Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella kopplingen mellan studenternas yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman. Resultatet visar att studenterna upplever att yrkeserfarenheten påverkar deras lärande bland annat genom ett praxisnära förhållningssätt och att de ”tänker i arbetet” när de studerar. Studenterna ser många fördelar med att arbeta parallellt med studierna och anser att deras erfarenhet i stor utsträckning tas tillvara i utbildningen. De effekter som studierna upplevs ha fått i yrkespraktiken är framför allt att studenterna kan sätta ord på sitt handlande och reflektera över sitt eget förhållningssätt och den egna verksamheten i större utsträckning än tidigare. / The aim of this study was to describe how distance students in higher education experience learning. The focus of the study is the connection between the students’ professional experience/occupational practice and their learning. The survey is founded on a qualitative research perspective and has a phenomenological approach. The empirical survey was carried out through interviews with five students who train to become teachers for pre-school and pre-school class. The interviews were processed and analyzed on the basis of the research questions, and resulted in a number of general areas and themes. The results indicate that the students experience that their work affect their learning. They have a practical attitude towards their studies and relate to their work practice when studying. The students can see many advantages in working alongside their studies and consider that their experience, to a great extent, is made the most of in their education. The students experience that the effect the studies have had in their occupational practice is, above all, that the they can put their actions into words and reflect upon their own work to a greater extent than before.

<p>Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella kopplingen mellan studenternas yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman. Resultatet visar att studenterna upplever att yrkeserfarenheten påverkar deras lärande bland annat genom ett praxisnära förhållningssätt och att de ”tänker i arbetet” när de studerar. Studenterna ser många fördelar med att arbeta parallellt med studierna och anser att deras erfarenhet i stor utsträckning tas tillvara i utbildningen. De effekter som studierna upplevs ha fått i yrkespraktiken är framför allt att studenterna kan sätta ord på sitt handlande och reflektera över sitt eget förhållningssätt och den egna verksamheten i större utsträckning än tidigare.</p> / <p>The aim of this study was to describe how distance students in higher education experience learning. The focus of the study is the connection between the students’ professional experience/occupational practice and their learning. The survey is founded on a qualitative research perspective and has a phenomenological approach. The empirical survey was carried out through interviews with five students who train to become teachers for pre-school and pre-school class. The interviews were processed and analyzed on the basis of the research questions, and resulted in a number of general areas and themes. The results indicate that the students experience that their work affect their learning. They have a practical attitude towards their studies and relate to their work practice when studying. The students can see many advantages in working alongside their studies and consider that their experience, to a great extent, is made the most of in their education. The students experience that the effect the studies have had in their occupational practice is, above all, that the they can put<em> </em>their actions into words and reflect upon their own work to a greater extent than before.</p>

Syftet med denna avhandling är att studera hur den vuxna studerande konstrueras genom olika styrningstekniker inom Vuxenutbildning, Folkbildning och Högre utbildning. Vidare är syftet att analysera vad för styrningsrationalitet som både skapas genom och som skapar dessa praktiker. Det teoretiska ramverket är baserat på Michel Foucaults begrepp styrningsrationalitet (governmentality) och genealogi. Styrningsrationalitet syftar på ett specifikt sätt att se på styrning där fokus är på de tankar/mentaliteter som skapas genom olika diskurser om hur styrning skall utövas. Centrala frågor är: vad är styrningsproblematiken, vad ska styras, hur skall styrning gå till och vad är målet med styrning? Genea-logi syftar på ett specifikt sätt att se på historien. Utgångspunkten är de tankefigurer som är del av dagen diskurser, i denna avhandling diskurserna om vuxenutbildning och livslångt lärande. Vad består dessa diskurser och vad för härkomsthistoria har vissa av dess tankefigurer? Historia ses här som icke-linjär beståendes av brott och oregelbundenheter där syftet inte är att berätta en historia om framsteg där kausala samband är centrala. Istället använder jag genealogi för att destabilisera det vi idag tar för givet gällandes den vuxna studerande. En diskursanalys har genomförts av offentliga utredningar (SOUs och Ds) från 1920-talet fram tills idag som handlar om de praktiker som nämnts ovan. Resul-taten pekar på att en neoliberal styrningsrationalitet dominerar dagens diskurser om vuxenutbildning och livslångt lärande. Enligt texterna måste Sverige och Europa se till att alla dess medborgare konstant lär sig nya saker som ett sätt att möta en osäker och ständigt föränderlig framtid. Därmed skapas den vuxna som ständigt lärandes och som ett kompetent subjekt. Alla medborgare måste bli autonoma, själreglerande människor som konstant lär sig och som konstant gör val i enlighet med sina önskningar. För att konstruera sådana subjekt skapas flera tekniker för styrning såsom vägledning, risk, målstyrning/granskning, bedömning, mångfald m.m. / The aim of this dissertation is to study how the adult learner is constructed through dif-ferent techniques of governing in the practice of adult, liberal adult, and higher educa-tion. Further, the aim is to analyse what rationality of governing such governing practices create and are created by. The theoretical framework is based on Michel Foucault’s concepts of governmentality and genealogy. Governmentality refers to a specific way of viewing questions of governance where the focus is on ideas concerning how governing should be practiced. These ideas are constructed through discourse. Central questions are: what is the problematic of government, what is to be governed, how is governing to be practiced and what is the teleos (the goal to be reached) of government? Genealogy refers to at specific way of viewing history. The starting point is the figures of thought that are part of the discourses of today. In this dissertation, these discourses are adult education and lifelong learning. What are these discourses made up of and what is the descent and emergence of some of its figures of thought? Here, history is seen as non-linear and containing ruptures and irregularities. The aim is not to tell the story of how it really was, where causality is central. Instead, genealogy is a way for me to destabilize the taken-for-granted ideas of the present concerning the adult learner. A discourse analysis has been conducted based on official documents produced since the 1920s and up to the present day concerning the practices mentioned above. The results point to neo-liberal governmentality dominating the discourses of adult education and lifelong learning today. According to the texts, Sweden and Europe need to make sure that all their citizens are constantly learning as a way of facing an uncertain and constantly changing future. Thus, the adult learner is constructed as a constantly learning and competent subject. All citizens have to become autonomous, self-regulating humans who are constantly learning and who constantly make choices according to their inner desires. Several techniques of governing such as guidance, risk, auditing, assessment, diversity, etc., are constructed as a way of constructing such a subject. / On the day of the public defence date of the doctoral thesis the status of article III was: Accepted; The status of article IV was: Submitted.