Bakgrund: Många människor lever idag med svårläkta bensår, varav ca 80 % avbensåren är venösa. Det är av stor vikt att rätt diagnos fastställs samt bakomliggandeorsaker behandlas. Idag finns merparten av dessa patienter i den kommunala sektorn.Vården av patienter med bensår genererar stora ekonomiska kostnaderna församhället. Svårläkta sår på underbenen kan orsakas av olika sjukdomstillstånd. Attleva med svårläkta venösa bensår har betydande inverkan på det dagliga livets olikaaktiviteter samt människors välbefinnande. Denna litteraturstudie inriktar sig påpatienternas upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att levamed svårläkta venösa bensår.Metod: En litteraturstudie med resultat från nio kvalitativa studier.Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I resultatet framkom varierade patientupplevelser av att leva medsvårläkta venösa bensår. Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och 11subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: upplevelser av att leva medsårsmärta, upplevelser i samband med sårets uppkomst och behandling,psykologisk påverkan av patientens livssituation och upplevelser av förändring idet dagliga livet. Ett tema framkom: att uppleva ett såväl fysiskt som psykisktlidande.Konklusion: Resultatet i vår litteraturstudie indikerar ett lidande fysiskt,psykiskt samt socialt (i varierande grad) hos alla patienter som lever medsvårläkta venösa bensår. Viktigt att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv ochser hela människan och inte bara ett bensår.Nyckelord: venösa sår, bensår, svårläkta bensår, patientupplevelser, omvårdnad

Bakgrund: Svårläkta bensår anses idag som ett växande folkhälsoproblem. Det drabbar framför allt personer över 65 år och medför ofta smärta och försämrad livskvalitet eftersom de ofta tar lång tid att läka. Prevention och behandling av dessa sår kräver stora sjukvårdsresurser. Distriktssköterskan/sjuksköterskan inom primärvården behandlar en betydande del av svårläkta bensår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskan/sjuksköterskans erfarenheter att bedöma svårläkta bensår. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Fjorton distriktssköterskor/sjuksköterskor i sydöstra Skåne har intervjuats individuellt. Under intervjun har en semistrukturerad intervjuguide använts. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna erfor att de hade tillräcklig kunskap att bedöma svårläkta bensår, och att de hade förmågan att omsätta kunskaperna praktiskt. De använde sig inte av några riktlinjer vid bedömningen utan menade att deras erfarenhet styrde bedömningen och vilka åtgärder som skulle vidtas. De menade att det var betydelsefullt att försöka se patienten ur ett holistiskt perspektiv och att det var en fördel om man hade ett engagemang för bensår då det ofta vara frågan om långvariga tålamodsprövande behandlingar. Distriktssköterskan/sjuksköterskan använde sig i olika omfattning av andras kompetens. Det var en självklarhet att man tillfrågade andra när man var i behov av råd eller hjälp. Slutsats: Bensårssjukdomar utgör en betydande volym inom primärvården och distriktssköterskan behöver rätt förutsättningar för att kunna bedöma dessa. Implementering av riktlinjer och bedömningsmallar skulle vara ett sätt att tillmötesgå detta behov. Det finns även ett behov av att utveckla samarbetet mellan berörda professioner som behandlar patienter med svårläkta bensår. Att ge distriktssköterskan de rätta förutsättningarna att omhänderta svårläkta bensår skulle innebära att hon kan arbeta efter evidensbaserade riktlinjer och dessutom få möjlighet till utveckling inom området. / Background: Chronic leg ulcers are today considered as a growing public health problem. This affects mainly people over 65 years and often results in pain and impaired quality of life because they often take a long time to heal. Prevention and treatment of these wounds require large health-care resources. The district nurse/nurse in primary health care addresses a significant portion of chronic leg ulcers. Aim: The aim of the study was to describe the district nurse/nurse's experiences to assess chronic leg ulcers. Method: A qualitative inductive approach was used. Fourteen district nurses/nurses in Southeast Skåne were interviewed individually. During the interview a semi-structured interview-guide was used. The interviews was analyzed using qualitative content analysis. Results: District nurses/nurses felt that they had sufficient knowledge to assess chronic leg ulcers, and that they had the ability to translate knowledge into practice. They used no guidelines in the assessment but felt that their experience ruled the assessment and  measures to be taken. They said it was important to see the patient from a holistic perspective and that it was an advantage to have a commitment for leg ulcers because treatments are often demaning and extended over a long time. The district nurse used in varying degrees other people's skills. For them it was obvious necessity for them to consult others when they were in need of advice or help. Conclusion: Chronic leg ulcers represent a significant volume of primary care, and the district nurse needs the right conditions to be able to assess these. Implementation of the guidelines and scoring protocols would be a way to go to meet this need. There is also a need to develop cooperation between the concerned professions who treat patients with chronic leg ulcers. To give the district nurse the right conditions to dispose of chronic leg ulcers mean that she can work on guidelines and opportunities for development and training on evidence-based level.

