Tortyr brukar ofta förknippas med förhör och våld. Men finns det några andra sätt som tortyr kan förstås och förklaras på? Denna uppsats syftar till att undersöka på vilka sätt tortyr kan definieras, förklaras och förstås. Den kontext som tortyr studeras i är det algeriska självständighetskriget år 1954-1962, där tortyr mot algerier användes i stor utsträckning av den franska armén. Undersökningen utgörs av en litteraturstudie där bl.a. böcker och artiklar har använts för att be-svara följande frågeställningar: Vad är tortyr? Hur har tortyr i det algeriska självständighetskriget förklarats i tidigare forskning? En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats för att analysera det material som studien bygger på och sedan har Herbert C. Kelmans teori "Violence Without Moral Restraint: Reflections on the De-humanization of Victims and Victimizers" (som förklarar uppkomsten av massivt och brett vålds-utövande i bl.a. krigskontexter) applicerats som begreppsram för att besvara och analysera de ställda frågorna. Av resultatet framgår det att tortyr enligt fransmännen betraktades som ett conditio sine qua non, ett medel som kriget inte kunde vinnas utan, och därför blev tortyren ett krigsvapen som det algeri-ska folket i sin helhet bekämpades med. Det som blev avgörande för tortyrens användning var av-humaniseringen av algerierna. Dessa betraktades inte som människor, och därmed blev an-vändningen av tortyr legitim. Kombinerat med en auktorisering av tortyranvändningen och till följd därav en rutinisering hade en situation av systematisk tortyranvändning uppstått. Analysen visade sedan att tortyr inte bara kunde definieras som en våldsmetod eller en förhörs-metod, utan att den innebar förnedring och destruktivitet på många olika sätt. Det har sedan konsta-terats att det inte kan formuleras en allmängiltig (och djupgående) definition av tortyr eftersom be-greppet tenderar till att ändra karaktär beroende på vilken kontext det sätts i.

De psykiatriska diagnoserna har ökat i antal det senaste decenniet. Hur påverkas en individ av att få en psykiatrisk diagnos? Bipolär sjukdom tillhör gruppen psykiska sjukdomar och kännetecknas av växlingar mellan förhöjda stämningslägen såsom mani eller hypomani samt perioder av depressioner. Sjukdomen delas in i bipolär I och II, där bipolär I är den allvarligare varianten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken betydelse diagnosen haft för individer med bipolär sjukdom. Åtta personer, sex kvinnor och två män mellan 39-65 år (medelålder 51.6) diagnosticerade med bipolär sjukdom I eller II intervjuades. Svaren bearbetades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att diagnosen haft en klart övervägande positiv betydelse. De huvudteman som framkom var förklaring, förståelse och acceptans, samt adekvat behandling. De samstämmiga uppfattningarna om att diagnosen haft en stor positiv betydelse förklaras bland annat av att majoriteten av deltagarna levt i många år utan rätt diagnos, vilket i sin tur inneburit många år inom den psykiatriska vården utan att få rätt hjälp. Rätt diagnos har inneburit rätt behandling, i synnerhet medicinskt, men även via psykoedukativa och psykoterapeutiska insatser. Rätt typ av behandling har därmed medfört en balans i livet, där funktionsförmågan förbättrats avsevärt, och livskvalitén ökat. Ett fåtal negativa konsekvenser av diagnosen framkom i två teman; initiala effekter av diagnosen samt diagnosens begränsande effekt.

Att förstå det abstrakta området algebra kan för elever vara komplicerat. För att komma närmare en förståelse för eleverna läggs stor vikt vid lärarens förklaring och arbetssätt som kan vara traditionellt inriktad eller mer sociokulturellt inriktad. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskning visar om hur lärare undervisar i matematik inom området algebra och vad lärare kan göra annorlunda för att nå en bättre förståelse hos eleverna. Resultatet framhäver att lärare behöver kunna konkretisera uppgifter genom visualisering och för att uppnå detta behövs rätt kompetens och mer tid till förberedelser och planering. Slutsatsen är att det är lättare att engagera och motivera sina elever genom varierad undervisning. Dock syns de långsiktiga resultaten av detta i den här kunskapsöversikten som varken positiva eller negativa för elevernas begreppsförståelse. Vidare forskning att studera lärarnas kompetens i algebraundervisning är att föredra.

