Vi lever i ett samhälle där det är brist på bostäder och kraven på nya och hållbara byggnader är allt större. De hus som byggs idag har fokus på att vara energisnåla för att spara på resurser. Något som glöms bort är valet av material till huskonstruktionerna. Material kan påverka natur och människor från vagga till graven genom till exempel materialets farliga ingående ämnen. Certifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM och LEED har kontrollerats och deras materialkriterier har tagits fram. Genom ett urval av konstruktionsmaterial tagna ur SundaHus har en granskning gjorts på dessa material gentemot certifieringssystemens kriterier på material för att se om de är kompatibla. Minoriteten av kriterier var granskningsbara mot separata material och gick att kontrollera i SundaHus. Nästan alla material klarade kriterierna som kunde användas från Miljöbyggnad och BREEAM oavsett klassning i SundaHus. Inga av LEEDs kriterier var kompatibla med SundaHus för separata material. Det faktum att de sämre klassningarna i SundaHus kunde klara kriterierna som granskades tyder på att kraven i miljöcertifieringssystemen är för låga. Högre och fler krav borde ställas gällande enskilda material och farliga ämnen i dem. / We live in a society where there is a shortage of housing and the demand for new and sustainable buildings is growing. The houses that are being built today are focused on being energy efficient to save resources. Something that is forgotten is the choice of materials to house constructions. Materials can affect nature and people from the cradle to the grave by for example material hazardous components. The certification systems Miljöbyggnad, BREEAM and LEED have been checked and their material criteria have been defined. Through a selection of construction materials taken from SundaHus a review has been made of these materials towards the certification systems´ criteria on materials to see if they are compatible. The minority of the criteria were reviewed to separate materials and could be verified in SundaHus. Almost all materials passed the criteria that could be used of Miljöbyggnad and BREEAM regardless of classification in SundaHus. None of the LEED criteria were compatible with SundaHus for separate materials. The fact that the worse classifications in SundaHus could pass the criteria that were reviewed indicates that the requirements in environmental certification systems are too low. Higher and more demands should be made on individual materials and the hazardous substances in them.

Vi lever idag i ett samhälle där stort fokus ligger på miljöfrågor och framförallt på energisnåla byggnader. En fråga som enkelt glöms bort är vad för typer av produkter och material som faktiskt byggs in i våra byggnader. Vilket i sig är minst lika viktigt som energifrågan, då utsöndring från produkter i byggnaden kan ge negativ inverkan på miljön och människors hälsa.  Miljöcertifieringssystemen BREEAM-SE, LEED och Miljöbyggnad samt materialklassificieringarna SundaHus, Basta, BVB, Svanen, CE-märkning, P-märkning och BVD har i denna uppsats granskats genom en komperativ litteraturstudie. De olika materialkraven för vardera klassificering har tagits fram och jämförts med varandra i syfte att få fram vilken eller vilka klassificeringar som ställer sig högst angående enskilda material och produkter i syfte att ta reda på vilken miljöcertifiering samt materialklassificiering som är mest fördelaktig att använda för nybörjare och mindre miljöinsatta.  Resultatet visade att BREEAM-SE och SundaHus är mest fördelaktig att använda om man är nybörjare eller mindre miljöinsatt. Detta då de ställer krav på många relevanta och övergripande delar, så som krav på livscykelanalys, krav på gränsvärden för utfasningsämnen med mer samtidigt som de är väldigt lättanvända jämfört med övriga klassificeringar. Undersökningen visar även på att högre krav bör ställas på enskilda produkter i klassificeringarna för att därigenom minska risken att få dåliga produkter och ämnen i våra byggnader, där vi lever och vistas i dagligen. / We live today in a society where the major focus is on environmental issues and particularly on energy-efficient buildings. A question that is easily forgotten is what types of products and materials that are actually built into our buildings. Which in itself is as important as the issue of energy, because the secretion of the products in the buildings could have a negative impact on the environment and human health. The environmental classifications BREEAM-SE, LEED and Miljöbyggnad and the material classifications SundaHus, Basta, BVB, Svanen, CE marking, P-marking and BVD have been reviewed in this paper by a comparative literature study. The different material requirements for each classification have been developed and compared with each other in order to identify which or most of the classifications that focus on individual materials and products in order to find out which environmental classification and material classification are most beneficial to use for beginners and people with less environmental knowledge. The result showed that BREEAM-SE and SundaHus are most beneficial to use if you are a beginner or someone with less environmental knowledge. This because they demand many relevant and comprehensive parts, such as life-cycle analysis requirements, limit values for phase-out substances and also for being very easy to use compared with other classifications. The survey also shows that higher requirements should be placed on individual products in the classifications, thereby reducing the risk of getting bad products and substances in our buildings, where we live and stay on a daily basis.

