No description available.

Det flexibla arbetet blir allt mer vanligt och får ökad legitimitet i dagens samhälle. Flexibilitet ses som en eftertraktad förmån som ger medarbetare frihet att strukturera sin arbetstid, distansarbeta och organisera innehållet i arbetet. Tidigare forskning om flexibelt arbete påvisar meningsskiljaktigheter som utgörs av vad flexibelt arbete innebär, vem flexibiliteten gynnar och hur det flexibla arbetet upplevs av medarbetare. Syftet med denna uppsats är att skildra medarbetares upplevelser av styrning i det flexibla arbetet genom att studera medarbetares förhållningssätt och känslouttryck i samband med graden av styrning i det flexibla arbetet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie innehållandes nio intervjuer med medarbetare från fyra olika fackliga branschtidningar inom personal och arbetsliv. Uppsatsens begreppsliga referensram utgörs av begreppen disciplinär övervakning, tacksamhet och känslostrategier. Resultatet påvisar att medarbetares upplevelser av flexibelt arbete grundar sig i en subjektiv tolkning av flexibilitetens innebörd. Genom att sträva efter belöning och undvika bestraffning i arbetet disciplineras medarbetare till att förhålla sig på ett sätt som gör att flexibiliteten inte nyttjas till fullo. Förhållningssätten karaktäriseras således av dold styrning. Vidare påvisar resultatet att medarbetare känner tacksamhet över sin flexibla arbetssituation. Känslan av tacksamhet medför att medarbetare accepterar ökad arbetsbelastning. Trots att somliga medarbetare upplever missnöje med den rådande graden av flexibilitet förhåller de sig på ett medgörligt sätt, vilket kan förklaras genom känslostrategier. Strävan efter belöning och rädslan för att bli bestraffad, som medför att medarbetare disciplinerar sina känslor, leder till att medarbetare strategiskt förminskar de upplevda känslorna av missnöje. Känslouttrycken karaktäriseras således av organisatoriskt åtagande och lojalitet.

Utifrån de senaste årens uppmärksammade skandaler inom vård och omsorgssektorn har vikten av att arbeta efter värdegrund och värderingar blivit ett viktigt instrument för att upprätthålla legitimitet i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka om medarbetare i en organisation inom vård och omsorgssektorn har kännedom om värdegrunden och dess värdeord, samt att se om värdegrunden används i det dagliga arbetet. Värderingar och värdesystem utgör den teoretiska referensramen för denna kvantitativa studie. Studiens undersökningsobjekt arbetar efter interna värderingar och en extern värdegrund innehållande värdeord. Respondenterna utgjordes av chefer och medarbetare inom organisationen som fick besvara en enkät, innehållande olika etiska dilemman som kan förekomma i det dagliga arbetet. Resultaten från studien visar att organisationens medarbetare inte har kännedom om den externa värdegrunden med tillhörande värdeord. Medarbetarna agerar utifrån värdegrunden, men i själva verket är det de interna värderingarna som styr medarbetarnas beteenden och beslut.

Dagens industri utger årligen en lista över de företag som etablerat sig på marknaden och utmärkt sig med en intensiv tillväxt på kort tid, dessa benämner de som gasellföretag. I media har gasellföretag målats upp som hjältar av den anledningen att de utgör en stor samhällsnytta i form av nya arbetstillfällen. Tidigare undersökningar har visat att företag med stark och intensiv tillväxt i större utsträckning riskerar att likvideras än företag med långsammare och stabilare tillväxt. Detta grundar sig ofta på svårigheter med att hinna anpassa organisationsstrukturen efter den snabba tillväxten. I takt med att gasellföretag växer ökar avståndet mellan ledning och medarbetarna. Detta ökar behovet av kontroll och uppföljning för att säkerhetsställa att medarbetarna arbetar i enlighet med företagets mål och inriktning. Tidigare undersökningar har visat att det är främst den interna kontrollen som brister hos de gasellföretag som likviderats. Ska ledningen styra gasellföretaget mot ett bestämt mål krävs det att verksamhetsstyrning och kommunikation är anpassat efter rådande omständigheter. I den här studien har därför en undersökning genomförts baserat på fyra olika gasellföretag samt ett tillväxtrådgivarföretag. Studien syftar till att ge en beskrivande och förklarande bild av hur gasellföretagen arbetar för att utveckla och bearbeta den interna kommunikationen anpassat till tillväxttakten. Uppsatsen behandlar även vilka kommunikationsproblem som kan uppkomma på grund av organisationsstrukturer som ej anpassats efter företagets tillväxttakt och förändrade mål. Resultatet av undersökningen visade att gasellföretag måste formalisera företagets struktur och anpassa kommunikationskanalerna härefter. I samband med detta krävs det att ledningen har förtroende för sina anställda och överlämnar eller delegerar nödvändiga ansvarsområden till andra medarbetare inom företaget. Fokus hos ledningen hamnar istället mer på strategiskt arbete. Ju bättre ledningen lyckas att samordna och integrera medarbetarna i enlighet med företags mål, desto mindre risk föreligger det att missförstånd och kommunikationsproblem ska uppstå.