Denna litteraturstudie avser att med befintlig forskning redogöra för hur skolelever förklarar faktorer som bidrar till mobbningens uppkomst. Fortsättningsvis kommer således den analyserade litteraturen redovisa forskarnas skiljelinjer. Metoder som används i litteraturstudien för att identifiera elevers förklaringar är kvalitativ textanalys som tillämpats på sex svenska studier mellan år 2008–2017. Vidare används en hermeneutisk metod i tolkningen av analyserad litteratur för att därav fånga elevers upplevda verklighet. Genom litteraturstudiens metoder har tre olika kategoriserade teman kunnat identifieras; individ-, grupp-och könsförklaringar. Resultatet visar att skolelever förklarar mobbningens uppkomst genom att peka på faktorer kopplade till individer genom mobbarens personlighet, känslostyrning och bakgrund samt offrets avvikelse i beteende och utseende. Därtill framkommer att skolelever således pekar på gruppförklaringar genom; sociala hierarkier, kamratgrupper, grupptryck, samhälleliga normer, reklam, rådande könsnormer, gruppdynamik, inflytande, status, skolan, vuxnas frånvaro, människans sätt att vara och inlärt beteende. Avslutningsvis visar litteraturstudien att flickor och pojkar ger varierande förklaringar till att förklara mobbningens uppkomst med skiljelinjen att flickor i högre utsträckning ger en mer mångfaldig bild till att förklara uppkomsten.

<p>This essay discusses and criticizes Richard Swinburne's inductive argument for the existence of God. In his The Existence of God, Swinburne aims at showing that the existence of God is more probable than not. This is an argument taking into consideration the premises of all traditional arguments for the existence of God. Swinburne uses the phenomena and events that constitute the premises of these arguments as evidence in an attempt to show that his hypothesis is more probably true than nor. Swinburne pursues this task by way of applying Bayes' theorem. The aim of this essay is normative - to judge the strength of Swinburne's argument for the existence of God. My primary objections towards Swinburne is that he professes a subjective concept of probability, that he relies too heavily on simplicity as a virtue of plausible and probable hypotheses and that his concept of God involves an incoherent picture of God's nature. I question not only the actual success of Swinburne's project but what his argument, if it had been successful, would have been able to establish.</p> / <p>Denna uppsats diskuterar och kritiserar Richard Swinburne's induktiva argument för Guds existens. I sin The Existence of God, försöker Swinburne visa att Guds existens är mer trolig än inte. Detta argument tar alla traditionella argument för Guds existens i beräknande.. Swinburne  använder de fenomen och händelser som utgör premisser för dessa argument som bevis i ett försök att visa att hans hypotes är mer trolig än inte.  Han genomför detta genom att använda sig av Bayes teorem. Syftet med denna uppsats är normativt - att bedöma styrkan I Swinburnes argument för Guds existens.  Mina primära invändningar mot Swinburne är att han  använder sig av ett subjektivt sannolikhetsbegrepp, att han förlitar sig allt för starkt på enkelhet som en förklaringsmässig dygd och att hans Gudsbegrepp inbegriper en inkoherent bild av Guds natur. Jag ifrågasätter den faktiska framgången i Swinburnes  projekt, och även vad Swinburne hade kunnat fastställa om hans projekt hade varit framgångsrikt.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och deras lärare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssättet. Jag har därefter använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslärare, i år fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemilaborationer och vad de lärt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihåg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev. Deras egen uppfattning av vad de själva lärt sig var ofta inte kopplat till laborationerna, utan till lärarens teorigenomgångar. Läraren var positiv till arbetssättet och såg framförallt en fördel med att det förde med sig andra sidoeffekter än att just förstå kemin, t.ex. samarbetsträning och övning i själva utförandet.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och deras lärare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssättet. Jag har därefter använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslärare, i år fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemilaborationer och vad de lärt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihåg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev. Deras egen uppfattning av vad de själva lärt sig var ofta inte kopplat till laborationerna, utan till lärarens teorigenomgångar. Läraren var positiv till arbetssättet och såg framförallt en fördel med att det förde med sig andra sidoeffekter än att just förstå kemin, t.ex. samarbetsträning och övning i själva utförandet.

