.

Zugl.: Braunschweig, Techn. Univ., Diss., 2005

Zugl.: Hamburg, Techn. University, Diss., 2006.

Zugl.: Hamburg, Techn. University, Diss., 2006.

University, Diss., 2007--Frankfurt (Main). / Zsfassung in engl. und dt. Sprache.

Zugl.: Stuttgart, Univ., Diss., 2007

Diss. Linköping : Univ., 2003.

Universiẗat, Diss.--Kaiserslautern, 1998.