Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2003.

Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Efter införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV) och dess tvingande regler för primärvården började en ny marknad att skapas, en så kallad kvasimarknad. En kvasimarknad består av både offentliga och privata verksamheter där båda parter finansieras av staten, landstingen eller kommunerna. Samarbetet mellan landstingen och privata vårdcentraler kan ses som ett interorganisatoriskt samarbete där ett ömsesidigt beroende skapar ett behov av att kontrollera varandra. Landstinget behöver kontrollera att de privata vårdcentralerna agerar enligt överenskommelsen, som huvudsakligen är att skapa lättillgänglig vård med hög kvalitet till medborgarna. Syftet med studien är att undersöka hur landstingen styr de privata vårdcentralerna och varför de styr som de gör. För att uppfylla vårt syfte med studien har vi arbetat med en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden vi använde var fallstudie. För att få en djupare förståelse för hur styrningen av de privata vårdcentralerna går till samt varför man styr som man gör samlades information genom individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med marknadsskaparna för hälsovalet i Värmland samt med privata vårdcentralschefer. Studien visar att landstinget utövar styrning och kontroll genom krav- och kvalitetsboken. Krav- och kvalitetsboken detaljeras och det som inte avtalats i den hänvisas till gällande praxis, riktlinjer samt policydokument. Detaljrikedomen ger lite utrymme för eget handlande som tyder på att breda och strama handlingskontroller används. Vidare visar studien att även resultatkontroller används i viss utsträckning då man mäter de parametrar som går att mäta och belönar vid måluppfyllelse, vilket tyder på att kontrollen är smal. Empirin ger även indikationer för att det idag saknas kontrollsystem för att motverka uppkomsten av manipulation. Vidare ger empirin upphov till att även sociala kontroller används, dock i liten utsträckning genom att medborgarna kan agera genom att byta vårdcentral vid missnöje. Den nya marknaden kombinerat med en svårstyrd verksamhet skapar osäkerhet i miljön. Osäkerheten tycks vara grunden för detaljstyrning vilket i sin tur ger indikationer för att det finns brister i förtroendet, varför ett byråkratibaserat styrmönster tycks användas vid styrningen av de privata vårdcentralerna. / After the introduction of the Act system of choice (LOV) and its mandatory rules for primary care, a new market was created; a so called quasi-market. A quasi-market consists of both public and private organizations in which both parties are financed by the state, county councils or municipalities. The collaboration between county councils and private clinics can be seen as an inter-organizational cooperation with mutual dependences. The county councils need to ensure that the private health care centers operate according to the agreement; to create accessible health care with high quality to the citizens. The study aims to examine how county councils control private health care centers and why they control the way they do. To fulfill our purpose with this study, we have worked with a qualitative approach using a case study method. Information was gathered through individual interviews with the market-makers for the "health choice" in the county Värmland and with the private health care center managers. The study shows that the county council exercise management and control through the requirement- and qualitybook. The requirement- and qualitybook is detailed, what is not agreed upon in that book is referred to current practice, guidelines and policy documents. The level of details in the requirement- and qualitybook provides little room for own actions, suggesting that tight action controls are used. The study also show that result controls are used to some extent, although in a loose matter since the county council measure what can be measured and reward goal-fulfillments. The empirical data also provide indications that there are no controls to prevent the emergence of manipulation today. Moreover, the empirical data show that social controls also are used to a small extent because of the citizens possibility to switch health care center at a possible dissatisfaction. The new market, combined with operations that are difficult to control, creates uncertainty in the environment, which seems to be the basis for a detailed management and control systems. That in turn provides indications for the existence of deficiencies in confidence, which in turn indicates that a bureaucracy based control pattern seems to be used in the control of the private health care centers.

Syftet med arbetet är att granska på vilket sätt några grundskolor i Umeå kommun arbetar med studie- och yrkesvägledning. Det som särskilt ska belysas är om det finns en upprättad verksamhetsplan kring studie- och yrkesvägledning och om det sker i enlighet med gällande styrdokument. Undersökningsmetoder för arbetet är dels genom telefonintervjuer, frågor i textform samt granskning av styrdokument och tidigare forskning. Analys av det empiriska materialet har främst utgått från styrdokument som är en grund för hur grundskolor skall jobba och uppnå målen som det formuleras i dem. Tidigare forskning visar på att det finns klara brister inom arbetet studie- och yrkesvägledning och detta har visat sig i mångfaldiga granskningar och forskningsrapporter. I gällande styrdokument som till exempel Skollag 2010:800 och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) så finns det riktlinjer och mål för hur vägledning som skolan ska förhålla sig till. Exempel i Lgr11 formuleras det i målen att alla elever ska kunna ta ställning och välja bland olika valmöjligheter inför sin framtid. Skolinspektionen gjorde under 2006 och 2013 granskning av bland annat grundskolorna i Umeå kommun. Det som framkom i denna undersökning var att även i Umeå kommun så fanns det brister i vägledningsinsatserna. De undersökta grundskolorna för de lägre åldrarna, årskurs 1-6, inom detta arbete visade sig inte ha någon verksamhetsplan för vägledningsarbete, trots styrdokument förordar detta. Umeå kommun utför en elevenkät vartannat år för grundskolans högre åldrar, årskurs 7-9 och i den senaste 2015 visade det brister ifråga om elever fått information om framtida studie- och yrkesval och träffat vägledare enskilt. Ju lägre årskurs eleverna gick desto färre hade fått information och träffat vägledare.

