Företag påverkar medsin verksamhet det samhälledär de verkar. Därför är det viktigt att de tar ansvar och arbetar för en hållbar utveckling. Genom att integrera hållbarhet i sin strategi blir det en naturlig del av verksamheten.Den här studien har undersökt hur företag genom olika kontrollsystem kan integrera hållbarhet i sin strategi med stöd av ekonomistyrning.Studien motiveras av att tidigare forskning inte bidragittill att ge en djupare förståelse för hur hållbarhet kan integreras i företagets strategi eftersom forskningen inom områdetfrämst har varit av kvantitativ art.För att kunna genomföra studien har en huvudsaklig forskningsfråga formulerats:•Hur integreras hållbarhet i företagets strategi? För att besvara huvudfrågan har den kompletterats med tvådelfrågor:•Hur har företagets hållbarhetsstrategi utvecklats medhjälp av olika kontrollsystem?•Hur följs hållbarhetsstrategin upp med hjälp av diagnostiska kontrollsystem och hur har detta förändrats över tid?Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur hållbarhet integreras i företagets strategi samt hur detta arbete kan stödjas av ekonomistyrning. Studien är en kvalitativ fallstudie med ett longitudinellt inslag och har ett deduktivt angreppssätt. Vidare är den ontologiska ståndpunkten subjektivism och den epistemologiska utgångspunkten är ett tolkande perspektiv.Den teoretiska referensramen består av två modeller. Den första är Simons (1995) Levers of controloch den andra är en modell av Gond et al. (2012) som beskriver olika utvecklingsfaser i arbetet med att integrera hållbarhet i företagsstrategin. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuermed fem respondenterpå tre olika företag i Umeå. Urvalet är ett subjektivt icke-sannolikhetsurval i syfte att nå ett explorativt urval. I studien har en innehållsanalys samt en narrativ analys genomförts.Resultatet visar att företagen använder sig av olika kontrollsystem för att integrera hållbarhet i sin strategi. Alla företaghar i detta arbete haft stöd av ekonomistyrning. Vidarehar vi kommit fram till att alla tre företagbefinner sigi olika stadier av utveckling i arbetet med att integrera hållbarhet i sin strategi. Att företagen befinner sig i olika utvecklingsfaser kan vara en orsak till att de använder sig av olika kontrollsystem när de ska integrera hållbarhet.

Samhället står inför stora klimatanpassningar på grund av den globala uppvärmningen som medför förödande konsekvenser för människa och miljö. En viktig medverkare i arbetet för klimatanpassningen är bank- och försäkringsaktörer som med hjälp av den erfarenhet de besitter kan bidra till samhällets klimatanpassning. Men för att företagen ska lyckas uppnå ett effektivt hållbarhetsarbete behöver en hållbarhetsstrategi formuleras, den strategin kan integreras och kommuniceras i verksamheten genom att styra medarbetarna mot de uppsatta målen via ett styrsystem mot hållbarhet, sustainability control system (SCS). Men forskning menar att de krävs ett aktivt deltagande från medarbetare för att skapa långsiktiga hållbarhetsstrategier i verksamheten, styrsystemet bör även vara utformat så medarbetares kunskap, engagemang och erfarenhet får komma till uttryck i systemutvecklingen. Det blev således intressant att utforma studiens syfte för att identifiera hur medarbetarnas kunskap, engagemang och erfarenhet används hos en bank- och försäkringsaktörs utvecklingsprocess mot hållbarhet samt förstå vilken betydelse egenskaperna har i processen. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie antagits, det empiriska materialet har insamlats genom dokumentstudie, observationer samt intervjuer där den teoretiska referensramen låg till grund för en semistrukturerad intervjuguide. Vidare används en analysmodell för analysering av det empiriska materialet och besvara syfte och forskningsfrågor. Resultatet visar att kunskap är en grundläggande faktor för att uppnå en effektiv utvecklingsprocess mot SCS. Det finns kunskap och engagemang inom företaget som inte tas tillvara i hållbarhetsarbetet. Däremot finns en kultur som främjar diskussion, om den även styrs mot hållbarhetsarbetet möjliggör det för en utveckling av SCS i företaget där medarbetarna involveras.

Today's society is a vulnerable society. Climate change and social injustices are genuine threats to how the lives of future generations are going to be, and humans are the cause of these problems. Sustainable development needs to be achieved if we want future generations to have a good and dignified existence. Companies have a significant impact on society, and therefore play an essential role in how successful we are in achieving sustainable development. Past research has found that control systems, especially reward systems, can be important to implement sustainability in companies. Therefore, the purpose of this study is to get a deeper understanding of how organizations implement and steer sustainability by including it in their control systems, and particularly, how reward systems are used in the context of sustainability. By studying past research and theories regarding sustainable development, management control, performance measurements and reward systems, we have gained knowledge and an understanding of how these areas are connected. To achieve the purpose of this study, a qualitative study was done in which we conducted eleven semi-structured interviews with managers and sustainability experts from six different companies. Based on the empirical findings of the study, we were able to make several conclusions. First, sustainability is integrated into already existing control systems, which often interact and are related to each other, and we found that there is a balance between social and environmental dimensions. Companies choose to focus on sustainability issues were they have the most negative impact, and they include sustainability mostly in their cybernetic and administrative controls, for instance through performance measurements (KPIs) and policy documents. Also, several companies incorporate sustainability into their reward systems, such as rewards for safety parameters and reducing CO² emissions. What kind of rewards that are given for sustainability performance differ, some companies give monetary rewards while other give non-monetary. Non-monetary rewards are in the findings presented as most valuable for sustainability. We can also conclude that there are challenges with rewarding sustainability, but many respondents have overcome them and use reward systems as a way of implementing sustainability. Those who do not reward sustainability today can imagine doing so in the near future.