Byggnader står för cirka 36% av koldioxidutsläppen och 40% av energianvändningen. I Sverige står hushållen för cirka 23 % av den totala energianvändningen. Valet av isoleringsmaterial är en bidragande faktor för att kunna minska energianvändningen i hushållen samt att dämpa påverkan på miljön. Därför viktigt att välja ett isoleringsmaterial som bidrar till lägre koldioxidutsläpp, är gjort på förnyelsebara material och som går att återvinna/återanvända.   Moderna Trähus är ett småhusföretag med visionen att bygga moderna trähus med så låg energianvändning och påverkan på miljön som möjligt. Den isolering som företaget använder just nu är stenull och de vill även kunna erbjuda ett miljövänligare alternativ till sina kunder.   De material som jämförs med stenullen är cellulosafiber (både skivor och lösull), träfiber och linull. De aspekter som undersöks för respektive material är väggens U-värde (samma väggtjocklek), byggnadens specifika energianvändning, koldioxidutsläpp, andra miljödata samt isoleringens kostnad.   Resultaten visar att alla material har samma U-värde och specifika energianvändning, medan träfiber och cellulosa har lägst koldioxidutsläpp. Kostnadsmässigt är stenullen och cellulosa – lösull billigast. Cellulosa – lösull är det bästa materialet  när miljö, energi och kostnad jämförs tillsammans. / Buildings account for about 36% of carbon dioxide emissions and 40% of energy use. In Sweden, households account for about 23% of total energy use. Valuation of insulation materials is a contributing factor in reducing energy consumption in households as well as dampening environmental impact. It is therefore important to choose an insulation material that contributes to lower carbon dioxide emissions, that is made of renewable materials and which can be recycled / reused.   Moderna Trähus is a small house building company with the vision to build modern wooden detached houses with as low energy consumption and environmental impact as possible. The insulation the company currently uses is stone wool and they also want to offer a more environmentally friendly alternative to their customers.   The materials that are compared to the stone wool are cellulose fiber (both slabs and bulks), wood fiber and flax. The aspects examined for the respective materials are the wall's U-value (same wall thickness), the building's specific energy use, carbon dioxide emissions, other environmental data and the cost of the insulation material.   The results show that all materials have the same U-value and specific energy use, while wood fiber and cellulose have the lowest carbon dioxide emissions. Costwise, stone wool and cellulose are the cheapest. Cellulose are the best material when environmental-, energy- and cost aspects are compared together.

There are requirements and rules from authorities that companies in the building sector should work towards sustainable development. Sustainable development and sustainable building require knowledge to assess whether the building materials chosen are environmentally, socially, and economically sustainable. In this report, the most essential sustainability indicators for the building material chemical anchor masses have been defined in order to facilitate the sustainability work of companies already at the design and decision stage. Using the methods of literature study, document study and experiments in the form of simulations in calculation software, a selection of chemical anchor masses has been investigated. In order to assess whether a chemical anchor mass is sustainable, a table has been developed in which key sustainability indicators have been defined and then measured. For the definition of sustainability indicators, a document study was carried out in the environmental certification and material databases BASTA, Byggvarubedömningen (BVB), Miljöbyggnad, SundaHus and Svanen. The document study has been carried out with the aim of investigating how the chemical anchor masses are assessed against set sustainability criteria in the databases for the external and internal environment. The cost of chemical anchor masses has been investigated in a literature review. Simulations have been carried out in the calculation programs ESSVE CS, FIXPERIENCE and Hilti PROFIS Engineering to investigate the technical performance of the chemical anchor masses in terms of the load capacity utilization rate of the chemical anchor masses. The defined durability ratios were then measured by comparing the value per harm for the users. Based on the results of the environmental certification and material databases, the cost and the utilization rate of the loading capacity of the chemical anchor masses, a conclusion on how to define and measure a sustainable chemical anchor mass has been developed. The most important key indicators for sustainable chemical anchor masses have been shown in the work to be the impact of the harm that the chemical content of the chemical anchor mass can cause to the internal and external environment, and the harm that the cost of the chemical anchor mass represents to the user. The load capacity utilization rate has proven to be an important key performance indicator as it creates value for the user. When measuring the durability of a chemical anchor mass, the relationship between the harm and the value that the chemical anchor mass represents should be compared. The selection of a sustainable chemical anchor mass should therefore be based on the lowest possible negative impact on the internal and external environment according to the sustainability criteria set out in the environmental and material databases. The dimensional conditions, the load capacity utilization rate, always need to be achieved and this at the lowest possible cost.

