Syftet med vår undersökning är att synliggöra hur resurser knutna till social bakgrund och könstillhörighet påverkat studenters orientering i valet att läsa på högskola och Studie- och yrkesvägledarprogrammet. Vi har lyft fram vägledningens betydelse i de olika valen av utbildningar. Med detta som bakgrund har vi även lyft frågan om hur studenterna ser på sin framtida yrkeskarriär. Materialet består av en förundersökning där vi delat ut enkäter till studenterna som påbörjat studie- och yrkesvägledarprogrammet hösten 2007. Denna förundersökning gjordes för att få en bild av gruppen utifrån kön klass och etnicitet. Utifrån enkäterna har vi slumpmässigt dragit åtta stycken av de som kunde tänka sig att ställa upp på intervju. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vårt arbete och skall ge en förståelse för hur vägen till studie- och yrkesvägledarprogrammet kan se ut. Vårt resultat visar att studenterna handlar både utifrån social bakgrund och rådande samhällsstruktur. Dock anser vi oss se att rådande samhällsstruktur har en större påverkan då det gäller gymnasievalet än vad föräldrarnas studietradition har. När det gäller valet av högskoleutbildning verkar social bakgrund spela en större roll. Den sociala bakgrunden gör sig synlig i valet av gymnasieprogram då alla tre program som de intervjuade har gått är vanliga bland elever från arbetarklass. De flesta av tjejerna var osäkra på vad de vill göra i framtiden och valde därför ett program som de tyckte gav en bred grund att stå på. En stor påverkan i de intervjuades val att läsa till studie- och yrkesvägledare är att deras självbild och självuppfattning matchar framtida yrkesroll och att yrket passar deras personlighet. De känner att de har något att ge och att deras egen erfarenhet är en tillgång. De intervjuades egen erfarenhet av studie- och yrkesvägledare har varit både positiv och negativ och har inspirerat dem i deras egna tankar på yrket. Det framgår tydligt att den vägledning som de har fått i grundskolor inte har varit en process. Studenternas syn på sin framtida yrkeskarriär bygger till stor del på att utbildningen skall ge en bred utbildning och bra grund att stå på. Var de intervjuade ser sin framtida arbetsplats är starkt präglat av deras tidigare erfarenhet både av vägledningsyrket och av den arbetsplats de tänker sig.

No description available.

Studie- och yrkesvägledning är en profession vilken samtliga, som gått i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga någon gång under skoltiden mött en vägledare. Lika många möten verkar generera lika många historier och de är inte alltid av god karaktär. Det hänger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns något krav på behörighet för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Det gör att många möten med vägledare har skett utan de kunskaper, förförståelse och professionalism som en utbildad vägledare med behörighet medför. Forskningsfältet är enigt om att yrkesrollen måste stärkas, undersökas och framhållas på bred front. Denna studie bidrar till att förtydliga vikten av vägledarutbildningens betydelse för yrkesrollen och förtydligar vad som påverkar hur en utbildad vägledare arbetar. Studien är kvalitativt genomförd med respondenter som har gått vägledarutbildningen vid Stockholms universitet. Resultatet visar på ett tydligt samband mellan hur vägledarutbildningen och arbetsplatskulturen samverkar och påverkar hur vägledarna arbetar. Även att vägledarnas arbete kan härledas till kända vägledningsteorier och metoder. Viss kritik mot vägledarutbildningens relevans för yrkesrollen framkommer. Studien resulterar i en modell som kan användas för att beskriva vägledaryrket. / Study and career counseling is a profession which all who have attended school in Sweden is familiar with. We have all at some time during the school day met a counselor. Just as many meetings seem to generate as many stories and they are not always of good character. Hopefully it hangs together with the fact that today there is no requirement for competency to work as a study and career counselor. This means that many meetings with guidance counselors have been conducted without the knowledge, understanding and professionalism as a trained counselor with competence entails. The researchers are agreed that the professional role must be strengthened, investigated and acknowledged on a broad front. This study helps to clarify the importance of the counselor’s education and what this means for the profession and clarify what influences how an educated counselor performs in his professional role. The study is qualitative and conducted with respondents who have studied counseling at Stockholm University. The results show a clear correlation between how counseling education and workplace culture interact and affect how counselors work, even how the counselors work can be traced to accepted theories and methods and also some criticism against counseling educations relevance to their professional role. The study results in a model that can be used to describe the counseling profession.