Denna kandidatuppsats är en kvalitativ undersökning inom det specialpedagogiska området av hur dyslexi lyfts fram i specialpedagogutbildningars kurslitteratur. I vår uppsats har vi undersökt kurser och kurslitteratur vid fyra högskolor och universitet. Vi har gjort en innehållsanalys av kurslitteraturen för att synliggöra hur dyslexi definieras i de undersökta specialpedagogiska programmen. Vår frågeställning lyder: Hur definieras dyslexi i de specialpedagogiska utbildningarna? Vilka likheter och skillnader finns i framställningen av dyslexi i fyra specialpedagogiska utbildningars kurslitteratur? I den empiriska delen redogör vi för de fyra utvalda högskolorna/universitetens kurslitteratur som vi funnit relevant utifrån sökord vi använt. Resultatet av vår undersökning visar att dyslexi som ett renodlat fonologiskt problem är det mest dominerande vid två undersökta lärosäten. Detta enligt den kurslitteratur som matchat våra sökord. Vid två lärosäten kunde vi inte finna någon definition eller förklaring till dyslexi eftersom ingen kurslitteratur matchade våra sökord.

This essay discusses and criticizes Richard Swinburne's inductive argument for the existence of God. In his The Existence of God, Swinburne aims at showing that the existence of God is more probable than not. This is an argument taking into consideration the premises of all traditional arguments for the existence of God. Swinburne uses the phenomena and events that constitute the premises of these arguments as evidence in an attempt to show that his hypothesis is more probably true than nor. Swinburne pursues this task by way of applying Bayes' theorem. The aim of this essay is normative - to judge the strength of Swinburne's argument for the existence of God. My primary objections towards Swinburne is that he professes a subjective concept of probability, that he relies too heavily on simplicity as a virtue of plausible and probable hypotheses and that his concept of God involves an incoherent picture of God's nature. I question not only the actual success of Swinburne's project but what his argument, if it had been successful, would have been able to establish. / Denna uppsats diskuterar och kritiserar Richard Swinburne's induktiva argument för Guds existens. I sin The Existence of God, försöker Swinburne visa att Guds existens är mer trolig än inte. Detta argument tar alla traditionella argument för Guds existens i beräknande.. Swinburne  använder de fenomen och händelser som utgör premisser för dessa argument som bevis i ett försök att visa att hans hypotes är mer trolig än inte.  Han genomför detta genom att använda sig av Bayes teorem. Syftet med denna uppsats är normativt - att bedöma styrkan I Swinburnes argument för Guds existens.  Mina primära invändningar mot Swinburne är att han  använder sig av ett subjektivt sannolikhetsbegrepp, att han förlitar sig allt för starkt på enkelhet som en förklaringsmässig dygd och att hans Gudsbegrepp inbegriper en inkoherent bild av Guds natur. Jag ifrågasätter den faktiska framgången i Swinburnes  projekt, och även vad Swinburne hade kunnat fastställa om hans projekt hade varit framgångsrikt.

The purpose of this bachelor thesis is to research the different theories that exist behind the creation of the rock art in Sweden, new to old paper and research of the rock art from different countries is used. This is to try to criticize the existing theories but also to rectify them, at the same time a secular theory will be created in the light of the read research. This is to test different theories and try to make a new school of rock art theories, a secular one.Geographical data over the rock art in Sweden have been used and analyzed, the rock art have been had its distance to its closest neighbor (non-rock art) calculated. This data has been made for every county, the results of number and distances of the different ancient remains have been put into bar charts and histograms. The field of rock art is old and complicated, to tribute one religion to the rock art is nearly impossible, a problem will nearly always make it self-apparent for every theory. Some theories like shamanism and hunting magic seem to have a solid argument but problem arises. For others like the southern cult theories the religion probably existed but the connection to the rock art is not as strong. A connection between rock art and non-rock art is hard to make out, some connections are showing and a difference depending on the latitude. Problems exist, the analysis needs a lot more work before any accurate assumptions can be made with its data.