Meals in Swedish preschools has undergone change between 2005 and 2020 regarding meals as important pedagogical tools. Due to new guidelines for conducting preschool meals presented by the Swedish Food Agency an increased focus has been placed on pedagogy during the meals to help develop the minds of young children. Previous research has shown that preschool staff had little to no education on food and meal or how to conduct pedagogical meals. To understand how the preschool staff, perceive the pedagogical meal and how it has changed over time, a convergent mixed method with a survey and interviews was used. The results showed that the staff does not have formal education on food, meal and how to conduct pedagogical meals, but instead rely on peer learning. They perceive themselves as role models in forming a positive relationship with the social and nutritional aspects of food and meal. While their job has many positive aspects, they face challenges with stress and increasing child groups. As the role of preschool staff has changed, from making sure children eat, to socially participating in the meal, the guidelines have changed alongside the role.

Purpose: The increasing importance given to sustainability issues by governments, companies, consumers, suppliers, researchers, students and the authors of this paper in addition to the scarce empirical studies on the topic of sustainable last mile logistics operations in the food retail industry in Sweden provides relevance to the choice of topic. This paper presents an exploratory single-case study on a Swedish food retailer with a strong sustainability-oriented decision-making body, and will seek to understand how they manage to adopt best sustainable practices and which drivers and most responsible for it. Objective: The aim of this study is to present through an empirical study, how food retailers operate their last mile logistics operations according to the triple bottom line approach, contributing to this young field where a profusion of data to confirm the existing theory remains deficient. Furthermore, the focus is placed on the different drivers for food retailers to adopt sustainable practices in their transportation operations from the distribution warehouse to their stores located in urban areas. Approach: A Swedish food retailer that strives for best practices will be studied in order to obtain key empirical data, which will allow the authors to compare theory and empirical data.  The study will focus on the sustainability-oriented operations approach in the Last Mile Logistics of the chosen retailer and observe the different drivers regarding their operations following all aspects of the triple bottom line. A single-case study analysis of a leading company in terms of sustainability-driven operations will provide more insight on how this “category” of food retailers manages to operationalize their environmental-friendly culture and strategy for inbound Last Mile Logistics successfully, without losing their competitive edge and remaining economically sustainable. Findings: After juxtaposing the secondary data issued from the existing theories on sustainable LML in the food retail industry to the primary data obtained from Axfood, a Swedish food retailer, the results have demonstrated that a business cannot neglect economic drivers to be financially sustainable, (cost optimization, enhanced efficiency, etc.) it remains important and cannot be overridden to enable a shift towards optimal sustainability practices in LML operations. However, the drivers that have proven to make the cut in order to succeed in achieving best sustainable practices are; a highly proactive management, stakeholder pressure (particularly consumers and NGOs amongst others) and innovative technology (including those that imply a short-term economic trade-off for long-term greater good to the TBL dimensions). Keywords: Sustainability; Sustainable practices; Last Mile Logistics; Sustainable Last Mile Logistics; Triple Bottom Line; Food Retailers; Food Retail Industry; Drivers.

<p><!--StartFragment--></p><p>Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nästan 100 procent. Nästan 35 procent av all turism är utländsk konsumtion, där Tyskland näst Norge är Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjärde utländsk turist är tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar än den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ”Sverige det nya matlandet”, där Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa. Regeringen menar att matturism är värd att satsa på, då den står för cirka 15 procent av den totala turismomsättningen. Internationella turister lägger en större del av sin konsumtion på mat och restaurangbesök – drygt en fjärdedel. En knapp fjärdedel av denna konsumtion borde således komma från tyska turister och deras efterfrågan blir väsentlig för turismutvecklingen i Sverige. Uppsatsens utgångspunkt ligger i att det finns turism, mer specifikt tysk turism i Sverige och att de turisterna konsumerar mat. Alla måste äta och varje individ som utgör en del av den ackumulerade turismen har matbehov att tillfredställa. Utlandsmarknadens bidrag till Sveriges ekonomi och förväntade tillväxt inom turismnäringen samt matturismens ökade betydelse inom turism gör kombinationen mat och turism intressant. I synnerhet intressant i relation till den tyska marknaden och dess stora betydelse för den svenska turismnäringen.