Introduction: Hard-to-heal leg ulcers are common, especially among the elderly. A leg ulcer is not a disease in itself but a symptom of an underlying disease. Venous insufficiency is the most common cause. The quality of life deteriorates for the patient and the treatment time is often long and resource-intensive for healthcare and society. The district nurse has an important role in the meeting with the patient. With knowledge of the patient's experience of living with hard-to-heal leg ulcers, good care can be provided.   Aim: The aim of this literature study was to describe patients' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers.   Method: A descriptive design with a general literature study as a method. The study was based on 17 articles with a qualitative method   Results: The results showed 3 main categories and 15 subcategories. The main categories were living with one's body, a changed everyday life and experience of the care situation. Patients described that it was difficult to identify oneself with a body with wounds. The pain was the most prominent symptom that affected sleep, mental state, and led to physical limitation and activities were limited. Smell, exudate and bandage contributed to feelings of shame. Relationships were affected and many isolated themselves. Patients developed different coping strategies and never stopped hoping for healing. The treatment time was long and the care relationship was of great importance.   Conclusion: Living with hard-to-heal leg ulcers was a subjective experience. The results showed that the wound had a negative effect on the quality of life. The care relationship was of great importance and that it was favorable for wound healing and quality of life when the patient felt seen as a person and was involved in the care. Applying person-centered and holistic care was essential for good nursing.

Bakgrund: Svårläkta bensår är symtom på underliggande sjukdom och drabbar cirka två procent av befolkningen. Det är ett plågsamt tillstånd som kräver kontinuerlig omvårdnad under långa perioder.  Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers erfarenheter av att leva med svårläkta bensår. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån tio kvalitativa empiriska studier och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Studierna återfanns i CINAHL, PubMed, Scopus och Google scholar. Resultat: Utifrån analysen formades fyra huvudkategorier och tio underkategorier. ’Förlorad makt över kroppen’: ’Outhärdlig smärta’ och ’Outhärdlig lukt’. ’Förlorad kontroll över livet’: ’En begränsad vardag’, ’Svårt att upprätthålla relationer’ och ’Måsta härda ut’. ’Betydelsen av delaktighet’: ’Svårt att känna tillit’, ’Att känna sig nonchalerad’ och ’Att känna samhörighet’. ’Ständig ovisshet’: ’Att inte veta varför’ och ’Rädsla för framtiden’. Bensåren orsakade ett stort lidande i livets fysiska, psykiska och sociala aspekter.  Konklusion: För att lindra lidandet behöver sjuksköterskor ökad kunskap samt förståelse för att kunna ge en god omvårdnad. Vården måste prioritera denna patientgrupp och omorganisera för en bättre struktur vid diagnostisering, behandling och uppföljning. Det behövs fler interventionsstudier om svårläkta bensår. / Background: Hard-to-heal leg ulcers are symptoms of underlying disease and affects about two percent of the population. It is an agonizing condition that requires continuous care for long periods.  Aim: The aim was to shed light on adults' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers.  Methods: A literature study was conducted based on ten qualitative studies and analyzed with Friberg's five-step model. The studies were found in CINAHL, PubMed, Scopus and Google scholar.  Results: Based on the analysis, four main categories and ten subcategories were formed. ’Lost power over the body’: ’Unbearable pain’ and ’Unbearable odour’. ’Lost control over life’: ’A limited everyday life’, ’Difficult to maintain relationships’ and ’Must endure’. ’The importance of participation’: ’Difficult to feel trust’, ’To feel neglected’ and ’To feel affinity’. ’Constant uncertainty’: ’Not knowing why’ and ’Fear of the future’. The leg ulcers caused great suffering in the physical, psychological and social aspects of life. Conclusion: To ease the suffering, nurses need to increase their understanding and knowledge to provide a good care. The healthcare organization must prioritize this patient group and reorganize for a better structure in diagnosis, treatment and follow-up. More intervention studies are needed about hard-to-heal leg ulcers.

