Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur praoverksamheten ser ut och fungerar i dagens grundskola. Vi vill även få en insikt i rektorers och studievägledares åsikter om praon, dess för- och nackdelar. Hösten 2006 beslutade Varbergs kommun att helt ta bort den traditionella praoverksamheten efter att de fått varningar ifrån arbetsmiljöverket att skärpa säkerheten för eleverna då de är ute på prao. Denna händelse väckte en debatt huruvida det är dags för en förändrig av praoverksamheten och det är med detta i åtanke vi genomförde vår undersökning. I undersökningen ställer vi oss frågor som: Vilka för- och nackdelar finns det med traditionell resp. alternativ prao enligt studievägledare och rektorer? Vad anser studievägledare och rektorer om praons betydelse för eleverna? För vår undersökning valde vi en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Vi gjorde åtta intervjuer med en fördelning på fem studievägledare och tre rektorer. Skolorna valde vi ut efter lokal kännedom och är begränsade till Malmö stad. Resultatet har vi sammanställt i en resultatredovisning som visar på att det finns ett intresse både ifrån vägledare och rektorer av att bevara praoverksamheten i dess traditionella form. Studievägledarna var öppna för alternativa sätt att organiserar praon på men ser det mer som ett komplement än ett sätt att ersätta den traditionella praon. En av de största fördelar med den traditionella praon enligt både rektorer och studievägledare är den sociala utvecklingen och personliga mognaden som eleven uppnår genom att komma ut i arbetslivet.

Det jag vill ta reda på i min undersökning är hur studievägledare på grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes föräldrar när åsikterna går isär om vilket program som eleven ska välja till gymnasiet. Jag vill även undersöka om studievägledaren hanterar situationen olika utefter eleven och föräldrarnas/vårdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta ämne har jag använt mig utav en kvalitativ metod där jag har intervjuat fem studievägledare från kommunala grundskolor. I teoriavsnittet används Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fält som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan användas till att applicera på förklaringar om det underliggande hos individen som påverkar hur hon/han väljer, tänker och handlar. Resultatet utifrån frågeställningarna visar på att studievägledarna i min undersökning inte upplever någon problematik i gymnasievalet mellan föräldrar och elev. Oftast för att både eleven och dennes föräldrar anser att det är elevens eget val, men även för att studievägledarna inte anser att de blir involverade av föräldrar eller elev, ifall det skulle ha uppstått skilda åsikter. Studievägledarna i denna undersökning hoppas på att de inte blir påverkade av föräldrarnas sociala bakgrund i samtal med elever, vid skilda åsikter i gymnasievalet. De menar att de utgår ifrån elevens intressen och prestationer i sina gymnasiesamtal och utelämnar inget, utan de ger samma information till alla.

Studie- och yrkesvägledning är en profession vilken samtliga, som gått i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga någon gång under skoltiden mött en vägledare. Lika många möten verkar generera lika många historier och de är inte alltid av god karaktär. Det hänger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns något krav på behörighet för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Det gör att många möten med vägledare har skett utan de kunskaper, förförståelse och professionalism som en utbildad vägledare med behörighet medför. Forskningsfältet är enigt om att yrkesrollen måste stärkas, undersökas och framhållas på bred front. Denna studie bidrar till att förtydliga vikten av vägledarutbildningens betydelse för yrkesrollen och förtydligar vad som påverkar hur en utbildad vägledare arbetar. Studien är kvalitativt genomförd med respondenter som har gått vägledarutbildningen vid Stockholms universitet. Resultatet visar på ett tydligt samband mellan hur vägledarutbildningen och arbetsplatskulturen samverkar och påverkar hur vägledarna arbetar. Även att vägledarnas arbete kan härledas till kända vägledningsteorier och metoder. Viss kritik mot vägledarutbildningens relevans för yrkesrollen framkommer. Studien resulterar i en modell som kan användas för att beskriva vägledaryrket. / Study and career counseling is a profession which all who have attended school in Sweden is familiar with. We have all at some time during the school day met a counselor. Just as many meetings seem to generate as many stories and they are not always of good character. Hopefully it hangs together with the fact that today there is no requirement for competency to work as a study and career counselor. This means that many meetings with guidance counselors have been conducted without the knowledge, understanding and professionalism as a trained counselor with competence entails. The researchers are agreed that the professional role must be strengthened, investigated and acknowledged on a broad front. This study helps to clarify the importance of the counselor’s education and what this means for the profession and clarify what influences how an educated counselor performs in his professional role. The study is qualitative and conducted with respondents who have studied counseling at Stockholm University. The results show a clear correlation between how counseling education and workplace culture interact and affect how counselors work, even how the counselors work can be traced to accepted theories and methods and also some criticism against counseling educations relevance to their professional role. The study results in a model that can be used to describe the counseling profession.

Hur upplever coacher och studie- och yrkesvägledare sina yrkesroller? Vad är centralt i rollerna och hur beskriver coacher och studie- och yrkesvägledare vad de gör och framförallt hur definierar de sin yrkesroll. Finns där några likheter i yrkesrollerna och vilka är skillnaderna? Med många olika frågeställningar i bagaget har vi med hjälp av ett rollteoretiskt perspektiv studerat dessa båda yrkesroller. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med lika många coacher som studie- och yrkesvägledare där vi försökte förstå intervjupersonerna ur olika perspektiv. De perspektiv vi särskilt tittat på är den egna uppfattningen om yrkesrollen, vilken kompetens de olika rollerna uppfattar sig ha och hur de tolkar olika begrepp. Utöver det har vi observerat deras yrkesmiljö, det vill säga hur scenen där de spelar sin yrkesroll ser ut. Bakgrunden till att vi intresserat oss för att jämföra de båda yrkesrollerna är att vi som snart färdiga studie- och yrkesvägledare vill granska en kommande arbetsmarknad – en marknad där efterfrågan på coacher är tio gånger så stor som efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. De slutsatser vi drar från vår studie är att det professionella samtalet är centralt i utövandet av båda yrkesrollerna. Båda yrkesrollerna tar grund i samma typ av samtalsmetodik och båda grupperna fokuserar på att vidga klienternas perspektiv. Den andra delen av yrkesrollerna skiljer sig åt; studie- och yrkesvägledare förväntas ha kompetens om utbildningssystemet och coacherna förväntas ha ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden. Vår undersökning talar för att studie- och yrkesvägledare kan coacha som vägledare och som coach. Skillnaden ligger främst i utbildningsbakgrunden och kanske i ett mer medvetet användande av samtalsmetodik. Coacher kan också vägleda och kan ha en gedigen utbildningsbakgrund men kan också vara verksamma utan någon speciell utbildning.