</p><p>Majoriteten av de tyskar som väljer att resa till Sverige har en uppfattning om Sverige som ett perifert land i positiv mening. De lockas av röda stugor och orörd natur med sjöar. Frågan är vilken roll mat och matupplevelser spelar för en tysk turist i Sverige, om det är en medveten turistaktivitet eller en nödvändig vardagsaktivitet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser. Genom data-triangulering av fyra empiriska undersökningar (sekundärdata, ostrukturerade intervjuer, semi-strukturerade intervjuer och strukturerade intervjuer) utförda på fyra olika målgrupper (tyska mat- och turistskribenter, tyska reseoperatörer, tyskar med svensk turisterfarenhet och slumpmässigt utvalda tyskar) identifieras tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser. Utfallet av intervjuerna ger en entydig bild av den tyska efterfrågan. Sverige är för många tyska turister ett okänt land och svensk mat än mer okänd. Svensk mat som turistprodukt har inte nått Tyskland. Mat betraktas av de flesta inte som en huvudanledning att resa utan som ett basalt behov som måste tillfredsställas. Därmed uppfattas inte svensk mat som en reseanledning eller som en upplevelse i sig utan som en biprodukt. Den kunskap som finns om svensk mat är begränsad till några få återkommande karaktäristiska fenomen som ger en stereotyp uppfattning, till exempel älg och annan vilt, sill, lax, lingon, svamp, sött bröd och köttbullar. Vidare menar de intervjuade att svensk mat är jämförelsevis dyr och lik den tyska maten. Tyska turister ser ofta mat som ett medel för att mätta hunger. Mat fyller ett funktionellt behov, är en praktisk funktion och en problemlösare. Det blir en basal behovstillfredsställare snarare än en upplevelsegenerator eller tillfredställare av högre behov såsom status, kognitiva eller estetiska. Det som trots okändheten tycks efterfrågas är traditionell mat med koppling till historia och seder.</p><p>Genom sammanställning av informationen från de empiriska undersökningarna kan konstateras att tyska turisters efterfrågan på mat som turism i allmänhet verkar vara liten. Ännu tydligare är att tyska turisters efterfrågan på svenska matupplevelser i synnerhet verkar vara bristande. Svaret på forskningsfrågan – Hur ser tyska turisters efterfrågan på mat och matupplevelser? blir således att den är bristande. Genom tillämpning av SERVQUAL, en teknik för att identifiera gap mellan tjänstekvalitetsresultat och kundens kvalitetsbehov, analyserades var efterfrågan brister. Fyra tydliga gap kunde identifieras, att svensk mat för tyska turister uppleves som okänd, inte intressant (inte efterfrågad), otillgänglig och dåligt marknadsförd. Samtliga faktorer är beroende av varandra, är varandras förutsättningar och motarbetar varandra. Att svensk mat i princip är okänd för tyska turister gör det svårt för dem att explicit efterfråga den. Utan efterfrågan skapas inget utbud och maten blir otillgänglig. Finns inget utbud finns inget som kan marknadsföras och maten förblir okänd. Det går i en cirkel där gapen utgör hinder och något av dem måste slås hål på och börja bearbetas för att bryta cirkeln.</p><p>Med återkoppling till motivering av ämnesval – att göra Sverige till det nya matlandet i Europa – och till syftet – att göra en beskrivning av tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser – finns det i nuläget mycket kvar att göra innan regeringens mål kan förverkligas.</p> / <p><!--StartFragment--></p><p>International travel in Sweden has increased by almost 100 percent since 1991. Close to 35 percent of all tourism in Sweden is foreign tourism. Germany is next to Norway the most important foreign tourist market for Sweden. One out of four foreign tourists in Sweden is German, and the foreign tourism market is considered to have more potential to develop than the domestic market. In July 2008 the report ”Sweden the new food country” was published by the Swedish government, where they launched a vision of Sweden to be the new food country in Europe. The government defines food as one of the future niche markets within tourism and eating out accounts for approximately 15 percent of the total tourism turnover. Foreign tourists consume a larger part of their travel budget on food and eating out – approximately one fourth.   Almost a fourth of this consumption should accordingly originate from German tourists and their demand becomes of importance for tourism development in Sweden. The basis for this thesis is the fact that there is tourism, more specifically German tourism in Sweden, and the fact that those tourists consume food. In other words: it is hard to avoid being a food tourist in one way or another. Everyone has to eat and every individual as part of the accumulated tourism has food-needs to satisfy. The foreign tourist market’s contribution to the Swedish economy and perceived growth in the tourism industry and food tourism’s increased significant position in tourism make the combination of food and tourism interesting – not least in relation to the German market as it is of great significance to the Swedish tourism industry.</p><p>The majority of Germans traveling to Sweden consider Sweden to be a peripheral country in a positive sence and are appealed by red cottages and unspoiled nature with lakes. The question is which meaning food and food experiences constitutes for German tourists in Sweden, if it is considered to be an appealing tourist attraction or just a necessity.