Problembakgrund och problemdiskussion: Som följd av samhällets ökade medvetenhet avseende hållbarhet står näringslivet inför utmaningar av att möta de förändrade förhållandena, som externa och interna drivkrafter bidragit till, för att bibehålla en etablerad marknadsposition. Dessa utmaningar reflekteras även i företags förmågor att inkludera hållbarhet inom verksamhetsstyrningens komponenter, vilket ramverk som “Sustainability Control System as a Package” ämnar att underlätta. Däremot varierar beslutet av att inkludera hållbarhet inom verksamheter och dess styrning utifrån olika motiv, vilka förklaras som kognitiva, normativa och regulativa fundament. Hur dessa fundament påverkar den hållbara verksamhetsstyrningen har inte tidigare tagits till hänsyn vid forskning, vilket följande studie ämnar att göra.   Metod: Den kvalitativa studien har utförts som en flerfallstudie där semistrukturerade intervjuer från fallföretag, som representerat de tre kognitiva, normativa och regulativa fundamenten, utgjort grunden för studiens empiriska materialinsamling. Detta för att gentemot den teoretiska referensramen kunna urskilja mönster för hur hållbara element genomsyrar respektive verksamhetsstyrning.   Syfte: Syftet med följande studie är att bidra med analyser och förklaringar över hur företags kognitiva, normativa och regulativa fundament genomsyrar den hållbara verksamhetsstyrningen. Detta för att sedan kunna urskilja varför verksamhetsstyrningen är utformad på ett visst sätt, med utgångspunkt i “Sustainability Control System as a Package”.   Slutsats: Utifrån studien anses företags hållbara verksamhetsstyrning utformas olika utifrån de fundament som grundat vilka samt till vilken grad hållbara aspekter prioriteras. För verksamheter som drivs utifrån kognitiva fundament genomsyrar deras hållbarhetsarbete verksamhetsstyrningen med grund i ett företags affärskoncept och influerar främst informella styrsätt som kulturen, värderingar, en transparent och tvärfunktionell kommunikation samt en allokerad ansvarsfördelning, vilket understöttas av ett antal formella styrmedel. För företag med normativa fundament genomsyrar hållbarhet verksamheten som en utav flera delar av det grundläggande affärskonceptet via den överordnade strategin. Formella styrsätt som tydliga strategier och målsättningar, uppföljning av dessa samt tydlig arbetsfördelning, influerar verksamhetsstyrningen för att strukturerat samordna hållbarhet med de övriga affärskonceptens områden. Företag med regulativa fundament bibehåller det grundläggande affärskoncept, där hållbarhet istället genomsyrar verksamhetsstyrningens komponenter direkt med övervägande formella styrsätt, främst målsättningar och riktlinjer, för att strukturerat etablera och upprätthålla ett accepterat hållbarhetsarbete utifrån lagar och externa krav. / Background and Problem: As a consequence from the society's increased sustainability awareness, companies face challenges of meeting the changed conditions, which external and internal incentives have contributed to, in order to attain an established market position. These challenges also reflect the constitution of the management control system, which frameworks like the “Sustainability Control System as a Package” intends to facilitate. However, the choice of including sustainability within companies and their management control varies between different motives, which are described as cognitive, normative and regulatory reasons. How these underlying reasons affect the sustainable management control haven’t been researched before, which is the aim of this study.                                                                  Method: The qualitative study has been made by a multiple case study on companies, that represents the three cognitive, normative and regulative underlying reasons, using semi structured interviews which has constructed the basis for the empirical data collection. This has been compared to the theoretical framework in order to distinguish patterns of how sustainability permeate each management control system. Purpose: The purpose of this research is to contribute with an analysis and explanations of how a company’s regulatory, normative or cognitive underlying reason permeate its sustainable management control system. This will be made in order to distinguish why the management control is constructed in a certain way, by using the framework “Sustainability Control System as a Package”.   Conclusion: Based on the made study, companies sustainable management control is considered to be constructed based on what underlying reasons that have formed which, and how much, sustainable elements are prioritized. Companies who are driven by cognitive reasons permeate their business with sustainable elements by making sustainability their business concept. Mostly the informal control systems like culture, values, a transparent and cross functional communication as well as an allocated responsibility have been affected, which are supported by a number of formal control systems. Companies who have normative reasons permeate their business with sustainability by making it as one of several parts in their business concept, through their overall strategy. Formal control systems like distinctive strategies and goals, performance measurements and a clear division of responsibility are being used as a way to coordinate the sustainability in a structured way, to facilitate with the other parts of the business concept. On the contrary, companies who have regulative reasons keep their already established fundamental business concept, where sustainability directly permeate the different components of their management control system. Formal control systems, mainly goals and policies, are used, in order to create and keep a structured sustainability implementation according to laws and external demands.

Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration. / Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan.