Vi ser idag en växande trend bland företag att erbjuda dess anställda en möjlighet till allt flexiblare arbetsformer. Förtroendearbetstiden är en del av denna utveckling och innebär att medarbetarna tillåts sköta sitt arbete uppgiftsorienterat och själva bestämma när och var arbetet ska ske. Denna studie undersöker åtta medarbetares upplevelser av att arbeta under förtroendearbetstid på ett företag som sedan ett antal år tillbaka har arbetat med detta koncept. Tidigare forskning visar på att de nya arbetsformerna kräver en ökad kontroll och ett ökat medvetande av individen för att avgöra arbetets förläggning och tid. Dock visar studier att individen inte alltid är fri att bestämma sin egen arbetstid, utan att det kan ses som ett nytt sätt för organisationen att i subtilare former styra sina medarbetare. Studien avser att koppla ett helhetsgrepp kring de komplexa styrprocesser som sker i två arbetsgrupper på Företag X i en fallstudieliknande undersökning, där vi har valt att använda forskningsintervjun som huvudsakligt redskap till den empiriska datainsamlingen. Detta tillvägagångssätt har kompletterats med en fältobservation samt dokumentanalys för att få ytterligare insyn i respondenternas värld under förtroendearbetstid efter en fenomenologisk tolkningsram. Vidare används en hermeneutisk utgångspunkt för att tolka och beskriva på vilka sätt respondenterna, som främst arbetar i projektform, styrs in i vissa vardagsmönster på arbetsplatsen. De teoretiska - indirekt beroende av varandra - infallsvinklarna förklarar den styrning studien uppmärksammat genom makt, kultur, normer och empowerment. Resultaten visar på att samtliga respondenter upplever sig vara styrda av sina föränderliga projektnätverk till den grad att de behöver närvara på arbetsplatsen mellan de tider verksamheten är mest aktiv samt att det därutöver finns tillgänglighetskrav bundna till respektive ansvarsområde och yrkesroll. Analysen behandlar den existerande maktbalansen mellan individ, grupp och organisation och gör anspråk på att förklara på vilka sätt denna samt dagens styrformer uppenbarar sig. I studiens slutsats diskuteras det huruvida undersökningen har besvarat vald frågeställning samt vilket bidrag den erbjuder till framtidens forskning inom fältet.

I denna studie har vi med hjälp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser använder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer där vi intervjuat tio personer vilka själva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. Vårt syfte är att öka förståelsen för hur föreställningar om "den andre" påverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vårt material med hjälp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att människor med en annan etnisk bakgrund än svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande på arbetsmarknaden, något som påverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att ständigt behöva stå till svars för sina rättigheter och lika villkor. I vår huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rättegång där individer ständigt står åtalade. Brotten de åtalade står till svars för är på basis av "annanhet", vad som kännetecknar denna "annanhet" förändras ständigt och gör det omöjligt för individen att helt frikännas från åtalspunkterna.

Chicha (2009) constate un « trou noir » dans la littérature en ce qui a trait au processus qui engendre une plus forte déqualification à l’endroit des immigrantes universitaires. Ce « trou noir » est considéré comme problématique. D’une part, le gouvernement québécois tente de mettre en place des politiques d’immigration qui recrutent des immigrants ayant un capital humain élevé dans l’espoir qu’ils s’insèrent facilement sur marché de l’emploi. D’autre part, la présence plus marquée de déqualification de ce bassin de main d’œuvre démontre un écart entre la volonté politique et la situation réelle en emploi de ces immigrants. Il semble donc exister un problème de discrimination systémique lorsqu’il est question de déqualification des travailleuses immigrantes. Par souci d’équité et dans l’espoir d’avoir une meilleure compréhension du processus menant à la déqualification des immigrantes les objectifs de cette thèse sont de 1- mieux saisir le concept de discrimination en emploi et 2- mettre en place des mesures mieux adaptées pour s’attaquer à cette discrimination. Pour expliquer ce « trou noir », nous considérons que l’approche systémique est pertinente à cause de sa une vision holistique. Nous avons rencontré 52 immigrantes universitaires qui ont partagé leur parcours professionnel pré et post-migratoire. Les thématiques abordées touchaient à de nombreux sujets telles que leur formation, leur expérience professionnelle, leur stratégie d’unité familiale immigrante, leurs démarches concernant tant le processus de reconnaissance de leurs diplômes étrangers que leur insertion sur le marché de l’emploi, le climat de travail, etc. Les résultats de cette recherche indiquent que la discrimination en emploi est toujours présente sur le marché de l’emploi au Québec. De plus, l’origine ethnique, tel que la couleur de la peau, affecte les attitudes, comportements et propos des acteurs du milieu du travail à l’endroit des xiii immigrantes universitaires. L’application des typologies de Van Laer et Janssens (2011) et de Bonilla-Silva (2006) contribue à l’identification des attitudes, des comportements et des propos pouvant être considérés comme étant du racisme subtil. L’un des avancements de cette thèse est l’amélioration du cadre d’analyse systémique afin de mieux comprendre les difficultés à l’emploi des immigrantes universitaires. Les différentes théories empruntées de la psychologie sociale telles que les théories de similarité attraction, de catégorisation sociale et de qualité d’échanges entre subordonné et supérieur (Roberson et Block, 2001) permettent de peaufiner ce cadre d’analyse systémique, puisqu’il permet de mieux saisir les relations, parfois complexes, qui peuvent s’établir entre les différents acteurs et résulter en de la discrimination flagrante ou subtile. / Chicha (2009) observes a ‘’black hole’’ in publications regarding the process that allows for a a higher rate of employment deskilling of immigrant women with university education; a ‘’black hole’’ that is considered to be a real problem. On one hand, the Quebec government is trying to implement immigration policies to increase the recruiting of immigrants with higher human capital, in the hope that they will readily find employment. On the other hand, a higher rate of employment diskilling in this group of workers shows that there is a dichotomy between their actual situation on the job market, and the government’s political objectives. Therefore, there appears to be systemic discrimination on the subject of employment diskilling targeting immigrant workers. In order to address this social justice issue and in the hope of getting a better understanding of the process that leads to employment diskilling of immigrant women, we hope this thesis will better define the concept of discrimination in employment and set the table for implementing more efficient policies that will effectively fight this particular type of discrimination. We consider that the holistic views that caracterize the systemic approach make it the best way to explain this ‘’black hole’’. We have met with 52 university-educated immigrant women; they have shared with us their professional work experience prior to and following their emigration to Canada. We addressed numerous issues such as their education; their professional experience; their planing for the migration of their family; the active steps they took both for the recognition of their foreign university degrees and for getting a job; their workplace experience, etc. The results of our research reveal that discrimination remains an issue in the job market in xv Quebec. Furthermore, issues relating to ethnic origin and skin color still permeate attitudes, behaviors and language, targeting immigrant women with university education in the job market. Van Laer & Janssens (2011) typologies were useful for identifying attitudes, behaviors and comments which could be considered subtle racism. We hope that one of the contributions of the present thesis will be the improvement of the systemic analysis framework , which will lead to a better understanding of university-educated immigrant women. Diverse theories pertaining to social psychology such as similarity attraction theory; social categorisation theory, LMX, (Roberson & Block, 2001) make it possible to refine this systemic analysis framework, and allow for a better understanding of the sometimes complex relations that can develop between individuals and result in open or subtle racism.