Denna studie riktar sig på att kartlägga hur materialdokumentation upprättas för att uppfyllaBoverkets krav gällande förslag till lag. Det undersöks även vilka brister företagen upplevermed materialdokumentation och informationshantering. Vidare undersöks om BIM kan vara enlösning till kommunikationsproblem och underlätta informationshantering. I arbetet har detfokuserats på materialdokumentationen endast under projekteringen.Utredningen i studien har verkställts med kvalitativa metoder, litteraturstudie och intervjuer.Data som samlas in med hjälp av intervjuer används som primära källor kring den aktuellastudien. Respondenterna till intervjustudien är aktörer av olika slag och som anses haerfarenheter med materialdokumentation.Resultatet av studien visa att materialdokumentationen upprättas mest under produktioneneftersom företagen köper det mesta materialet under det skedet. Det som görs underprojekteringen är att företagen mest överväger och planerar hur dokumentationen ska gå till.Det som eventuellt kan dokumenteras under projekteringen är sådana material som bestäms itidiga skeden. Det som brister när företagen ska dokumentera är att materialdatabaserna ochklassifikationssystemen upplevs komplexa och överarbetade, vilket leder till att det inte läggsmycket tid på det och även att det ibland undviks att upprättas. BIM visar sig vara en lösningtill kommunikationsproblem och underlätta informationshantering, men den utnyttjas inte tillsin fulla potential eftersom det är många som inte har datorvana och kunskaper inom BIM.Vilket leder till att även BIM oftast väljs bort. / This study aims to identify how materialdocumentation is prepared to meet the requirements of the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. It also examines which flaws the companies experience with materialdocumentation and informationmanagement. Also, further investigations on BIM are done, to see if it can be a solution to the problems. This study focuses on the materialdocumentation, but only during the project planning.The study was conducted with qualitative methods, literature studies and interviews. Datacollected using interviews are used as primary sources. The respondents to the interviews are workers of various kinds and are considered to have enough experience of materialdocumentation.The result of the study has shown that the materialdocumentation is mostly used duringproduction, because the companies buy the most material during that stage.The companies lack knowledge when it comes to documenting and using the material databases. This is because the classification systems are experienced to be complex and overworked. BIM turns out to be a solution to the problems, but it isn’t used to its full potential. This is because there are many who don’t have computer experience and knowledge within BIM.

