Detta examensarbete handlar om hur körkortsinnehavet förändrats hos unga vuxna i åldern 18-24 år i storstäder, städer och på landsbygden under perioden 2003-2015. Det undersöks om den ekonomiska inkomsten, miljömedvetenhet, transportmöjligheter och urbanisering har inverkan på ungas tagande av B-körkort. För att erhålla resultat, har informationsinsamling skett genom gransking av studier och rapporter, och sammanställning av information från främst SCB, som rör koldioxidutsläpp, körkortsinnehav och ekonomisk inkomst. Att undersöka sambanden mellan de olika faktorerna kopplat till körkortstagande hos unga ger en uppfattning om hur transportmöjligheterna fungerar i Sverige, samt om resurser behövs för att uppnå Agenda 2030. Under perioden 2003-2015 minskade männens kökortsinnehav med 1 %, medan kvinnors innehav ökade med 4 %. Männen har dock totalt ett högre körkortsinnehav än kvinnor. Det är vanligast med B-körkort på landsbygden (kommungrupp C), följt av städer (kommungrupp B) och storstäder (kommungrupp A), oavsett ekonomiska inkomst och kön. Den ekonomiska statistiken i denna raport visar att det är en större andel av kvinnor i kommungrupp A (storstad) som har högre inkomst än kvinnor i det övriga landet. Män tjänar generellt bättre i kommungrupp C (landsbygd). De ekonomiska trenderna mellan kvinnor och män visar att männens inkomst påverkas kraftigare av lågkonjunkturer i Sverige än vad kvinnors inkomst gör. I samband med lågkonjunkturer i Sverige minskar körkortstagandet för både män och kvinnor. I Sveriges kommungrupper tyder statistiken på att B-körkort ökar i och med en högre ekonomisk inkomst, oavsett kön. Det är vanligare att unga vuxna innehar B-körkort på landsbygden än i städer och storstäder, oavsett inkomst. Ungas förhållande till transportsätt och miljötänk går inte hand i hand, då valet främst beror på tillgänglighet, bekvämlighet, kostnad och tidsoptimering, vilket gör bilen till ett populärt färdmedel. CO2-ekvivalent utsläppen från transportsektorn har under 2000-talet minskat, men detta beror inte på mindre bilåkning utan drivmedelseffektiva bilar. Tillgängligheten till det kommunala trafikmedlet varierar kraftigt i Sverige, boende på landsbygden känner sig orättvist behandlade då staten väljer att satsa mer pengar på kollektivtrafik i storstäder då det gynnar fler och då ger en större miljövinst. Detta leder till ett ökat bilberoende på landsbygden för att till exempel ta sig till och från arbetsplatser. / This master thesis is about how the holders of driving licenses have changed for the young adults in the ages 18-24 years in metropolitans, cities and on the countryside during the period 2003-2015. It has been investigated whether the economic income, environmental awareness, transport opportunities and urbanization have an impact on young adults driving licenses. In order to obtain results, gathering of information has been carried out through review of studies and reports, and summary of information from mainly SCB; related to carbon dioxide emissions, holdings of driving licenses and economic income. The investigation about the relationships between the various factors associated with driving licenses gives an idea of how transport possibilities work in Sweden and which resources are needed to achieve Agenda 2030. During the period 2003-2015, men's driver licenses holdings decreased by 1%, while women's holdings increased by 4%. The men, however, have a total higher share of driving licenses than women. It is most common with driving licenses on the countryside (municipality group C), followed by cities (municipality group B) and big cities (municipality group A), regardless of economic income and gender. The economic statistics in this report shows that there is a larger proportion of women in municipality group A (big cities) who earn more than women in the rest of the country. Men generally earn better in municipality group C (countryside). The economic trends between men and women show that men’s income is more affected by the recession in Sweden than women's income. In connection with the recession in Sweden there is a reduction of driving licenses for both men and women. In Sweden's municipality groups the statistics indicate that the probability that you have a driver license increases with a higher financial income, regardless of gender. It is more common for young adults to have driving licenses on the countryside than in the cities and the big cities, regardless of income. The young adults’ relationship to transport and environmental thinking doesn’t go hand in hand, as the choice of transportation is mainly due to accessibility, convenience, cost and time optimization, which makes the car a popular vehicle. CO2-equivalent emissions from the transport sector have declined in the 2000s, but this does not indicate a decrease in car driving only that the cars have become more fuel efficient. Due to a wide variation of the public transportation in Sweden, the residents on the countryside feel unfairly treated as the government has invested more money on public transport in big cities, as it benefits more people and gives a greater environmental benefit. This leads to increased car dependence on the countryside, for example-to commute to and from work.

The purpose of the study was to implement a sorting station for the carpentry company Sibab Interior AB, located in Blikstorp in Hjo municipality. Sibab manufactures furniture for the hotel industry, including the hotel chain Scandic. Today, the company burns all waste material to heat the company's premises without regard to further areas of use. The company wanted to implement sustainable production, and at the start of the project wanted to reuse residual material of wooden boards for future needs, such as further sales or incineration. The project was carried out with regard to the Swedish Work Environment Authority, the government and the UN as a basis for the study, followed by interviews and requests from the company's employees. Sibab showed clear wishes of the sorting station, the information collection has has therefore been the basis for concept generation and results. The sorting station was placed in a storage tent outside the factory, the scaffolding for the residual material has storage shelves that are used for placing the materials chipboard, MDF as well as other materials that can be used in production. For administrative knowledge of the number and properties of the residual materials, document management was created in the form of sheets of paper to enable structured stock status for waste material. After completing the project, Sibab Interior AB has decided to implement the created sorting station for waste materials. When implemented the sorting station, the company fulfils the request to work for a better tomorrow and create further handling for residual materials.

