Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka nyhetskonsumtion och medieförtroende  bland 132 studenter från två olika skolor i Stockholm. Skolorna som undersöks är Tensta Ross Gymnasium, som ligger i en resurssvagare del av Stockholm, samt Victor Rydbergs Gymnasium som ligger i en mer resursstark del av Stockholm. Studien baseras på en surveyundersökning i olika klasser från de två skolorna. Surveyundersökningen har konstruerats för att efterlikna mer omfattande undersökningar för att vi lättare ska kunna jämföra våra egna resultat med de större undersökningarna.  Undersökningen visar ett generellt lågt förtroende för nyheter men även en generellt hög konsumtion. Undersökningen visar att mobiltelefonen är den plattform som används i störst grad för att ta del av nyheter. Undersökningen visar även att respondenterna från Tensta Ross Gymnasium har stort förtroende för nyheter via sociala medier samt att de hade en stark igenkänningsfaktor gentemot påståendet att de behöver nyheter via sociala medier för att få fler perspektiv kring nyheter. Vi kunde även se att respondenterna från Victor Rydbergs Gymnasium hade ett stort förtroende för morgontidningar, men ett generellt lågt förtroende för kvällstidningar.

This is a quantitative survey of young people's news habits and trust in media. Our main points mainly concern how and how often young people consume news, and what confidence they have in different news sources. The result shows that half of the 126 respondents are consuming news every day. Social media is the respondents main source of news, and they think it's easiest to get news from there. At the same time, it appears that the surveyed people have low confidence in social media as a news source, compared to traditional media such as television, radio and newspapers, that only a few of the respondents use as main sources for news. We discuss how this outcome may affect journalism in the future, as the new generation of media- and news-consumers choose new media in front of traditional ones.

<p>Med växande antal anmälningar från lärare till arbetsmiljöverket har behovet av relevant forskning framkommit. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om kränkningar, hot och våld mot lärare i kommunen Nordanstig förekom. Utfirån syftet ställdes sen tre frågeställningar, Hur vanligt är det att lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt, kränks, hotas, samt eventuellt utsätts för våld i kommunen Nordanstig? Hur påverkas läraren om denne blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren av olika anledningar att låta detta passera i kommunen Nordanstig? Hur påverkas en lärares pedagogiska arbete om läraren blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren att undvika jobbet eller sjukskriva sig i kommunen Nordanstig? För att få svar på dessa frågeställningar så utformades en enkät med 29 frågor som användes som en surveyundersökning. Resultatet påvisade tydliga svar att cirka hälften av de lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt kränks av elever och att det 45 av 46 besvarare sett andra kollegor kränkas av elever. Vidare svar påvisade en tendens till att detta nu ökat. Hot har förekommit men är mer ovanligt, våld mot lärare är sällsynt men har hänt. Även hot och våld påvisar en svag tendens till att ha ökat. Studien visar att det händer att cirka hälften av besvararna låter kränkningar från elever passera. Hot tillåts sällan passera mot lärare. Endast 3 av 46 besvarare har tillåtit våld passera utan åtgärd.21 av 46 besvarare har aldrig känt olust eller otrygghet på sin arbetsplats, 3 av 46 besvarare har varit sjukskriven p.g.a elev/ers våld mot denne.</p>

Med växande antal anmälningar från lärare till arbetsmiljöverket har behovet av relevant forskning framkommit. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om kränkningar, hot och våld mot lärare i kommunen Nordanstig förekom. Utfirån syftet ställdes sen tre frågeställningar, Hur vanligt är det att lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt, kränks, hotas, samt eventuellt utsätts för våld i kommunen Nordanstig? Hur påverkas läraren om denne blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren av olika anledningar att låta detta passera i kommunen Nordanstig? Hur påverkas en lärares pedagogiska arbete om läraren blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren att undvika jobbet eller sjukskriva sig i kommunen Nordanstig? För att få svar på dessa frågeställningar så utformades en enkät med 29 frågor som användes som en surveyundersökning. Resultatet påvisade tydliga svar att cirka hälften av de lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt kränks av elever och att det 45 av 46 besvarare sett andra kollegor kränkas av elever. Vidare svar påvisade en tendens till att detta nu ökat. Hot har förekommit men är mer ovanligt, våld mot lärare är sällsynt men har hänt. Även hot och våld påvisar en svag tendens till att ha ökat. Studien visar att det händer att cirka hälften av besvararna låter kränkningar från elever passera. Hot tillåts sällan passera mot lärare. Endast 3 av 46 besvarare har tillåtit våld passera utan åtgärd.21 av 46 besvarare har aldrig känt olust eller otrygghet på sin arbetsplats, 3 av 46 besvarare har varit sjukskriven p.g.a elev/ers våld mot denne.