Problemformulering: Hur kan tjänste- och tillverkningsföretag arbeta med styrning av intangibles? Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva om och hur tjänste- och tillverkningsföretag arbetar med styrning av intangibles. Styrningen fokuseras och beskrivs utifrån mått och mätning, budgetering och resursallokering, tillgång eller kostnad. Vi vill skapa en ökad förståelse för hur företag kan bemöta utmaningen vid styrningen av intangibles, då flertalet organisationer an-ser att sin nuvarande styrning och mätning av intangibles antingen är bristfällig eller inte existerar alls. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har använts för att besvara problemformuleringen. Fyra stycken besöksintervjuer har genomförts och legat till grund för empirin. Slutsats: Alla fallföretag bekräftar utmaningen med styrning av intangibles, trots detta arbetar samtliga företag med det. Tillvägagångssätten skiljer sig åt och det pekar på att det inte finns ett "optimalt" sätt att styra intangibles.

Under en längre tid har svensk vård och omsorg präglats av ett marknadsinriktat tankesätt med starka inslag av målstyrning, kostnadskontroll och utvärderingsarbete. Forskningen har länge diskuterat problemen och riskerna med denna typ av styrning och pekar bland annat på att den medicinska professionen har en omfattande administrativ börda och att de i hög utsträckning detaljstyrs, vilket påverkar arbetsmiljön och i slutändan kvaliteten på vården till patienterna. En artikelserie i DN som belyste dessa problem introducerade den breda allmänheten till begreppet New Public Management och var startpunkten för en omfattande debatt kring offentlig styrning. Den svenska regeringen har påbörjat ett arbete för att utveckla en tillitsbaserad styrning för att komma åt problemen i vården. Det är däremot oklart vad en sådan styrning faktiskt innebär. Den här uppsatsens fokus och syfte är därför att, med utgångspunkt i mellanchefer och medarbetare inom vård och omsorg, bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ge ett bud på vad det kan innebära. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts för att uppnå syftet. Resultatet och analysen kopplas till teorier om tillit och till ett ramverk för tillitsbaserad styrning. Man kan konstatera att undersökningens resultat sammanfaller till viss del med tidigare forskning och bekräftar bilden av styrningsproblemen i vården och vad tillitsbaserad styrning kan vara. Det framkommer emellertid att samtal och direkta möten, IT-lösningar, kvalitativa kvalitetsmått, kompetensförsörjning och transparens kan utgöra viktiga led i en tillitsbaserad styrning. Vidare framkommer en strategi kallad värdebaserad vård som ett sätt stärka tilliten och bättre tillvarata medarbetarnas kompetens.

This bachelor thesis explores the opportunities for implementation of trust-based public management within the public sector. Previous research has shown that the process of implementation is of a highly complex nature and that the desired outcome may not be achieved. This study aims at examining the prerequisites for successful implementation of trust-based public management within Uppsala municipality. In order to fulfill this purpose, the study will utilize qualitative methods. To gather material, interviews were held with officials within the municipality and the material was analyzed through qualitative text analysis. The main findings of the thesis are that there are both more and less favorable conditions. Therefore, there are opportunities for Uppsala municipality to successfully implement trust-based public management although there are aspects that may give difficulties. This study is intended to increase the understanding of conditions for successful implementation of trust-based public management within the public sector.

Ekonomistyrning innefattar många olika styrmekanismer men likväl saknas i tidigare forskning ett holistiskt perspektiv på organisationers styrsystem. Enskilda mekanismer har istället undersökts separat. Syftet med denna studie är därför att studera hur ett företags olika styrmekanismer samverkar och huruvida de är kongruenta med företagets omgivning. Det teoretiska ramverket baseras på contingencyteorin samt Burns och Stalkers (1961) distinktion mellan mekanistiska och organiska styrsystem. Dessa teorier utgjorde utgångspunkten för en kvalitativ fallstudie på konsultföretaget AffärsConcept. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer, interna dokument och data från SCB inhämtades information för att uppnå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna. Med hänsyn till den insamlade empirin sätts i analysen AffärsConcepts omgivningsvariabler i relation till dess styrsystem. Resultatet visar att styrningen i AffärsConcept består av en kombination av mekanistiska och organiska aspekter, och att detta delvis är i linje med företagets omgivning.

Organisationskultur är ett omdiskuterat ämne som på senare tid skapat ett växande intresse inom organisationsstyrning. Det råder dock delade meningar om huruvida organisationskultur går att påverka eller ej. Forskning som anser att organisationskulturen kan styras menar att olika formella och informella styrverktyg kan påverka medlemmar av en organisation till ett önskat beteende. Formell kulturstyrning återfinns ofta inom hierarkiska organisationer där styrningen kan försvåras mellan olika nivåer. Samtidigt som formell kulturstyrning riskerar att bli meningslös och sällan spegla den verkliga kulturen. Därför ämnade denna studie att ur ett ledningsperspektiv undersöka hur organisationer kan arbeta med kulturstyrning och hur kulturstyrningen påverkar olika nivåer i en hierarkisk organisation. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer samt observationer på en dagligvarubutik i Uppsala. Studien visade på en ökad förståelse för hur kulturstyrning kan styras utifrån värderingar, ledarskap, rekrytering, utbildning, belöningar, befordring och symboler. Vidare visade studien även att extern hjälp kan användas för att påverka och kontrollera organisationskulturen. Hur medlemmarna påverkades av kulturstyrningen skiljde sig mellan de olika styrverktygen däremot har inga tydliga skillnader mellan de olika hierarkiska nivåerna påvisats.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>