<p>Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik.</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll.</p><p>Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare.</p><p>Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.</p>

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll. Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare. Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.

Titel: Styrelsers syn på implementering av lagar i bolagsstyrningen Kurs: Management and Control Författare: Veronica Gisle och Asha Khan Handledare: Josef Pallas Syfte: Syftet är att undersöka vilka styrinstrument som styrelser använder vid implementeringen av lagdirektiv i bolagsstyrningen. Metod: Uppsatsens metod är uppbyggd på ett abduktivt tillvägagångssätt. Teori: Den teoretiska referensramen består av teorier som grundar sig i vetenskaplig forskning om styrelsens huvudsakliga uppgifter, contingency teori, granskare samt ett flertal styrinstrument. Empiri: Materialet är insamlat under åtta djupintervjuer med styrelseledamöter. Slutsats: De tre huvudsakliga styrinstrument som styrelsen använder sig av är relationen till VD:n, åtgärdsplaner och styrelseutskott. De styrinstrument som är mest effektiva beror på lagens innebörd och bolagets verksamhet.

Introduktion: Konceptet samskapande av värde utvecklades inom marknadsföringslitteraturen i början av 2000-talet från Prahalad och Ramaswamy (2000). Redan då betonade författarna att ett företag som strävar efter att samskapa måste anpassa sitt ekonomiska styrsystem efter det. Trots det är forskningen om vilken ekonomisk styrning som kan användas för samskapande bristfällig än idag. Det finns tydliga skillnader mellan fälten där litteraturen om ekonomisk styrning främst utgår från tillverkningsföretag som producerar materiella varor, medan samskapandelitteraturen utgår från att producera tjänster. Samtidigt har de två fälten olika syn på värde, vilket är vad som analyseras i den här uppsatsen för att kunna diskutera vilken ekonomisk styrning som kan användas för samskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturstudie beskriva vilka likheter och skillnader som finns i synen på värde mellan ekonomisk styrning och samskapande. Utifrån litteraturstudien och intervjuer analyseras sedan vilken typ av styrning som är främjande för samskapande. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats där en litteraturstudie utformas. Inledningsvis förs en värdediskussion som analyserar värde inom fälten ekonomisk styrning och samskapande. Utifrån värdediskussionen analyseras sedan tre ekonomiska styrinstrument som kan användas för samskapande. Därefter testas litteraturstudien mot empiri i form av semistrukturerade intervjuer med tre anställda på försäkringsbolaget Folksam. Slutsats: Värdebegreppet inom ekonomisk styrning är aktieägarvärde, vilket skapas genom ett företags interna aktiviteter. Inom samskapandelitteraturen syftar värdebegreppet till kundens upplevda nytta, bruksvärde. Bruksvärde skapas genom kundens användande. Det styrinstrument som slutligen framhävs för samskapande är personlighetsstyrning. / Introduction: The concept of value co-creation was developed in marketing literature in the early 2000s by Prahalad and Ramaswamy (2000). Even then, the authors stressed that a company that strives to co-create must adapt its governance systems to it. Despite this, the research on which management control systems that can be used for co-creating is deficient still today. The literature on management control are primarily based on manufacturing companies producing tangible goods, while literature on value co-creation are focusing mainly on services. Furthermore, the perception of value differs among the two research fields, which is what will be analyzed in this paper to discuss which management control systems can be used for co-creation. Aim: The aim of this paper is to create a literature review which describes the similarities and differences in the perception of value among the literature on management control and value co-creation. Based on the literature review and interviews analyze which type of control that promotes co-creation. Methodology: The paper has a deductive approach in which a literature review is designed. Initially, a value discussion is conducted that analyzes the perceptions on value in the fields of management control systems and value co-creation. Based on the value discussion, three types of management controls which could be used for value co-creation will be analyzed. Afterwards, the literature review will be tested against the reality in the form of semi-structured interviews with three employees at the Swedish insurance company Folksam. Conclusion: The value concept within the literature on management control systems refers to shareholder value, which is created through a company’s internal activities. Within the value co-creation literature, the value concept refers to the customer’s perceived benefits, which is called use value. The use value is created when the customer is using the product. The management control that this paper finally highlights is the personnel control.