Bakgrund: Åldrandet orsakar hudförändringar vilket resulterar i att huden blir tunnare och skörare. Det blir en ökad risk för hudskador hos äldre, däribland svårläkta bensår. Såren är komplexa att behandla och kräver omfattande resurser och de kan dessutom orsaka lidande och påverka patientens upplevelse av hälsa negativt. Cirka 1 procent av befolkningen drabbas av svårläkta bensår, där över 90 procent är förknippade till venösa, arteriella, trycksår och diabetessår. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår. Metod: Studien är skriven som en litteraturöversikt där både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats Resultat: I resultaten framkom fyra teman som belyser hur svårläkta bensår påverkar patienternas liv. De inkluderar smärta, social isolering, minskad livskvalitet, kommunikationsproblem med sjuksköterskor, begränsningar i vardagen och vårdrelationers betydelse. Svårläkta bensår medför en negativ påverkan på både fysisk och psykisk hälsa vilket begränsar patienterna från att utföra dagliga aktiviteter. Studien pointerar betydelsen av en bättre kommunikation med sjuksköterskor och en tryggare vårdrelation. Konklusion: Studien klargör vilka utmaningar patienter med svårläkta bensår möter, samt psykologiska, fysiska och sociala hinder. Smärta och sömnproblem är vanligt förekommande samt en oro för negativ social respons, vilket resulterar i social isolering. För att öka patienternas förtroende och välbefinnande är kommunikation med sjuksköterska avgörande. / Background: Aging leads to changes in the skin, resulting in it becoming thinner and more fragile. This increases the risk of skin damage among the elderly, including the development of non-healing leg ulcers. Treating these ulcers is complex and requires substantial resources. Approximately 1 percent of the population suffers from non-healingleg ulcers, with over 90 percent being associated with diabetes, pressure sores, or arterialor venous leg ulcers. Aim: To describe patients' experiences of living with non-healing leg ulcers. Method: This study is conducted as a literature review, including both quantitative and qualitative articles. Findings: Four central themes were defined in the study, illuminating how non-healing leg ulcers impact patients' lives. These include pain, social isolation, reduced quality of life, communication issues with nurses, daily life limitations, and the significance of healthcare relationships. Non-healing leg ulcers have a negative impact on both physical and mental health, limiting patients in performing daily activities. The study underscores the importance of improved communication with nurses and a secure healthcare relationship. Conclusion: The study clarifies the challenges faced by patients with non-healing legulcers, as well as psychological, physical, and social barriers. Pain and sleep problems are common, as well as concerns about negative social responses, leading to social isolation.To enhance patients' trust and well-being, communication with nurses is crucial.

Syfte Syftet med studien var att utforska distriktssköterskors användning av MI för livsstilsförändringar hos patienter med svårläkta bensår. Design Kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Metod Författarna intervjuade åtta distriktsjuksköterskor som arbetar på vårdcentral. Dessa distriktsjuksköterskor arbetade med patienter med bensår. Författarna använde sig av en kvalitativ design där data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades. Resultat I studien framkom det att patienter som tog till sig råd om livsstilsförändringar upplevde distriktssköterskorna hade en högre livskvalité. Dock kunde distriktssköterskorna uppleva en lägre livskvalité hos patienter som hade mycket smärta av såren, trots att de tog till sig de råden om livsstilsförändringar. Distriktssköterskorna arbetade personcentrerat och använde sig av MI i sina samtal under besök, dock användes endast vissa delar och inte hela konceptet av MI. De delar man använde sig av var öppna frågor, bekräftelse och sammanfattning. Slutsats I studien framkommer det att det är av stor vikt att arbeta personcentrerat vid behandling av sår, samt att motivera patienten att vara delaktig i sin behandling för bästa resultat. Författarna tror att med mer utbildning i MI och att MI används som hjälpmedel för att motivera varje enskild individ för livsstilsförändringar ger en förbättrad möjlighet till att få patienten mer motiverad, delaktig i sin vård och därmed få en förbättrad livskvalité och förbättrad läkning av det svårläkta bensåret. / Purpose The purpose of the study was to explore district nurses' use of MI for lifestyle changes in patients with severe leg ulcers. Design Qualitative interview study with an inductive approach. Method The authors interviewed eight district nurses working at the health center. These district nurses worked with patients with leg ulcers. The authors used a qualitative design and data was gathered through semi structured interviews that were recorded on tape and transcribed. Results The study found that according to the interviewed nurses, patients who receive advice about lifestyle changes experience a higher quality of life. Patients with a lot of pain due to leg ulcers, experience a lower quality of life even after undertaking the advice of life style changes. District nurses worked with person-centred care and use MI in their conversations during patient appointments. However, only certain parts of the MI is used and not the entire concept. The parts used are open questions, confirmation and summary. Discussion The study found that it is of great importance to use person-centred care in the treatment of wounds, as well as to motivate the patient to be involved in his treatment for best results. The authors believe that increased education on the use of MI and actual increased use of MI provide a big opportunity to get the patients more motivated, involved in their own care and thereby an improved quality of life and improved healing of the severe leg wound.