<p>Under HT08 och VT09 har vi under vårt examensarbete tagit fram en ny mekanisk produkt. Det är ett mekaniskt styrsystem för sjukhussängar. Det är ett enkelt och billigt system, och det kommer att underlätta för personalen på sjukhusen runt om i landet. Då produkten gör det lättare för personalen att kontrollera sängen, samt att det nu räcker med en person som utför arbetet med att knuffa sängen.</p>

Under HT08 och VT09 har vi under vårt examensarbete tagit fram en ny mekanisk produkt. Det är ett mekaniskt styrsystem för sjukhussängar. Det är ett enkelt och billigt system, och det kommer att underlätta för personalen på sjukhusen runt om i landet. Då produkten gör det lättare för personalen att kontrollera sängen, samt att det nu räcker med en person som utför arbetet med att knuffa sängen.

Den professionella tjänstesektorn är på frammarsch och har på senare år blivit en utav de snabbast växande sektorerna. Anställda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. Således är det svårt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anställda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjänsteföretag påverkar arbetarnas utrymme för självständighet och självstyrning. Självstyrning och styrning diskuteras utifrån samlingsbegreppet Management Control Systems. En kvalitativ studie genomfördes på ett konsultföretag där chefer och konsulter intervjuades för att få en inblick i hur företag kan tänkas lösa problematiken. Studien finner att svårigheterna övervinns med hjälp av användandet av styrmedel som förlitar sig starkt på kulturella värderingar samtidigt som övriga styrmedel har en karaktär som utav arbetare uppfattas mer som en stödfunktion än som faktiska styrmedel.

Budgeten som styrmedel har kritiserats under lång tid. Kritiker till budgeten har påtalat budgets brister och felaktigheter, andra menar att kritikerna har lämnats alltför mycket tid i rampljuset och hävdar istället att budgeten är lika användbar som problematisk. Det finns mycket befintlig forskning kring budgeten, men forskningen är dock något begränsad vad gäller erfarenheter av budgetavskaffanden. Syftet med denna uppsats är att beskriva erfarenheter av budgetavskaffanden samt förstå varför dessa erfarenheter uppstår. Således kommer denna uppsats fylla en mindre del av tomrummet på området. Uppsatsens genomförande utgörs av tre intervjuer, vilka är genomförda på två budgetlösa företag. Teorier kring ekonomistyrning i budgetens närvaro, förändringsprocessen vid budgetavskaffandet samt budgetens funktioner utgör hörnstenarna i den teoretiska referensramen. Referensramens innehåll har verifierats mot den begränsade forskningen på området, för att bekräfta relevansen av innehållet. Resultatet visar att initiativet till ett budgetavskaffande grundas i ett missnöje kring budgeten. Under avskaffandet uppstår inga större svårigheter eller utmaningar, varken mänskliga eller tekniska. Resultatet visar även att de företag som avskaffar sin budget skapar en djupare förståelse för sin ekonomistyrning, vilken också blir mer decentraliserad. Ett budgetavskaffande främjar dessutom kommunikationen inom det egna företaget.

Implementeringsproblematik är något man inte sällan stöter på när politiska reformer skall genomföras. Problematiken ligger i att de beslut som fattas inte genomförs på det sätt beslutsfattarna avsett. Flera forskare, både internationella och nationella, har försökt hitta svar på vart i processen problematiken ligger. Således har de också kommit fram till olika svar och lösningar. Syftet med denna uppsats är att ur ett implementeringsteoretiskt perspektiv studera förutsättningarna för implementeringen av riktlinjerna utbildningsval – arbete och samhällsliv i förordningen ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011”. Detta görs med hjälp av Lundquist tre förklarande egenskaper hos tjänstemännen – förstår, kan och vill. Uppsatsen tar utgångspunkt i den tidigare forskningen och har analyserat huruvida det finns goda förutsättningarna för tjänstemännen på Falkenbergs gymnasieskola att implementera riktlinjerna. Resultatet visar att de vill men att de varken kan eller förstår.

Denna studie genomförs på det multinationella företaget DeLaval. Studien bygger på en kvalitativ metod och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med högsta personalchef samt med fem chefer på företaget. Syftet är att undersöka sättet på vilket en utvärdering av medarbetarnas beteende fungerar som styrmedel. De frågor vi genom studien besvarar är dels varför DeLavals högsta personalchef implementerade den bedömningsmall som under medarbetarsamtalen används för att bedöma de anställdas beteende och dels hur man vill använda bedömningsmallen som styrmedel. Utöver detta undersöks hur denna styrning upplevs av ett antal chefer på företaget. Empirin knyts sedan an till Foucaults teori om makt och kontroll (1987). Resultatet av studien visar på att man ämnar använda den beteendeutvärdering som bedömningsmallen ger upphov till som ett medel att styra de anställdas agerande. Genom att tydliggöra företagets syn på vad som är bra beteende hoppas man frammana dessa önskvärda beteenden hos medarbetarna. Utöver detta syftar bedömningsmallen till att skapa dialog mellan chef och underställd. Den styrning som utövas genom bedömningsmallen uppfattas av cheferna som positiv i sig. Dock har vi funnit att majoriteten av cheferna upplever att tillvägagångssättet och utformningen av bedömningsmallen är bristfällig.