91 |
Två unga, snabba sniglar : en undersökning av förklaringar och exempel i tre läromedel i svensk grammatikHagström, Anna January 2010 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i tre läromedel för grundskolans senare år, Arena Faktaboken, Grammatiken i praktiken och Mango, samt att titta på om de exempel som används i läromedlen förefaller ligga nära elevernas eget språk. Undersökningen är koncentrerad till ordklasser och satsdelar, då det ofta är det som elever i grunskolans senare år undervisas i. Tidigare genomförda studier har uttryckt kritik mot svensk grammatikundervisning och de läromedel som används då det har visat sig att läromedlens exempel ofta är konstruerade och ligger långt från det språk som eleverna vanligtvis använder samt att läromedlens förklaringar är bristfälliga och ibland även felaktiga. Den undersökning som jag har genomfört visar att exemplen som används för att beskriva olika grammatiska aspekter till större delen består av enkla, vardagliga ord och uttryck men att det i vissa fall förekommer exempel som ligger nära elevernas vardagliga språk. Framställningarna av grammatik i de undersökta läromedlen liknar varandra i stor utsträckning och stämmer relativt väl överens med de beskrivningar som finns i Svenska akademiens språklära, men ett av de undersökta läromedlen har ett betydligt mer djupgående tillvägagångssätt där eleverna erbjuds en detaljerad bild av det svenska språket och dess grammatiska beståndsdelar och hur de samspelar och fungerar.
|
92 |
Elevers läsförmåga i årskurs 3 : Vad prövar nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3?Lindström, Pernilla, Roberts, Anna Lena January 2010 (has links)
Syftet med vår studie är att analysera ett antal elevlösningar från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 samt att analysera hur några lärare som undervisar i de tidiga skolåren förhåller sig till elevers läsförmåga i årskurs 3. Ett ytterligare syfte är att jämföra lärarnas syn på elevers läsförmåga med de utvalda elevlösningarna. Våra frågeställningar berör vilka uppfattningar några lärare har om elevers läsförmåga i årskurs 3, vilka svårigheter som går att iaktta i de elevlösningar som vi samlat in samt vilka didaktiska konsekvenser som går att dra mellan lärarnas syn på elevers läsförmåga och elevernas fortsatta läsutveckling. Genom att bearbeta ett befintligt datainsamlat material som vi fått ta del av från Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet och genom att vi intervjuat fyra verksamma lärare om hur de ser på elevers läsförmåga har vi kunnat få svar på våra frågor. Resultatet visar hur viktigt det är att eleverna har en god läsförmåga för att nå måluppfyllelse för årskurs 3. För att eleverna ska kunna vidareutveckla sin läsförmåga har vi i vårt resultat sett hur stor inverkan både hemmet och skolan har t.ex. i form av att eleverna ges möjlighet till kontinuerlig läsning. Ett annat resultat vi fått fram i vår studie är att elever har bristande kunskaper om hur man läser bortom och mellan raderna i en text. Resultatet visar även att eleverna med utländsk bakgrund presterar något sämre än eleverna med svensk bakgrund samt att flickornas resultat är bättre än pojkarnas.
|
93 |
Utomhuspedagogik i förskola och skola : Ett utvecklingsarbete med aktiviteter och lektioner i svenska och matematik.Andersson, Åse, Dahmberg, Therese January 2013 (has links)
Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra. Barnen var engagerade och fokuserade på de olika aktiviteterna som vi utförde. Däremot blev det svårt för oss att uppfatta barnens lärande utifrån utomhuspedagogikensperspektiv, då det blev för få tillfällen att genomföra våra aktiviteter. Matematik- och svenskaktiviteterna fungerade bra att genomföra utomhus både i förskolan och i skolan, eftersom vi hade anpassat svårighetsgraden utifrån barnens ålder och kunskapsnivå. Aktiviteter bör anpassas efter väderlek och årstid, då vi upplevde att det blev kallt och blött för barnen med stillasittande aktiviteter på hösten.
