I den här examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B på gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmågor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt även hur uppgifterna är formulerade. Studiens resultat visar att, även om alla kognitiva förmågor bedöms, är faktakunskap den kognitiva förmåga som främst mäts i de undersökta proven och uppgifterna.

Eftersom vi ska arbeta med barn i de tidiga skolåren så har vi funderingar kring läsinlärningsmetoder. Hur ska vi lära dessa barn att läsa? Vilken metod används nu ute i verksamheten, hur dokumenterar man och arbetar lärarna på det viset de vill? Vi har även intresserat oss för hur lärarna försöker utveckla elevernas läsintresse och om de tycker att utbildningen de gått gav dem tillräckliga kunskaper. Vi har valt att intervjua 10 lärare och specialpedagoger som arbetar med barn i år ett eller två. Lärarna valdes strategiskt efter det föregående kriteriet. Vår undersökningsgrupp är relativt liten men det resultatet vi fått visar på ett traditionellt tänkande hos den verksamma lärarkåren. Böckerna om Ola, Elsa och Leo är fortfarande de som används mest och de böckerna känner vi igen från våra första skolår. Dessa böcker grundar sig i ljudningsmetoden som är den mest populära hos de lärare vi intervjuat. Lärarna ger bara praktiska skäl till varför de valt att arbeta med en viss metod. Svaren handlar mest om trygghet i metoden men till exempel också att materialet redan fanns på skolan. På intervjufrågan om hur läraren utvecklar barnens läsintresse fick vi väldigt många intressanta förslag.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med tvåspråkiga gymnasieelever undersöka hur de ser på sin egen tvåspråkighet, när de växlar språk och vilka fördelar de ser med att vara tvåspråkiga. Grosjean (1982:268) hävdar att en majoritet av hans tvåspråkiga informanter uppger att de inte har några problem med att vara tvåspråkiga, en hypotes jag testar i uppsatsen.</p><p>Resultatet visar att mina informanter, liksom Grosjeans, ser många fördelar med att vara tvåspråkiga och att modersmålet är starkast kopplat till hemmiljön och då framförallt föräldrarna, ett resultat som överensstämmer med tidigare svenska studier.</p>

<p>English title: "Motivated system technician wanted" A study of the relationship between two parts in job advertisements". The purpose of this study is to describe the linguistics of job advertisements. The focus is on discursive practice and how the relation between employer and the proposed employee is created through the process of communication in job advertisements. The method concists of two parts: A critical discourse analysis using the three dimensional model for critical discourse analysis by Fairclough and a text analysis inspired by Hellspong & Ledin. 40 job advertisements were examined and the analysis revealed that the majority belongs to the category traditional job advertisement and a minority uses more than one discourse. The linguistic analysis shows elements that increase communication between transmitters and receivers.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till ämnet svenska som andraspråk i år 7-9 bland sv2-elever och svensk- och sv2-lärare i en svensk grundskola i Kronobergs län. Jag undersöker även om det finns någon skillnad i attityder hos de olika lärarna beroende på ämneskompetens. Undersökningen består av datainsamlingar baserade på intervjuer med sex lärare och tolv elever. Själva undervisningen i sv2 upplevs av lärarna som övervägande positiv. Det är utvecklande för eleven att läsa sv2, men undervisningen får dock inte isoleras för mycket från ordinarie klass. Samtliga lärare har påpekat att det finns brister inom ämnet sv2. Ämnet har låg status, det saknas en lokal kursplan och det brister även i lärarsamarbete. Vidare ges inte information om ämnet sv2 till berörda elever och föräldrar. Trots alla brister påpekar dock lärarna vikten av undervisning i sv2. Studien visar att eleverna är positivt inställda till ämnet sv2 eftersom de lär sig behärska det svenska språket. Eleverna i undersökningen upplever inte ämnet som segregerande. I undersökningen framgår det inte att eleverna skulle ha sämre framtidsutsikter för att de har läst sv2. Eleverna menar att sv2 har förbättrat deras språkliga förmåga och därmed även deras chanser att lyckas ute i arbetslivet.</p><p>Nyckelord: sv2-elever, sv2-lärare, sv2, attityder</p>

No description available.

Doctoral dissertation--Lund, 1987. / Bibliogr. p. 163-174. Résumé en anglais sous le titre : "The gospel of spaciousness : Helgo Zettervall as a church architect in the diocese of Lund in the light of contemporary church life"

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera om, och i så fall hur, undervisningen i två av grundsärskolans teoretiska ämnen, matematik och svenska, förändrats sedan Lgrs11 infördes. Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tolv lärare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsärskolan i minst fem år. Vi ville ta reda på om/hur de har förändrat sin undervisning och vad de har för syn på den senaste läroplanen Lgrs11. Utifrån insamlade data ville vi förstå världen från de intervjuade lärarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter. Vi kan konstatera att lärarna i studien är inlästa på och undervisar utifrån den senaste läroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. Lärarna känner sig stärkta av läroplanens påtagliga kunskapsfokus, då de upplever att deras uppdrag har blir tydligare. Undervisningen har gått från att vara helt individuell till att få fler gruppgemensamma moment. Lärarna upplever inte själva att de ändrat sin undervisning, men de beskriver nya, för dem, arbetssätt och nya utmaningar i sin undervisning. Vi ser att lärarna i studien undervisar utifrån Lgrs11 och vågar utmana sina elever kunskapsmässigt. Flera av lärarna använder grundskolans material i sin undervisning, vilket kan tyda på ett tydligare kunskapsfokus och större utmaningar för grundsärskoleeleverna vilket i sin tur kan tyda på en förskjutning mot större intellektuell utveckling för grundsärskolans elever.

No description available.