Bakgrund Svårläkta bensår ställer stora krav på distriktssköterskan som måste ha kunskaper inom många områden. Distriktssköterskan lägger ungefär 25–50 % av sin arbetstid på att handlägga patienter med svårläkta bensår. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten, fysiskt, psykiskt och socialt. Det är även en stor kostnad för samhället, samt tidskrävande både för patienten och vården. Syfte Syftet med studien var att utforska distriktsköterskors erfarenheter av att handlägga patienter med svårläkta bensår. Metod Kvalitativ studie med individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet bygger på fyra kategorier. Den första visade att distriktssköterskor önskar mer kunskap och tid för att lära sig om olika förband och även arbeta mer kostnadseffektivt. Den andra visade att det är viktigt för distriktssköterskan med samverkan med olika vårdinstanser, samt att så få som möjligt handlägger och bedömer såret. Den tredje visade att distriktssköterskan uppmärksammar att patienterna upplever problem med rörligheten. En del distriktssköterskor ser att många av patienterna är oroliga för sårläkning, läckage och lukt och kan då isolera sig. Den fjärde visade att några patienter får störd nattsömn ofta på grund av smärta från såret. Konklusion.För att patienter med svårläkta bensår ska känna sig trygga och leva ett så normalt liv som möjligt trots sina sår behöver distriktssköterskan ha kunskap, erfarenhet, och tid. / Background Chronic leg ulcers place great demands on the district nurse who must have knowledge in many areas. The district nurse spends about 25-50% of her working hours on treating patients with chronic leg ulcers. Chronic leg ulcers cause great suffering to the patient, physically, mentally and socially. It is also a great cost to society, and time-consuming for both the patient and the care. Aim The purpose of the study was to explore the district nurses' experience of treating patients with chronic leg ulcers. Method A qualitative study with individual interviews was conducted with eight district nurses and analyzed with the help of qualitative content analysis. Results The result is based on four categories. The first showed that district nurses want more knowledge and time to learn about different associations and also work more cost-effectively. The other showed that it is important for the district nurse to cooperate with various health care institutions, and that as few as possible handle and assess the wound. The third showed that the district nurse notes that patients experience mobility problems. Some district nurses see that many of the patients are worried about wound healing, leakage and odor and can then isolate themselves. The fourth showed that some patients get disturbed sleep often because of pain from the wound. Conclusion For patients suffering from chronic leg ulcers to feel safe and live as normal a life as possible despite their wounds, the district nurse needs to have the knowledge, experience, and time.

Bakgrund: Svårläkta bensår kan orsakas av en rad olika diagnoser. Sjuksköterskan har en viktig roll vid behandling av bensår, för optimal behandling behöver hela patientens situation beaktas. Tidigare forskning visar att patienter med svårläkta bensårs livskvalitet är påverkad genom nedsatt rörlighet, smärta, klåda, lukt, sömnrubbningar och social isolering. För att sjuksköterskan ska kunna förbättra hälsorelaterad livskvalité (HRQOL) hos patienter med bensår måste kunskap om vad som påverkar detta skapas. Syfte: Syftet med studien var att belysa skillnader i hälsorelaterad livskvalité med avseende på olika diagnosgrupper vid svårläkta bensår. Metod: En kvantitativ design har använts i studien som genomfördes med hälso-och livsstilsenkäten RAND36. Enkäterna fördes in i programmet SPSS och vid den statistiska analysen användes Kruskal-Wallis test och Chi-Square test för få fram signifikansvärden. Resultat: Mellan diagnosgrupperna fanns en signifikant skillnad inom domänerna fysisk funktion och generell hälsa och en påvisad signifikant skillnad mellan diagnosgrupperna och rörelseförmåga. Diskussion och konklusion: HRQOL var påverkat hos patienter med bensår inom domänerna fysisk funktion och generell hälsa och det behövs utvecklas metoder för att identifiera och förbättra HRQOL i omhändertagande av patienter med bensår. För att följa omvårdnadsresultat som är hälsofrämjande för patienten med bensår bör vårdresultat och hälsoeffekter mätas. / Background: Chronic leg ulcer may be caused by a variety of diagnoses, often interacted by several factors. The nurse has an important role in the treatment of leg ulcers, for optimal treatment you have to take the whole situation into account. Previous research shows that patients with chronic leg ulcers health related quality of life (HRQOL) is affected by reduced mobility, pain, itching, odor, sleep disorders and social isolation. To improve HRQOL for patients with leg ulcers the nurse need more knowledge about what causes it. Aim: To illustrate the differences in HRQOL with regard to different diagnostic groups for chronic leg ulcers. Method: A quantitative design has been used in the study and was performed with the health-related quality of life survey RAND36. The questionnaires were entered in program SPSS and in the statistical analysis, the Kruskal-Wallis test and chi-square test where used for obtaining significant values. Results: Between diagnostic groups is a significant difference in the domains of physical functioning and general health and a demonstrated significant differences between diagnostic groups and mobility. Discussion and conclusion: HRQOL was affected in patients with leg ulcers in the domains of physical functioning and general health. It is a need to develop methods for identifying and improving HRQOL in the care of patients with leg ulcers. To follow the care results that are improving health for patients with leg ulcers should care and health outcomes measured.