</p><p>The aim of this thesis is to make a discription of German tourists’ demand for Swedish food and food experiences. Through data-triangulation of four independently carried out empirical surveys (secondary data, unstructured interviews, semi-structured interviews and structured interviews) carried out on four different target groups (German food- and tourist journalists, German travel agents, German tourists with Swedish experiences, and randomly chosen Germans) the German demand is identified. The results of the interviews give a distinct indication of the German demand. Sweden is for many German tourists an unknown country and Swedish food is even more unknown. Swedish food as a tourism product has not yet reached Germany. Food is not understood to be a main reason for traveling, rather a basic need to satisfy. Thus Swedish food is not apprehended as neither a reason for traveling nor as an experience per se, but more as a bi-product. Knowledge about Swedish food is limited to a few reoccurring characteristics giving a stereotype picture of elk and other game, herring, salmon, lingonberries, fungus, sweet bread and meatballs. The interviewed Germans also consider Swedish food to be expensive in comparison and similar to German food. German tourists see food mainly as a mean to satisfy hunger. Food is functional, a practical must and serves as a problem solver. Food is a satisfier of basic needs rather than a generator of experiences or higher need satisfier, such as status related, cognitive or aesthetic. What seems to be demanded, in spite of the fact that Swedish food is unknown, is traditional food with connections to history and customs.</p><p>A compilation of the information from the empirical studies shows that German demand for food as a part of tourism in general is highly limited. Even more limited is the German demand for Swedish food. The answer to the research question – What does the German demand for food and food experiences look like? – is, it is deficient. An application of the SERVQUAL, a technique to identify gaps between service quality results and customer service needs, the deficiencies in the demand was analyzed. Four gaps were identified: Swedish food is unknown, not interesting (not demanded), un-accessible and not marketed. All gaps are dependant on each other, each others’ prerequisites, and counteract each other. Lack of knowledge about Swedish food makes it hard for German tourists to explicitly demand it. Without demand there is no supply and the food becomes un-accessible. With no supply there is nothing to market, and the food remains unknown. The gaps form a circle and one of the gaps must be cut and worked on in order to break the circle.</p><p>In relation to the motivation of choice of subject – to make Sweden the new food country in Europe – and the purpose of the thesis – to describe German tourists’ demand for Swedish food and food experiences – the present market situation requires a lot to be done before the aim of the Swedish government can be reached.</p> / <p><p>Internationales Reisen in Schweden hat seit 1991 um fast 100 Prozent zugenommen. Fast 35 Prozent des Tourismus Schwedens besteht aus ausländischen Touristen. Deutschland ist, nach Norwegen, der wichstigste ausländische Tourismusmarkt für Schweden. Jeder vierte ausländische Tourist der nach Schweden kommt, stammt aus Deutschland. Der ausländische Tourismusexportmarkt hat grössere Entwicklungsmöglichkeiten als der einheimische Markt. Im Juli 2008 wurde der Rapport "Schweden, das neue kulinarische Land" von der schwedische Regierung veröffentlicht, wo eine Vision von Schweden als das neue kulinarische Land Europas präsentiert wurde. Die Regierung behauptet, dass Essen die neue zukunftige Niesche im Tourismus ist und dass das Essen für ungefähr 15 Prozent des gesamtes Tourismusumsatzes Schwedens zählt. Ausländische Touristen verwenden ungefähr ein Viertel ihres Reisebudgets für Essen und kulinarische Erlebnisse. Fast ein Viertel aller Konsumption kommt folglich von deutschen Touristen und ihre Nachfrage ist von grosser Bedeutung für die Tourismusentwicklung Schwedens. Der Ausgangspunkt dieser Kandidatenarbeit besteht darin, dass es in Schweden Auslandstourismus gibt, dass viele von den Touristen Deutsche und gleichzeitig Touristen sind. Man kann daher sagen, es ist nicht zu vermeiden ein Tourist mit kulinarischem Hintergrund zu sein. Jeder muss essen und jede Person hat Essbedürfnisse zu befriedigen. Das Beitragen des ausländischen Tourismusmarktes zur Schwedischen Wirtschaft und das behauptete Wachstum der Tourismuswirtschaft und die zunehmend bedeutendere Position des Esstourismus macht die Kombination Essen und Tourismus sehr intressant – besonders in Relation zum deutschen Markt, der für die schwedische Tourismuswirtschaft von grosser Bedeutung ist.</p><p>Die Mehrzahl der Deutschen die nach Schweden reisen fassen Schweden als ein periferes Land positiver Art auf, wo die roten Hütten und die unberührte Natur mit Seen extra attraktiv sind. Die Frage ist, welche Bedeutung Essen und Esserfahrungen für deutsche Touristen in Schweden hat, ob Essen als eine Reisezweck worüber sich die Deutschen bewusst sind zählt oder ob das Essen ein alltägliches Muss ist.</p><p>Der Zweck dieser Kandidatenarbeit ist es, die Nachfrage von deutschen Touristen nach schwedischem Essen und Esserlebnissen zu beschreiben. Durch Daten-triangulierung von vier von einander unabhängig durchgeführten Untersuchungen (Sekundardaten, Unstrukturierte Interviews, Semi-strukturierte Interviews und strukturierte Interviews) mit vier verschiedenen Zielgruppen (deutschen Ess- und Touristjournalisten, deutschen Reisebürobeamten und –beamtinnen, Deutschen mit Schwedenerfarung und zufällig ausgewählten Deutschen) wurde der Nachfrage deutscher Touristen identifiziert.