No description available.

I dagens Sverige finns en samhällelig oenighet och en utbredd andrefiering. Socialt utanförskap förekommer i stor utsträckning, främst i förorter till större städer. Hiphop, som har sina rötter i social utsatthet, återspeglar det lokala nutida samhället och har ofta ett kritiskt förhållningssätt gentemot samhällelig makt, struktur, ekonomi och politik. Med en kritiskt diskurspsykologisk ansats undersöker denna uppsats hur utanförskap konstrueras i svenska hiphop-låttexter. Genom användning av analysbegreppen tolkningsrepertoarer, subjektspositioner,ideologiska dilemman samt retoriska resurserhar resultat visat att utanförskap konstrueras i svensk hiphopmusik genom en kamp mot ödet och görs i termer av motstånd. Utanförskapet förmedlas genom gemenskap, men också i ensamhet och övergivenhet. Vidare framställs tillvaron både som kriminellt och utsatt, men också som kärleksfullt och tryggt. Dessa konstruktioner görs utifrån positioner där det framträder en tydlig uppdelning mellan vi och dem, vilket därmed reproducerar en andrefiering mellan de som befinner sig i utanförskap, och mellan de andrasom befinner sig utanför i samhället.

I slutet av 1990-talet kom en våg av rapmusik på svenska som populariserade genren. En scen för engelskspråkig rap i Sverige hade funnits sedan 1980-talet men de tidiga försöken med rap på svenska fick sällan varma mottaganden. Idag är svensk rap större än någonsin. Ny teknik gör det lättare och snabbare att producera och distribuera musik vilket har lett till att svensk rap ytterligare har populariserats. Denna uppsats analyserar användningen av engelska i populär svensk rapmusik från två olika tidsperioder. Syftet är att se hur engelska blandas med svenska och hur detta kan ha förändrats över tid. Analysen undersöker var i den musikaliska och grammatiska strukturen kodväxlingen inträffar, och om kodväxlingen har någon pragmatisk funktion efter Sarkar och Winers Quebec-studie (2006). Materialet är hämtat från svenska Grammisgalan där de utvalda artisterna har fått nomineringar för sina verk. Det äldre materialet är låtar nominerade under åren 1999-2003, det nyare materialet är låtar som nominerades under åren 2016-2020. / In the late 1990’s Sweden saw a wave of rap music in Swedish that set a standard and popularized the genre. A scene for English spoken rap in Sweden had existed since the 1980’s but earlier attempts of rap in Swedish was often seen as something rather uncool. Today Swedish rap is bigger than ever. New technology makes producing and distributing music easier and faster which has led to the expansion of Swedish rap.    This paper analyzes the use of English in popular Swedish rap music from two different time periods. The purpose is to see how English is mixed in with Swedish and how this may differ between the different time periods. The analysis examines where in the musical and grammatical structure the changes occur, and if the switching has any pragmatic function after Sarkar and Winers Quebec study (2006). The material is collected from the Swedish Grammy Awards where the featured artists have received nominations for their work. The older material are songs nominated in the years 1999-2003, the newer material are songs nominated in the years 2016-2020.