|
94 |
En jämförande analys av styrdokument för Svenska 3 och Svenska som andraspråk 3 : Centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet i kurserna Sve03 och Sva03Liljeqvist, Anna January 2014 (has links)
Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspråk 3 (Sva03). Syftet är att se eventuella likheter och skillnader samt hur väl respektive kurs styrdokument överensstämmer med bedömningsmatrisen för det nationella provet. Fokus ligger på att jämföra kursernas styrdokument utifrån begreppet likvärdighet i bedömning som är ett tungt vägande argument för de nationella proven enligt Skolverket. Kursernas centrala innehåll och kunskapskrav har analyserats kvantitativt och kvalitativt. De kvantitativa aspekter som analyserats är: antal ord i texten, texternas nominalkvot eller informationstäthet samt texternas LIX-värde. De kvalitativa aspekter som studerats är polerna abstrakt- konkret samt textens samband i form av tema-rema. Resultatet visar att det fanns både kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan kursernas styrdokument. Sva03 har ett centralt innehåll som är längre i antal ord och med en betydligt mycket högre nominalkvot än den för kursen Sve03. Kursen Sva03 skilde ut sig även när det gällde kunskapskraven (för betyget E) där kursen har ett betydligt högre LIX-värde än Sve03. Kvalitativa skillnader hittades likaså. Styrdokumenten för Sva03 är exempelvis mer abstrakt formulerade än de för Sve03. De texter som visade störst likheter var bedömningsmatriserna för det nationella provet och respektive kurs. I jämförelse med styrdokumenten för kurserna stämde matrisen bättre för Sve03 än för Sva03. Detta kan vara ett tecken på att det nationella provet inte ger en möjlighet att bedöma eleverna som läser Sva03 på ett likvärdigt sätt.
|
95 |
Övriga världen : Om svensklärares arbete med litteratur från skilda delar av världar / The rest of the world : On swedish-teachers' work with literature from different parts of the worldAlmquist, Karin January 2014 (has links)
Syftet med den här studien var att undersöka hur svensklärare arbetar med litteratur från övriga världen, hur de tolkar styrdokumenten, vad de anser att en text ”från övriga världen” kan vara, hur de väljer litteratur och vilka syften de ser med arbetet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer av sex svensklärare verksamma i år 7-9 i grundskolan. Resultatet visar att lärarna ansåg att litteratur från övriga världen ska handla om ett annat land eller kultur och bör vara författad av någon som kommer från eller har stor erfarenhet av landet som beskrivs. Ett syfte med arbetet var att eleverna skulle få förståelse för sig själva och för andra människor, kulturer och länder genom att ta del av olika perspektiv, erfarenheter, känslor och tankar. Detta i sin tur kunde syfta till att motverka rasism, nazism, främlingsfientlighet och fördomar. Öva läsförståelse, lästeknik, allmänbildning, upplevelse och verklighetsflykt var andra syften som framkom. Litteraturen som användes på skolorna kom från olika länder även om en övervägande del var av västerländskt ursprung. Skolbiblioteket, kollegor, internet, nationella proven i svenska, nobelpristagare i litteratur och lärarens privata läsning var inspirationskällor när lärare skulle välja litteratur. Arbetssätt med litteratur var ofta tema, läsning - i grupper, enskilt eller högt- med efterföljande diskussion eller frågor att besvara.
|
96 |
De Svenska dagstidningarna och dess relation till de Svenska emigranterna till Amerika mellan 1901-1904 : -En argumentationsanalys om Svenska dagstidningars åsikter om den svenska emigrationen, med inslag av nationalism. / The Swedish Newspapers relationship with the Swedish emigration to Amerika between 1901-1904. : -An argumentative analysis of the Swedish newspapers´ oppinions about the emigration in 1901-1904, with a hint of nationalism.Holmgren, Mathias January 2014 (has links)
The Swedish emigrants, in 1901-1904, were displeased with their home country, so they moved to America with hope to find a better life. Even though they were displeased they still had a great love for their home country and tried to either create a “new Sweden” (the Swedish-Americans), or they traveled back to their families, hopefully with savings big enough to buy their own home. Sweden did not have a homestead act like the Americans did, which probably is the biggest reason to the emigration. There was also the question of each individual’s right to vote. When you got American citizenship, you received the right to vote. The right to vote, as a reason to the emigration, was discussed in the Swedish newspaper. Some articles claimed that there were areas in Sweden with little political influence that had a lower emigration rate, in comparison to areas with a larger political influence. However, not only did you receive the right to vote, but you also get a home for free, thanks to the The Homestead, which later on became a national symbol for Sweden. A little red cottage with a stone wall around the land. The feeling for nationalism grew as this symbol alongside the Swedish national theme came along. There were of course other reasons, such as the strict laws of military service at the age of 20. As the laws got more serious, the emigration got higher. My purpose behind this thesis was to find out what the oppinions was from two Swedish newspapers about the great emigration to America that took place between the years of 1901-1904. It was two newspapers from each political opposites, and a total of 35 articles was found and used. To make the material manageable, I had to set up a few keywords. That way I could select a few headlines, instead of reading them all. Then I presented the newspapers´ arguments in four kategories. The same four kategories are used to discuss the possibilities and problematics behind the arguments. The point behind this study is to show how the nationalistic arguments are presented in the newspapers.