</p><p>Das Ergebnis der Interviews gibt einen eindeutigen Bild der deutschen Nachfrage. Schweden ist für deutsche Touristen ein weitestgehend unbekanntes Land und schwedisches Essen ist Ihnen noch unbekannter. Die Kenntnis über Schwedisches Essen als Tourismusprodukt hat Deutschland noch nicht erreicht. Essen wird meistens nicht als ein Tourismusprodukt betrachtet, sondern als ein grundlegendes Bedürfnis das es zu befriedigen gilt. Dadurch ist schwedisches Essen weder als ein Reisezweck noch als ein Erlebnis anerkannt, sondern als ein Komplementärprodukt. Die Kentnisse über schwedisches Essen sind begrenzt, zum Beispiel zu Begriffen die ein typisches Bild von Elch, Hering, Lachs, Preiselbeeren, Pilzen, süsses Brot und Fleichbällchen hervorrufen. Die Interviewpersonen betrachten weiter schwedisches Essen als teuer im vergleich zu Deutschem und auch ähnlich zu deutschem Essen. Deutsche Touristen betrachten Essen als ein Mittel mit dem man Hunger besättigen kann. Essen erfüllt eine praktische Funktion und funktioniert als ein Problemlöser. Essen befriedigt Grundbedürfnisse eher als es Erlebnisse generiert oder höhere Bedürfnisse sowie Statuserfüllung, Kognitive und Ästetische befriedigt. Was, trotz die geringe Kenntnisse, nachgefragt sind, sind Essen assoziiert zu Geschichte, Gewohnheiten und Bräuchen.</p><p>Eine Zusammenstellung der empirische Untersuchungen zeigt dass es gibt im Allgemeinen, nicht nur in Relation, aber besonderes in Relation zu schwedischem Essen, ein begrenztes Interesse bei den Deutschen an Essen und Esserlebnissen im Urlaub. Das Antwort der Forschungsfrage – Wie sieht die deutsche Nachfrage nach Essen und Esserlebnisse aus? – ist, sie ist mangelnd. Mit Anwendung der SERVQUAL, eine Technik um den Klüfte zwischen Servicequalitätergebnisse und Qualitätsbedürfnisse der Kunden herauszufinden, wurde die Nachfrage analyziert um die Klüfte zu finden. Vier deutliche Klüften wurden identifiziert, schwedisches Essen ist nicht bekannt, nicht intressant (nicht nachgefragt), nich zugänglich und nicht vermarkt. Die Klüfte sind einander abhängig, die Voraussetzungen einander und entgegenarbeiten einander. Die Tatsache schwedisches Essen ist unbekannt, macht es schwierig es nachzufragen. Ohne Nachfrage kein Angebot und das Essen wird schwierig zugänglig. Ohne Angebot keine Verbung und das Essen bleibt unbekannt. Die Klüfte schufen ein Kreis und eine der Klüften muss abgekürzt und bearbeitet werden um dem Kreis abzubrechen.</p><p>In Relation zum Hintergrund der Wahl der Kandidatenarbeit – Schweden das neue kulinarische Land Europas zu machen – und der Zweck der Arbeit – die Nachfrage deutscher Touristen nach schwedischem Essen und Esserlebnissen zu beschreiben – gibt es in der gegenwärtigen Marktsituation noch viel zu erforschen bevor diese Vision die schwedische Regierung erreichen kann.</p><!--EndFragment--></p>

<!--StartFragment--> Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nästan 100 procent. Nästan 35 procent av all turism är utländsk konsumtion, där Tyskland näst Norge är Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjärde utländsk turist är tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar än den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ”Sverige det nya matlandet”, där Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa. Regeringen menar att matturism är värd att satsa på, då den står för cirka 15 procent av den totala turismomsättningen. Internationella turister lägger en större del av sin konsumtion på mat och restaurangbesök – drygt en fjärdedel. En knapp fjärdedel av denna konsumtion borde således komma från tyska turister och deras efterfrågan blir väsentlig för turismutvecklingen i Sverige. Uppsatsens utgångspunkt ligger i att det finns turism, mer specifikt tysk turism i Sverige och att de turisterna konsumerar mat. Alla måste äta och varje individ som utgör en del av den ackumulerade turismen har matbehov att tillfredställa. Utlandsmarknadens bidrag till Sveriges ekonomi och förväntade tillväxt inom turismnäringen samt matturismens ökade betydelse inom turism gör kombinationen mat och turism intressant. I synnerhet intressant i relation till den tyska marknaden och dess stora betydelse för den svenska turismnäringen. Majoriteten av de tyskar som väljer att resa till Sverige har en uppfattning om Sverige som ett perifert land i positiv mening. De lockas av röda stugor och orörd natur med sjöar. Frågan är vilken roll mat och matupplevelser spelar för en tysk turist i Sverige, om det är en medveten turistaktivitet eller en nödvändig vardagsaktivitet. Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser. Genom data-triangulering av fyra empiriska undersökningar (sekundärdata, ostrukturerade intervjuer, semi-strukturerade intervjuer och strukturerade intervjuer) utförda på fyra olika målgrupper (tyska mat- och turistskribenter, tyska reseoperatörer, tyskar med svensk turisterfarenhet och slumpmässigt utvalda tyskar) identifieras tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser. Utfallet av intervjuerna ger en entydig bild av den tyska efterfrågan. Sverige är för många tyska turister ett okänt land och svensk mat än mer okänd. Svensk mat som turistprodukt har inte nått Tyskland. Mat betraktas av de flesta inte som en huvudanledning att resa utan som ett basalt behov som måste tillfredsställas. Därmed uppfattas inte svensk mat som en reseanledning eller som en upplevelse i sig utan som en biprodukt. Den kunskap som finns om svensk mat är begränsad till några få återkommande karaktäristiska fenomen som ger en stereotyp uppfattning, till exempel älg och annan vilt, sill, lax, lingon, svamp, sött bröd och köttbullar. Vidare menar de intervjuade att svensk mat är jämförelsevis dyr och lik den tyska maten. Tyska turister ser ofta mat som ett medel för att mätta hunger. Mat fyller ett funktionellt behov, är en praktisk funktion och en problemlösare. Det blir en basal behovstillfredsställare snarare än en upplevelsegenerator eller tillfredställare av högre behov såsom status, kognitiva eller estetiska. Det som trots okändheten tycks efterfrågas är traditionell mat med koppling till historia och seder. Genom sammanställning av informationen från de empiriska undersökningarna kan konstateras att tyska turisters efterfrågan på mat som turism i allmänhet verkar vara liten. Ännu tydligare är att tyska turisters efterfrågan på svenska matupplevelser i synnerhet verkar vara bristande. Svaret på forskningsfrågan – Hur ser tyska turisters efterfrågan på mat och matupplevelser? blir således att den är bristande. Genom tillämpning av SERVQUAL, en teknik för att identifiera gap mellan tjänstekvalitetsresultat och kundens kvalitetsbehov, analyserades var efterfrågan brister. Fyra tydliga gap kunde identifieras, att svensk mat för tyska turister uppleves som okänd, inte intressant (inte efterfrågad), otillgänglig och dåligt marknadsförd. Samtliga faktorer är beroende av varandra, är varandras förutsättningar och motarbetar varandra. Att svensk mat i princip är okänd för tyska turister gör det svårt för dem att explicit efterfråga den. Utan efterfrågan skapas inget utbud och maten blir otillgänglig. Finns inget utbud finns inget som kan marknadsföras och maten förblir okänd. Det går i en cirkel där gapen utgör hinder och något av dem måste slås hål på och börja bearbetas för att bryta cirkeln. Med återkoppling till motivering av ämnesval – att göra Sverige till det nya matlandet i Europa – och till syftet – att göra en beskrivning av tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser – finns det i nuläget mycket kvar att göra innan regeringens mål kan förverkligas. / <!--StartFragment--> International travel in Sweden has increased by almost 100 percent since 1991. Close to 35 percent of all tourism in Sweden is foreign tourism. Germany is next to Norway the most important foreign tourist market for Sweden. One out of four foreign tourists in Sweden is German, and the foreign tourism market is considered to have more potential to develop than the domestic market. In July 2008 the report ”Sweden the new food country” was published by the Swedish government, where they launched a vision of Sweden to be the new food country in Europe. The government defines food as one of the future niche markets within tourism and eating out accounts for approximately 15 percent of the total tourism turnover. Foreign tourists consume a larger part of their travel budget on food and eating out – approximately one fourth.   Almost a fourth of this consumption should accordingly originate from German tourists and their demand becomes of importance for tourism development in Sweden. The basis for this thesis is the fact that there is tourism, more specifically German tourism in Sweden, and the fact that those tourists consume food. In other words: it is hard to avoid being a food tourist in one way or another. Everyone has to eat and every individual as part of the accumulated tourism has food-needs to satisfy. The foreign tourist market’s contribution to the Swedish economy and perceived growth in the tourism industry and food tourism’s increased significant position in tourism make the combination of food and tourism interesting – not least in relation to the German market as it is of great significance to the Swedish tourism industry. The majority of Germans traveling to Sweden consider Sweden to be a peripheral country in a positive sence and are appealed by red cottages and unspoiled nature with lakes. The question is which meaning food and food experiences constitutes for German tourists in Sweden, if it is considered to be an appealing tourist attraction or just a necessity. The aim of this thesis is to make a discription of German tourists’ demand for Swedish food and food experiences. Through data-triangulation of four independently carried out empirical surveys (secondary data, unstructured interviews, semi-structured interviews and structured interviews) carried out on four different target groups (German food- and tourist journalists, German travel agents, German tourists with Swedish experiences, and randomly chosen Germans) the German demand is identified. The results of the interviews give a distinct indication of the German demand. Sweden is for many German tourists an unknown country and Swedish food is even more unknown. Swedish food as a tourism product has not yet reached Germany. Food is not understood to be a main reason for traveling, rather a basic need to satisfy. Thus Swedish food is not apprehended as neither a reason for traveling nor as an experience per se, but more as a bi-product. Knowledge about Swedish food is limited to a few reoccurring characteristics giving a stereotype picture of elk and other game, herring, salmon, lingonberries, fungus, sweet bread and meatballs. The interviewed Germans also consider Swedish food to be expensive in comparison and similar to German food. German tourists see food mainly as a mean to satisfy hunger. Food is functional, a practical must and serves as a problem solver. Food is a satisfier of basic needs rather than a generator of experiences or higher need satisfier, such as status related, cognitive or aesthetic. What seems to be demanded, in spite of the fact that Swedish food is unknown, is traditional food with connections to history and customs. A compilation of the information from the empirical studies shows that German demand for food as a part of tourism in general is highly limited. Even more limited is the German demand for Swedish food. The answer to the research question – What does the German demand for food and food experiences look like? – is, it is deficient. An application of the SERVQUAL, a technique to identify gaps between service quality results and customer service needs, the deficiencies in the demand was analyzed. Four gaps were identified: Swedish food is unknown, not interesting (not demanded), un-accessible and not marketed. All gaps are dependant on each other, each others’ prerequisites, and counteract each other. Lack of knowledge about Swedish food makes it hard for German tourists to explicitly demand it. Without demand there is no supply and the food becomes un-accessible. With no supply there is nothing to market, and the food remains unknown. The gaps form a circle and one of the gaps must be cut and worked on in order to break the circle. In relation to the motivation of choice of subject – to make Sweden the new food country in Europe – and the purpose of the thesis – to describe German tourists’ demand for Swedish food and food experiences – the present market situation requires a lot to be done before the aim of the Swedish government can be reached. / Internationales Reisen in Schweden hat seit 1991 um fast 100 Prozent zugenommen. Fast 35 Prozent des Tourismus Schwedens besteht aus ausländischen Touristen. Deutschland ist, nach Norwegen, der wichstigste ausländische Tourismusmarkt für Schweden. Jeder vierte ausländische Tourist der nach Schweden kommt, stammt aus Deutschland. Der ausländische Tourismusexportmarkt hat grössere Entwicklungsmöglichkeiten als der einheimische Markt. Im Juli 2008 wurde der Rapport "Schweden, das neue kulinarische Land" von der schwedische Regierung veröffentlicht, wo eine Vision von Schweden als das neue kulinarische Land Europas präsentiert wurde. Die Regierung behauptet, dass Essen die neue zukunftige Niesche im Tourismus ist und dass das Essen für ungefähr 15 Prozent des gesamtes Tourismusumsatzes Schwedens zählt. Ausländische Touristen verwenden ungefähr ein Viertel ihres Reisebudgets für Essen und kulinarische Erlebnisse. Fast ein Viertel aller Konsumption kommt folglich von deutschen Touristen und ihre Nachfrage ist von grosser Bedeutung für die Tourismusentwicklung Schwedens. Der Ausgangspunkt dieser Kandidatenarbeit besteht darin, dass es in Schweden Auslandstourismus gibt, dass viele von den Touristen Deutsche und gleichzeitig Touristen sind. Man kann daher sagen, es ist nicht zu vermeiden ein Tourist mit kulinarischem Hintergrund zu sein. Jeder muss essen und jede Person hat Essbedürfnisse zu befriedigen. Das Beitragen des ausländischen Tourismusmarktes zur Schwedischen Wirtschaft und das behauptete Wachstum der Tourismuswirtschaft und die zunehmend bedeutendere Position des Esstourismus macht die Kombination Essen und Tourismus sehr intressant – besonders in Relation zum deutschen Markt, der für die schwedische Tourismuswirtschaft von grosser Bedeutung ist. Die Mehrzahl der Deutschen die nach Schweden reisen fassen Schweden als ein periferes Land positiver Art auf, wo die roten Hütten und die unberührte Natur mit Seen extra attraktiv sind. Die Frage ist, welche Bedeutung Essen und Esserfahrungen für deutsche Touristen in Schweden hat, ob Essen als eine Reisezweck worüber sich die Deutschen bewusst sind zählt oder ob das Essen ein alltägliches Muss ist. Der Zweck dieser Kandidatenarbeit ist es, die Nachfrage von deutschen Touristen nach schwedischem Essen und Esserlebnissen zu beschreiben. Durch Daten-triangulierung von vier von einander unabhängig durchgeführten Untersuchungen (Sekundardaten, Unstrukturierte Interviews, Semi-strukturierte Interviews und strukturierte Interviews) mit vier verschiedenen Zielgruppen (deutschen Ess- und Touristjournalisten, deutschen Reisebürobeamten und –beamtinnen, Deutschen mit Schwedenerfarung und zufällig ausgewählten Deutschen) wurde der Nachfrage deutscher Touristen identifiziert. Das Ergebnis der Interviews gibt einen eindeutigen Bild der deutschen Nachfrage. Schweden ist für deutsche Touristen ein weitestgehend unbekanntes Land und schwedisches Essen ist Ihnen noch unbekannter. Die Kenntnis über Schwedisches Essen als Tourismusprodukt hat Deutschland noch nicht erreicht. Essen wird meistens nicht als ein Tourismusprodukt betrachtet, sondern als ein grundlegendes Bedürfnis das es zu befriedigen gilt. Dadurch ist schwedisches Essen weder als ein Reisezweck noch als ein Erlebnis anerkannt, sondern als ein Komplementärprodukt. Die Kentnisse über schwedisches Essen sind begrenzt, zum Beispiel zu Begriffen die ein typisches Bild von Elch, Hering, Lachs, Preiselbeeren, Pilzen, süsses Brot und Fleichbällchen hervorrufen. Die Interviewpersonen betrachten weiter schwedisches Essen als teuer im vergleich zu Deutschem und auch ähnlich zu deutschem Essen. Deutsche Touristen betrachten Essen als ein Mittel mit dem man Hunger besättigen kann. Essen erfüllt eine praktische Funktion und funktioniert als ein Problemlöser. Essen befriedigt Grundbedürfnisse eher als es Erlebnisse generiert oder höhere Bedürfnisse sowie Statuserfüllung, Kognitive und Ästetische befriedigt. Was, trotz die geringe Kenntnisse, nachgefragt sind, sind Essen assoziiert zu Geschichte, Gewohnheiten und Bräuchen. Eine Zusammenstellung der empirische Untersuchungen zeigt dass es gibt im Allgemeinen, nicht nur in Relation, aber besonderes in Relation zu schwedischem Essen, ein begrenztes Interesse bei den Deutschen an Essen und Esserlebnissen im Urlaub. Das Antwort der Forschungsfrage – Wie sieht die deutsche Nachfrage nach Essen und Esserlebnisse aus? – ist, sie ist mangelnd. Mit Anwendung der SERVQUAL, eine Technik um den Klüfte zwischen Servicequalitätergebnisse und Qualitätsbedürfnisse der Kunden herauszufinden, wurde die Nachfrage analyziert um die Klüfte zu finden. Vier deutliche Klüften wurden identifiziert, schwedisches Essen ist nicht bekannt, nicht intressant (nicht nachgefragt), nich zugänglich und nicht vermarkt. Die Klüfte sind einander abhängig, die Voraussetzungen einander und entgegenarbeiten einander. Die Tatsache schwedisches Essen ist unbekannt, macht es schwierig es nachzufragen. Ohne Nachfrage kein Angebot und das Essen wird schwierig zugänglig. Ohne Angebot keine Verbung und das Essen bleibt unbekannt. Die Klüfte schufen ein Kreis und eine der Klüften muss abgekürzt und bearbeitet werden um dem Kreis abzubrechen. In Relation zum Hintergrund der Wahl der Kandidatenarbeit – Schweden das neue kulinarische Land Europas zu machen – und der Zweck der Arbeit – die Nachfrage deutscher Touristen nach schwedischem Essen und Esserlebnissen zu beschreiben – gibt es in der gegenwärtigen Marktsituation noch viel zu erforschen bevor diese Vision die schwedische Regierung erreichen kann. <!--EndFragment-->

Electronic commerce is a relatively new concept compared to other Internet applications. Theconcept has grown fast to cover a wide range of products and services and practiced in severalparts of the world. The process of buying and selling Fast Moving Consumer Goods, food andother necessities online is referred to as electronic grocery. Electronic grocery today is builton different types of solutions; purchasing from a grocery store via their webpage and buyingcomplete meal plans delivered with recipes to the consumers home. By purchasing groceriesonline, consumers get the chance to pick and choose from many different solutions andbrands as a result of which they save time and increase accessibility. The dominating products sold through electronic commerce in Sweden are electronics, clothesand shoes. The online grocery business is only 1.4% (2016) of the total grocery business inSweden. This means that electronic grocery seems to have had a relative slow consumeradoption which makes it differ from e-commerce in general. The purpose of this thesis was todiscover what barriers were associated with using e-grocery for Swedish grocery consumersand how these barriers was affected by user experience. This research was conducted with amixed method approach. The purpose was to establish which barriers are the most influentialto consumers choosing to switch from the traditional way of purchasing groceries in physicalstores to purchasing their groceries online. Understanding these barriers helped investigatehuman interaction with information systems. The study was mainly conducted through thedistribution of a self-completion questionnaire with 300 respondents. Results from the questionnaire suggest that user experience may effect consumers choice tousing e-grocery. Statistics demonstrate influences of consumers using e-commerce for othergoods rather than groceries. Some of the main barriers to adopting this new way of purchasinggroceries were quality of fresh groceries, the social factor of purchasing groceries in aphysical store and consumer’s habit. This study will therefore contribute to the field ofinformatics by providing both theoretical and empirical analysis that help distinguish theinfluence e-commerce has on grocery consumers and their daily life. An interesting area forfurther research would be to investigate and compare other demographic factors to getknowledge about how to reach other consumer groups. To pay more attention to elderconsumers and users of information systems, it perhaps would be an interesting direction tosee how e-grocery could improve their everyday lives. E-grocery is an important business toresearch due to the fact that it will probably be both faster and more convenient in the future. / Elektronisk handel är ett relativt nytt koncept jämfört med andra Internet-applikationer.Konceptet har växt snabbt och erbjuder ett brett utbud av både produkter och tjänster ochfinns i flera delar av världen. Köp och försäljning av snabbrörliga konsumentvaror, mat ochandra nödvändigheter på nätet kallas för elektronisk dagligvaruhandel. E-dagligvaruhandelbygger idag på olika typer av lösningar; köp hos dagligvarubutiker via deras hemsidor ochköp av kompletta måltider i matkassar som levereras med recept till konsumentens hem.Genom att köpa dagligvaror på nätet får konsumenter en chans att välja mellan många olikalösningar och aktörer, som leder till att de sparar både tid och får en ökad tillgänglighet. De dominerande produkterna som säljs på nätet i Sverige är elektronik, kläder och skor. Edagligvaruhandelnoch dess industri stod för endast 1,4% av den totala dagligvaruindustrin iSverige 2016. Detta innebär att elektronisk dagligvaruhandel verkar ha anammatslångsammare av konsumenter än allmän e-handel, vilket får det att utmärka sig på så vis.Syftet med denna uppsats var att upptäcka vilka barriärer konsumenter förknippar med edagligvaruhandeloch hur användarupplevelsen påverkade dessa barriärer. Undersökningenutgjordes av en mixad metod. Syftet med denna studie var att fastställa vilka barriärer som ärde mest inflytelserika när konsumenter väljer att byta från det traditionella sättet att köpadagligvaror i fysiska butiker, till att köpa sina dagligvaror på nätet. Studien genomfördeshuvudsakligen genom distributionen av en kvantitativ enkät med 300 respondenter. Resultatet från undersökningen indikerar att användarupplevelsen kan ha en inverkan påkonsumenternas upplevda barriärer. Statistiken visade att konsumenter använder e-handel ihögre grad för andra varor och tjänster än dagligvaror. Några av huvudbarriärerna för attanamma detta nya sätt att köpa dagligvaror var osäkerhet kring kvalitén på färskvaror, densociala faktorn som skapas av att besöka en fysisk butik samt konsumenters vanor. Dennastudie kommer därför att bidra till ämnet informatik genom att ge både teoretisk och empiriskanalys som bidrar till att visa vilken influens e-handel har på dagligvarukonsumenter ochderas vardagsliv. Ett intressant område för vidare forskning vore förslagsvis att undersöka ochjämföra andra demografiska faktorer för att få kunskap om andra konsumentgrupper. Meruppmärksamhet kan t.ex. riktas mot äldre konsumenter och användare av informationsystemför att ta reda på hur e-dagligvaruhandel kan förbättra deras liv. E-dagligvaruhandel är ettviktigt område att undersöka då det med största sannolikhet kommer att effektiviseras och blismidigare i framtiden.

Artificial intelligence (AI) holds immense potential to revolutionize the global food system, driving sustainability, enhancing efficiency, and addressing food security challenges. However, the successful integration of AI in the food system demands a deep understanding of the complex interplay between technology, social factors, economic considerations, and ethical implications. This study explores the opportunities and challenges in implementing AI technologies within the Swedish food system, focusing on primary production. The research utilizes an expanded Socio-Technical System Theory (STST) framework, incorporating economic and ethical dimensions alongside the traditional social and technical levels. Literature review and semi-structured interviews provide insights into the dynamics of AI adoption in the Swedish context. The findings reveal that AI adoption in the Swedish food system is currently in the early adopter phase, with broad range applications. However, the study also uncovers significant barriers to widespread AI adoption, including the lack of suitable business models, fragmented data sharing infrastructures, and ethical concerns surrounding data privacy and ownership.  The analysis emphasizes the need for developing user-friendly interfaces, leveraging narrow AI applications, and establishing seamless data flow across the food value chain. The study contributes to the theoretical development of the Socio-Technical System Theory framework by demonstrating the importance of incorporating economic and ethical dimensions in understanding the complex dynamics of AI adoption in socio-technical systems. The findings also have practical implications for policymakers, industry actors, and researchers, emphasizing the significance of context-specific AI development, as well as the need for collaborative innovation processes. The research acknowledges its limitations, including the focus on primary production and the reliance on qualitative methods, and identifies potential areas for future research, such as comparative analyses across different food sectors and the use of quantitative approaches.  In conclusion, this study provides a timely and critical contribution to the understanding of AI's role and potential in transforming the Swedish food system. It indicates the need for developing suitable business plans, establishing data sharing platforms, and ensuring a harmonized data flow to harness the benefits of AI while navigating its challenges and risks, paving the way for a more sustainable and resilient food future. / Artificiell intelligens (AI) har enorm potential att revolutionera det globala livsmedelssystemet, driva hållbarhet, förbättra effektiviteten och hantera livsmedelssäkerhetsutmaningar. Men en framgångsrik integration av AI i livsmedelssystemet kräver en djup förståelse för det komplexa samspelet mellan teknik, sociala faktorer, ekonomiska överväganden och etiska implikationer. Denna studie utforskar möjligheterna och utmaningarna med att implementera AI-teknologier inom det svenska livsmedelssystemet, med fokus på primärproduktionen. Forskningen använder ett utökat ramverk för Socioteknisk Systemteori (STST), som inkluderar ekonomiska och etiska dimensioner tillsammans med de traditionella sociala och tekniska nivåerna. Litteraturöversikt och halvstrukturerade intervjuer ger insikter i dynamiken kring AI-antagande i svensk kontext. Resultaten visar att AI-antagandet i det svenska livsmedelssystemet för närvarande befinner sig i den tidiga antagandefasen, med breda tillämpningar. Studien avslöjar dock också betydande hinder för ett utbrett AI-antagande, inklusive bristen på lämpliga affärsmodeller, fragmenterade datadelingsinfrastrukturer och etiska bekymmer kring dataintegritet och ägande. Analysen betonar behovet av att utveckla användarvänliga gränssnitt, utnyttja smala AI-applikationer och etablera sömlösa dataflöden över hela livsmedelsvärdekedjan. Studien bidrar till den teoretiska utvecklingen av Socioteknisk Systemteori genom att visa vikten av att inkludera ekonomiska och etiska dimensioner för att förstå den komplexa dynamiken kring AI-antagande i sociotekniska system. Resultaten har också praktiska implikationer för beslutsfattare, branschaktörer och forskare, och betonar betydelsen av kontextspecifik AI-utveckling samt behovet av samarbetsinriktade innovationsprocesser. Forskningen erkänner sina begränsningar, inklusive fokus på primärproduktion och beroende av kvalitativa metoder, och identifierar potentiella områden för framtida forskning, såsom jämförande analyser över olika livsmedelssektorer och användningen av kvantitativa metoder. Sammanfattningsvis ger denna studie ett aktuellt och kritiskt bidrag till förståelsen av AI roll och potential i att transformera det svenska livsmedelssystemet. Den pekar på behovet av att utveckla lämpliga affärsplaner, etablera plattformar för datadelning och säkerställa ett harmoniserat dataflöde för att utnyttja AI fördelar samtidigt som man navigerar dess utmaningar och risker, och banar vägen för en mer hållbar och motståndskraftig livsmedelsframtid.