Abstract Course: Bachelor Thesis in Business Administration Institution: Business School at Linneus University in Växjö Authors: André Weichert, Donika Ombashi and Ebba Olson Supervisor: Natalia Semenova Examiner: Elin Funck Title: Balanced Scorecard as fashion and diffusion – A study in Sweden's county councils with focus on healthcare Background: The Balanced Scorecard is a control instrument that mainly focuses on integrating the financial objectives with the non-financial objectives. The control instrument is used for for-profit organizations as well as for nonprofit organizations. Previous research on the Balanced Scorecard indicates that the control instrument has a tendency to a wave-like pattern, called fashion. To determine fashion there must be a diffusion. The term diffusion is further defined as a process where innovation is communicated among the members of a social system. In this paper, the members of the social system refers to Sweden's county councils. The Balanced Scorecard is considered as an innovative control instrument which is spread among different organizations in the social system. Purpose: The purpose of this paper is to identify the fashion and the diffusion of the Balanced Scorecard in Sweden's county councils. The paper also intends to explain the advantages and disadvantages of the Balanced Scorecard and what other control instruments are used in the county councils. Method: A quantitative research strategy is applied to this study. The selected approach for the collection of data, consists of a survey assigned to all the county councils in Sweden. Other data has been collected through Internet searching for articles, printed literature and websites. Conclusion: The results in the study indicate that the county councils have, through their survey responses, confirmed the advantages and disadvantages of theories about the Balanced Scorecard. Furthermore, the authors of the study have confirmed that there is a diffusion of the Balanced Scorecard in the Swedish county councils. However, the study has not been able to establish if a fashion exists. To determine whether a fashion exists, further studies are necessary. / Sammanfattning Kurs: Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Författare: André Weichert, Donika Ombashi och Ebba Olson Handledare: Natalia Semenova Examinator: Elin Funck Titel: Balanserat styrkort som mode och spridning - En studie inom                             Sveriges landsting med inriktning på sjukvård Bakgrund: Det Balanserade styrkortet är ett styrinstrument som huvudsakligen fokuserar på att integrera de finansiella målen med de icke-finansiella målen. Styrinstrumentet används inom kommersiella- och icke-kommersiella verksamheter. Tidigare forskning kring det Balanserade styrkortet visar att styrinstrumentet har en tendens till ett vågliknande mönster med upp-och nedgångar, vilket benämns för mode. För att ett mode skall fastställas behöver en spridning ske. Termen spridning definieras vidare som en process där innovation kommuniceras mellan olika enheter i ett socialt system. I denna uppsats utgörs enheter av offentliga verksamheter, vilka avser Sveriges landsting. Det Balanserade styrkortet anses vara en innovativ modell som sprids mellan olika verksamheter i det sociala systemet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga modet och spridningen av det Balanserade styrkortet inom Sveriges landsting. Uppsatsen avser även redogöra för de för- respektive nackdelar det Balanserade styrinstrumentet medför samt vilka andra styrinstrument som används som substitut/komplement till BSc inom landstingen. Metod: Denna uppsats tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi. Det valda tillvägagångssätt för insamlad data utgörs av en enkätundersökning som tilldelats samtliga landsting i Sverige. Annan data har samlats in genom internetsökningar för artiklar, tryckt litteratur samt trovärdiga hemsidor. Slutsats: Studien har resulterat i att landstingen, baserat på enkätundersökningen, har bekräftat de för- respektive nackdelar avseendet det Balanserade styrkortet som teorier har benämnt. Vidare har uppsatsens författare konstaterat att det finns en spridning av det Balanserade styrkortet inom de svenska landstingen, det har däremot inte kunnat fastställas att ett mode finns. Ytterligare forskning behöver genomföras för att detta skall kunna konstateras.

Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter. Resultatet ledde till tvetydiga slutsatser. Det framgick att chefer i verksamheten uppfattar lön som ett styrmedel med vissa utmaningar. Framförallt kring förankring och tydlighet i lönekriterier samt återkoppling till medarbetare. Medarbetare var positivt inställda till att prestation ska leda till bättre lön men de flesta var missnöjda med hur bedömningen av prestation fungerade idag. Trots utbrett missnöje med den individuella lönesättningen så tycks lön inte vara den främsta anledningen till varför medarbetare fortsättningsvis ville göra ett bra jobb, utan det var omsorgen till kommunmedborgarna. Chefer och medarbetare upplevde att lön inte är en stor motivationsfaktor. Resultatet visade dock att lönefrågan var mest aktuell vid den årliga löneöversynen.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company’s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process. The purpose of the study is to compare this organisation with another bank, Swedbank, who also operates on the Swedish market. The study aims to point at differences and similarities between the bank with the Beyond budgeting concept and the other who still is holding on to the traditional budgeting process. Important concepts within the study are; rolling forecasts, KPI and benchmarking. The data was gathered through telephone interviews and secondary data. The authors have been in contact with one regional control in each of the banks to get an understanding about the economic governance in the banks. The findings are that both of the banks are widely decentralised even though Swedbank still holds on to the fact that the traditional budgeting process is important for the company. Both of the companies are using a similar company structure, where local decision power is emphasised and the internal competition is crucial to be able to create motivated employees to be competitive on the market. The banks are also both very interested in not just the financial results but the non-financial, such as customers. / I en allt mer komplicerad och turbulent värld, ställs nya krav på företags flexibilitet och förmåga att ändra sig efter marknaden. Eftersom marknaden ändrar sig väldigt snabbt och ofta, är det svårt att förutse vad som kommer hända i framtiden, och därför behövs mer kortsiktiga framtidsprognoser. Uppsatsens problemformulering grundar sig i kravet på allt mer flexibla styrinstrument i denna globaliserade värld. Handelsbanken är ett företag som använder sig av så kallad budgetlös styrning och uppsatsens problematisering berör bankens sätt att lösa den ekonomiska styrningen med avsaknad av budget. Syftet med studien är att jämföra Handelsbankens ekonomistyrning med Swedbanks, en bank som fortfarande använder sig av traditionell budgetering. I studien beskrivs skillnaderna mellan en bank som har budgetlös styrning och en som är mer budgetstyrd, vad som behövs för att skapa en fungerande budgetlös styrning och vilka fördelar respektive nackdelar det finns med dessa styrningar. Viktiga begrepp inom budgetlös styrning är rullande prognoser, nyckeltal och benchmarking. Insamling av data har skett genom telefonintervjuer och insamling av sekundär data. Man har vart i kontakt med en controller på regionnivå i respektive bank för att få en förståelse för hur det ekonomiska arbetet fungerar i bankerna. Vad som är framgår i studien är att båda företagen är decentraliserade men Swedbank använder en traditionell budget för hela företag dock främst fokuserad till kostnadssidan. Båda företagen har liknande struktur, med en decentraliserad organisation och där de lokala kontoren har stor beslutskraft dessutom använder båda bankerna intern konkurrens för att motivera sina anställda och för att kunna övervaka resultatet. De förlitar sig inte bara på finansiella resultat utan de icke-finansiella resultaten har en väldigt viktigt roll i båda företagen.