|
97 |
Agrar kvinnlighet under förändring? : Svenska Lantarbetareförbundet och jordbrukarhustrun 1962-1967Mårtensson, Ann-Sophie January 2014 (has links)
The focus in this study is gender roles in Swedish agrarian history. Traditionally peasant farming in Sweden was gender complementarity ruled: men worked in the fields, in the forest and with horses, while women managed the households, and cared for small animals and cows. The traditional “agrarian femininity” – the capacity to perform physical labour- male and female, took a turn during the Interwar years when a new agrarian femininity was created on a discursive level where women would no longer participate in agricultural labor. This limited their work to the reproductive sector as professional housewives, concurrently with mechanization and commercialization of production. In the 1960s women began demanding day care, individual taxation which led to a turning-point in the gender relations. I have chosen to study how gender roles were created on a discursive level in a national professional journal for commercial farmers, Lantarbetaren, owned by Svenska Lantarbetareförbundet, a farm workers union, during the years of 1962-1967. The survey is based on the method of discourse analysis and the material is processed from a gender perspective. To sum up: males are mainly depicted as entrepreneurial, commercial farmers and women as professional housewives who yearn to acquire more information about the mechanization of household work. He is depicted as working in the productive sector and she in the reproductive. When it comes to the farmer union- the pictures and texts are all male dominated. These images fitted into the image of the modernized farm labor- as created during the Interwar years. These results also indicate that the political debate regarding gender roles in the Swedish labour movement did not have a huge impact on the Swedish agrarian society during these years.
|
98 |
"Vi kanske skulle kunna arbeta med något arbete med något annat ämne?" : Elevers uppfattning om svenska som andraspråk och ämnesövergripande arbetssättStaaf, Jessica January 2014 (has links)
No description available.
|
99 |
Responsgrupper i den pedagogiska praktiken : lärares inställning till responsgrupper i skrivundervisningenDanielsson, Anna January 2007 (has links)
Syftet med det här arbetet är att undersöka och analysera lärares uppfattning av responsgrupper i skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Metoden för undersökningen är kvalitativ och består av intervjuer. Resultatet visar att alla lärare har haft kontakt med arbetssättet i sin utbildning. Uppfattningarna av responsgrupper skiljer sig emellertid åt mellan lärare. Det framgår att responsgrupper är ett etablerat arbetssätt för hälften av lärarna i studien. Dessa lärare framhåller responsgrupper som ett övervägande positivt arbetssätt. De lärare i studien som inte arbetar med responsgrupper framhåller tidsbrist, stress över att hinna med den lokala kursplanen, samt motstånd från eleverna som anledningar att inte arbeta med responsgrupper. Samtliga lärare i studien menar att responsgrupper är tidskrävande. Viktiga slutsatser av studien är att arbetet med responsgrupper inte motsätter sig en strukturerad skrivundervisning, att det kräver utbildning och engagemang hos läraren, samt att det är ett - för såväl lärare som elever – krävande arbetssätt.
|
100 |
Jämställdhetsarbete : En jämförande studie av två storbankers jämställdhetsarbete och målAndersson, Karim, Forsberg, Frida January 2014 (has links)
Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare Jämställdhetslagen samt upphävde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen kräver att alla företag i Sverige med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen är den minst jämlika branschen. Frågan denna studie sökt svar på är om man kan jämföra storbankers jämställdhetsarbete, och i så fall om det kan urskiljas några skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förståelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jämställdhet. Frågan besvaras genom att granska och studera två storbankers jämställdhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jämställdhetsplanerna. Tidigare forskning om jämställdhet och jämställdhetsarbete är förhållandevis nytt men växande, denna undersökning har noterat att det internationellt sett ofta forskas om jämlikhet och mångfald som en och samma fråga medan svensk forskning ofta delar upp dem. Både nationell- och internationell forskning visar dock att jämställdhetsarbete är resurskrävande men att företag kan tjäna mycket på sådana genomföranden om det görs rätt med tillräckliga resurser. Resultatet visar att det går att jämföra två storbankers jämställdhetsplaner och att det går att se både skillnader och likheter. Undersökningens analys visar även organisationernas ständigt pågående jämställdhetsarbete och hur det ständigt utvecklas för att förbättra organisationernas jämställdhet.
|
Page generated in 0.0479 seconds