Begreppet "Sick Building Syndrome" (SBS) beskriver ett vanligt problem i byggnader där personer som vistas där under en längre tid kan uppleva hälsosymptom såsom huvudvärk, yrsel, illamående, koncentrationssvårigheter och trötthet. För att hantera dessa hälsoproblem har Örebromodellen utvecklats. Modellen använder enkäter för att samla in data om inomhusklimatet och hälsoproblem från brukarna för att identifiera problemområden och utveckla förbättringsstrategier för hälsa och välbefinnande. SWESIAQ-modellen, baserad på Örebromodellen, används för att bedöma och förbättra inomhusmiljöer i byggnader genom att ta hänsyn till både tekniska och icke-tekniska faktorer som minskar hälsoriskerna. Modellen fokuserar främst på inomhusluftens kvalitet och tar även hänsyn till andra miljömässiga och psykosociala faktorer i byggnadsmiljön. För att utveckla och komplettera SWESIAQ-modellen när det gäller den psykosociala innemiljön användes studerad litteratur som en metod för att analysera och identifiera faktorer som påverkar den psykosociala kvaliteten. Den tillämpade metodiken "ergonomi" användes för att anpassa människan till sin omgivande miljö. Salutogenes teorin främjar hälsa och välbefinnande, och bostadens omätbara värden bidrar till den arkitektoniska kvaliteten i bostadens upplevelse. Dessa studier fokuserar på att förbättra innemiljön och uppnå välbefinnande för individer. Syftet med detta examensarbete är att vidareutveckla SWESIAQ-modellen på ett mer omfattande och detaljerat sätt när det gäller byggnaders psykosociala innemiljö. Genom att skapa en systematisk och användarvänlig bedömningsmatris baserad på viktiga faktorer som främst påverkar byggnaders innemiljö. Den kan även hjälpa innemiljöutredare att identifiera och åtgärda psykosociala problem i byggnader. Målet med arbetet är att identifiera och studera de egenskaper som definierar den psykosociala innemiljön och omvandla dem från kvalitativa till kvantitativa faktorer med hjälp av tidigare teorier och forskning. Detta examenarbete utfördes i två delar. I den första delen identifierades åtta kategorier som spelar en stor roll för den psykosociala innemiljöns kvalitet, utifrån ergonomi, salutogena och bostadens omätbara värden. Dessa kategorier inkluderar ljus, ljud, möbler, färg, utrymmen, konst, natur och bostadsplanering. Utifrån dessa faktorer skapades en bedömningsmatris som innehåller 36 frågor för att bedöma innemiljön i bostäder. I den andra delen av arbetet tillämpades bedömningsmatrisen på en bostad.  Resultaten visade att SWESIAQ-modellen har blivit mer omfattande genom att inkludera en detaljerad bedömning av den psykosociala inomhusmiljön. Dessa nya tillägg har gjort modellen till ett kraftfullt verktyg för att bedöma både materialanvändning och den psykologiska komforten för de boende. I praktisk tillämpning visade det sig att bedömningsmatrisen är en lättanvänd matris som utgör ett utmärkt verktyg för att bedöma den psykosociala innemiljön i bostäder. Dessutom behöver den inte involvera experter för att användas. / The term "Sick Building Syndrome" (SBS) describes a common problem in buildings where individuals who spend a long time there can experience health symptoms such as headaches, dizziness, nausea, difficulty concentrating, and fatigue. To address these health problems, the Örebro model has been developed. The model uses questionnaires to collect data about the indoor climate and health problems from users in order to identify problem areas and develop improvement strategies for health and well-being. The SWESIAQ model, based on the Örebro model, is used to assess, and improve indoor environments in buildings by considering both technical and non-technical factors that reduce health risks. The model primarily focuses on indoor air quality and also takes into account other environmental and psychosocial factors in the building environment.  To further develop and supplement the SWESIAQ model regarding the psychosocial indoor environment, relevant literature was studied as a method to analyze and identify factors that affect psychosocial quality. The applied methodology of "ergonomics" was used to adapt individuals to their surrounding environment. Salutogenesis theory promotes health and well-being, and the intangible values of a home contribute to the architectural quality of the home's experience. These studies focus on improving the indoor environment and achieving well-being for individuals. The purpose of this thesis is to further develop the SWESIAQ model in a more comprehensive and detailed way concerning the psychosocial indoor environment of buildings. This involves creating a systematic and user-friendly assessment matrix based on important factors that mainly affect the indoor environment of buildings. It can also help indoor environmental investigators to identify and remedy psychosocial problems in buildings. The goal of the work is to identify and study the characteristics that define the psychosocial indoor environment and transform them from qualitative to quantitative factors using previous theories and research. This thesis was carried out in two parts. In the first part, eight categories were identified that play a major role in the quality of the psychosocial indoor environment, based on ergonomics, salutogenic principles, and the intangible values of a home. These categories include light, sound, furniture, color, spaces, art, nature, and home planning. Based on these factors, an assessment matrix was created that contains 36 questions to assess the indoor environment in homes. In the second part of the work, the assessment matrix was applied to a residence. The results showed that the SWESIAQ model has become more comprehensive by including a detailed assessment of the psychosocial indoor environment. These new additions have made the model a powerful tool for assessing both material usage and the psychological comfort of the occupants. In practical application, it turned out that the assessment matrix is an easy-to-use matrix that constitutes an excellent tool for assessing the psychosocial indoor environment in homes. Moreover, it does not require the involvement of experts to be used.