Esta tesis doctoral pretende abordar uno de los grandes problemas socio-ambientales: los residuos domésticos y su problemática ambiental a través de la investigación guiada en varios niveles educativos. Se ha elegido este contenido respecto a otros del currículum por diversas razones que le hacen especialmente apropiado para su estudio. Entre ellas, que esta temática, tiene una ventaja respecto a otras temáticas medioambientales como las emisiones, la escasez de agua, la pérdida de biodiversidad, los tipos de energía, etc. Y es que, aunque todos son problemas que se pueden tratar desde una perspectiva científica, los residuos no son conceptos lejanos para el alumnado, como sucede con otras problemáticas; son “restos” cotidianos, algo que todo el mundo producimos y tocamos a diario, que conocemos, sabemos de qué se componen (en mayor o menor medida), está de actualidad y por lo tanto es atractivo para cualquier estudiante. Además, nos da la posibilidad a todas y cada una de las personas que investigamos sobre ellos de incidir sobre el sistema directamente, reducir su producción, reutilizar o reusar y a separarlos selectivamente para su reciclaje. Este trabajo constituye así una investigación enmarcada en la Educación para la Sostenibilidad y se presenta como un contexto propicio para relacionar el carácter social y cotidiano de una cuestión cercana y por lo tanto atractiva para el alumno y su carácter científico lo que lo vincula de forma natural con las áreas experimentales. El objeto de esta investigación se dirige, por un lado, a conocer cómo se trata esta temática ambiental en las escuelas, realizando un análisis de los libros de texto, de los conocimientos y hábitos del profesorado en formación y del profesorado en activo, y, por otro lado, cómo conseguir el cambio didáctico de manera efectiva para alfabetizar a los futuras ciudadanía en esta temática ambiental que exige de la misma un mayor conocimiento y un cambio actitudinal consciente.

Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration. / Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan.

This study aims to create a sustainable tourism stakeholder framework for hotels in Vlora, a popular tourist destination in southeast European country Albania. As tourism is one of the major driving forces towards better social and economical conditions in Albania but simultaneously poses threats towards nearby ecosystems and protected areas, local traditions and cultures and small suppliers, the importance of sustainability in the industry has risen as a top priority. Conducted on behalf of UNDP Albania, the stakeholder framework aims to function as an outline for a sustainable management plan, leading to future eco-certi cation for hotels. The stakeholder framework, which includes  five-key stakeholder categories; operational, employees, clients, suppliers and local community, each with well tested CSR-practices linked to them, aims to promote sustainable development for the entire destination. The hotel, placed in the center, isused as a driving force towards closer collaborations with other stakeholder categories. The framework was tested on Vlora's largest hotel actor, Regina Hotel Group, through a questionnaire and interviews with four top management executives. The key findings show that Regina Hotel Group has come far in their social sustainability, in particular regarding employees and local suppliers, but lack in sustainability training, leading to lower awareness and sustainability mainly being implemented for financial reasons. Lastly, a recommendation with examples of short- and long-term implementations is presented for the hotel, connected to each stakeholder category. / Denna studie kommer att undersoka hållbar turism i den populära turistdestinationen Vlora, i södra Albanien. Turism är en av två näringar som bidrar mest till socioekonomisk utveckling i regionen. Samtidigt kan alltför stor och oreglerad turistindustri hota bevarandet av omkringliggande natur, kultur, traditioner och små, lokala företag. Med detta i åtanke är hållbarhet en viktig aspekt för Vloras framtida turiststrategi. Genomförd på uppdrag av FN:s utvecklingsprogram, UNDP Albania, tar studien fram ett intressentramverk, som ska ligga till grund för ett eko-certiferingssystem för FN:sutvecklingsprogram. Fem kategorier av nyckelintressenter, teknik, anställda, kunder, leverantörer och lokalsamhälle, har intressentramverkets kopplat CSR-praktiker (Corporate Social Responsability), väl testade för hotells hållbarhet, till. Ramverket använder sedan hotellet, placerat i mitten, som drivkraft för att främja hållbar utveckling i hela destinationen. Genom ett frågeformulär och uppföljande intervjuer med fyra chefer från Vloras största hotellaktör, Regina Hotel Group, kristalliserades fem huvudslutsatser. Först, Regina Hotel Group har kommit låangt i sitt sociala hållbarhetsarbete, speciellt vad gäller anställda och lokala leverantörer, men de saknar utbildning i hållbarhet, vilket leder till låg medvetenhet och därför implementeras hållbara lösningar genom finansiella argument. Avslutningsvis, presenteras en rekommendation med exempel på kort- och långsiktiga lösningar som är kopplade till varje intressentkategori.

Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration. / Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan.