<p>This essay discusses and criticizes Richard Swinburne's inductive argument for the existence of God. In his The Existence of God, Swinburne aims at showing that the existence of God is more probable than not. This is an argument taking into consideration the premises of all traditional arguments for the existence of God. Swinburne uses the phenomena and events that constitute the premises of these arguments as evidence in an attempt to show that his hypothesis is more probably true than nor. Swinburne pursues this task by way of applying Bayes' theorem. The aim of this essay is normative - to judge the strength of Swinburne's argument for the existence of God. My primary objections towards Swinburne is that he professes a subjective concept of probability, that he relies too heavily on simplicity as a virtue of plausible and probable hypotheses and that his concept of God involves an incoherent picture of God's nature. I question not only the actual success of Swinburne's project but what his argument, if it had been successful, would have been able to establish.</p> / <p>Denna uppsats diskuterar och kritiserar Richard Swinburne's induktiva argument för Guds existens. I sin The Existence of God, försöker Swinburne visa att Guds existens är mer trolig än inte. Detta argument tar alla traditionella argument för Guds existens i beräknande.. Swinburne  använder de fenomen och händelser som utgör premisser för dessa argument som bevis i ett försök att visa att hans hypotes är mer trolig än inte.  Han genomför detta genom att använda sig av Bayes teorem. Syftet med denna uppsats är normativt - att bedöma styrkan I Swinburnes argument för Guds existens.  Mina primära invändningar mot Swinburne är att han  använder sig av ett subjektivt sannolikhetsbegrepp, att han förlitar sig allt för starkt på enkelhet som en förklaringsmässig dygd och att hans Gudsbegrepp inbegriper en inkoherent bild av Guds natur. Jag ifrågasätter den faktiska framgången i Swinburnes  projekt, och även vad Swinburne hade kunnat fastställa om hans projekt hade varit framgångsrikt.</p>

This essay discusses and criticizes Richard Swinburne's inductive argument for the existence of God. In his The Existence of God, Swinburne aims at showing that the existence of God is more probable than not. This is an argument taking into consideration the premises of all traditional arguments for the existence of God. Swinburne uses the phenomena and events that constitute the premises of these arguments as evidence in an attempt to show that his hypothesis is more probably true than nor. Swinburne pursues this task by way of applying Bayes' theorem. The aim of this essay is normative - to judge the strength of Swinburne's argument for the existence of God. My primary objections towards Swinburne is that he professes a subjective concept of probability, that he relies too heavily on simplicity as a virtue of plausible and probable hypotheses and that his concept of God involves an incoherent picture of God's nature. I question not only the actual success of Swinburne's project but what his argument, if it had been successful, would have been able to establish. / Denna uppsats diskuterar och kritiserar Richard Swinburne's induktiva argument för Guds existens. I sin The Existence of God, försöker Swinburne visa att Guds existens är mer trolig än inte. Detta argument tar alla traditionella argument för Guds existens i beräknande.. Swinburne  använder de fenomen och händelser som utgör premisser för dessa argument som bevis i ett försök att visa att hans hypotes är mer trolig än inte.  Han genomför detta genom att använda sig av Bayes teorem. Syftet med denna uppsats är normativt - att bedöma styrkan I Swinburnes argument för Guds existens.  Mina primära invändningar mot Swinburne är att han  använder sig av ett subjektivt sannolikhetsbegrepp, att han förlitar sig allt för starkt på enkelhet som en förklaringsmässig dygd och att hans Gudsbegrepp inbegriper en inkoherent bild av Guds natur. Jag ifrågasätter den faktiska framgången i Swinburnes  projekt, och även vad Swinburne hade kunnat fastställa om hans projekt hade varit framgångsrikt.

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, Divinity School, 2002. / Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

Thesis (M.C.S.)--Regent College, 2000. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 146-151).

Thesis (Ph. D.)--University of Michigan, [1918] / Also available in digital form on the Internet Archive Web site.

Thesis (Ph. D.)--University of Michigan, (1918).

Thesis (Ph. D.)--University of Michigan, (1918).

Magister Commercii - MCom / Research (Sartain et al., 2006) indicates that engagement demands a more thoughtful way to address the everyday realities of organisational life. The current research endeavours to elucidate the relationship between emotional intelligence and work engagement amongst leaders in a financial service organisation undergoing change. / South Africa

The first half of this thesis argues that scepticism about the evidential force of religious experiences is driven by concerns about the traditional practices used to discern between 'illusory' and 'genuine' experiences. As these practices require commitment to a particular tradition, we have no way of deciding which practice to trust. Furthermore, the tests the practices employ do not bear on whether the experiences are veridical; and they are too coarse-grained for theologians to use them to regulate religious beliefs or seek theological truth. The thesis argues that we should seek new ways of evaluating religious experiences, and beliefs based on them, which address the concerns. The fourth chapter develops a procedure in which parties to religious disagreements understand God to be a perfect being, and use shared moral beliefs from outside their religious tradition to assign probabilities to putative divine actions, including religious experiences. The likelihood the divine action occurred given those moral beliefs is the likelihood the religious experience was veridical, addressing the second concern. The procedure attends closely to different sources of doubt, so avoiding the coarse granularity traditional practices are charged with. The thesis thereby argues against a sceptical response to difficulties faced by religious experiential evidence by offering a non-sceptical alternative which is articulated in enough detail to show how these difficulties can be surmounted. The fifth chapter completes the description of the procedure and shows how it can be used to formalize disputes in philosophical theology concerning the evidential import of divine hiddenness and religious diversity. The sixth chapter defends the procedure's presumption that God is a perfect being by evaluating an Anselmian account of the reference of "God".

Ondskans problem är ett gammalt (religions)filosofiskt problem som, i grova drag, frågar om existensen av en allsmäktig, allvetande och allgod Gud är förenlig med ondskan i världen, samt varför en sådan Gud tillåter ondska. Filosofer (som svarar jakande på frågan om) har utvecklat ett svar på frågan varför Gud tillåter ondska. Syftet med denna uppsats är följaktligen att redogöra för Richard Swinburnes svar på frågan varför Gud tillåter ondska, samt granska svaret i ljuset av Eleonore Stumps tankegångar.