Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2005. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.

No description available.

<p>The main purpose of this master thesis is to identify guidelines for a sustainable production that can provide useful information concerning the establishment of a biodiesel production. These guidelines concern the surrounding production environment, such as infrastructures and industries.</p><p>The thesis is based on theoretical grounds surrounding industrial symbiosis, biodiesel production and how sustainable development should be designed. A study of an already established producer in a similar business area has been used to provide a picture of similar projects. The thesis has with the supervisor's consent focused on the production conditions that are affected by location.</p><p>The production conditions selected are heating, raw material market, residual and sustainable profile. These are then evaluated through an Excel-based sensitivity analysis. The economic assessment showed that these conditions had limited impact on profitability. By combining these, however, it creates a profile of sustainability that will affect profitability in the long run.</p>

The main purpose of this master thesis is to identify guidelines for a sustainable production that can provide useful information concerning the establishment of a biodiesel production. These guidelines concern the surrounding production environment, such as infrastructures and industries. The thesis is based on theoretical grounds surrounding industrial symbiosis, biodiesel production and how sustainable development should be designed. A study of an already established producer in a similar business area has been used to provide a picture of similar projects. The thesis has with the supervisor's consent focused on the production conditions that are affected by location. The production conditions selected are heating, raw material market, residual and sustainable profile. These are then evaluated through an Excel-based sensitivity analysis. The economic assessment showed that these conditions had limited impact on profitability. By combining these, however, it creates a profile of sustainability that will affect profitability in the long run.

Klimatförändringarna har medfört en ökad efterfrågan på biobaserade bränslen. Mikroalger har flera intressanta egenskaper som gör dem till en attraktiv och lovande bioråvara för bränsleproduktion. Algerna har en effektiv fotosyntes vilket bidrar till ett lägre landanspråk jämfört med terrestra energigrödor. Dessutom kan odlingarna placeras på oproduktiv mark vilket gör att produktionen inte konkurrerar med andra areella näringar. Genom att integrera algodlingar med industriell infrastruktur kan restflöden som spillvärme, koldioxid, närsalter och vatten från industri nyttiggöras och därmed bidra till en mer effektiv och hållbar biomassaproduktion. I detta arbete studeras en industriell symbios mellan en algodling, det lokala kraftvärmeverket (Hedenverket) och rötningsanläggningen vid Sjöstadsverket i Karlstads kommun. Symbiosen bygger på att rökgaser från Hedenverket används som kolkälla för algerna, spillvärme används för att upprätthålla en lämplig odlingstemperatur i bassängen, varma rökgaser används för att torka biomassan inför förbränning och algernas näringsbehov tillgodoses genom att cirkulera kväve- och fosforrikt rejektvatten från rötningsanläggningen på Sjöstad. Biomassan som produceras används sedan som bränsle i kraftvärmeverket. På så vis skapas nya kretslopp och ett lokalt biobränsle produceras samtidigt som spillflöden från industrin tas till vara. Två tänkbara scenarion för energiutvinning studerades; rötning (Scenario A) och direkt förbränning (Scenario B). För att belysa fördelarna med symbiosen analyserades även ett referensscenario, vilket bygger på att odlingen sker fristående i en så kallad Stand alone-anläggning. Målet med studien var att konstruera en beräkningsmodell för att simulera biomassaproduktionen utifrån platsspecifika förutsättningar samt utvärdera systemet ur miljö-, energi- och kostnadssynpunkt. Studien utformades som en förstudie med syfte att vara ett övergripande men ändå tydligt kunskaps- och beslutsunderlag för berörda aktörer. Arbetet ska belysa symbiosens styrkor, svagheter, möjligheter och risker. Resultatet från studien visar att det genom industriell symbios går att odla alger över en lång säsong vid Hedenverket i Karlstad med det system som föreslås. Den industriella symbiosen förlänger odlingssäsongen med 75 % jämfört med en Stand alone-anläggning och den årliga produktiviteten ökar från 14 till 18 g m-2 d-1. Miljöanalysen visar att det utifrån de systemförslag som undersöks finns liten eller ingen miljönytta med den industriella symbiosen. Scenario A bidrar till att öka CO2-emsisionerna med 0,2 kg m-2 år-1 medan Scenario B bidrar till en reduktion motsvarande 0,2 kg m-2 år-1. En bidragande faktor till detta resultat är att Karlstad Energis el- och värmeproduktion idag i stort sett redan är fossilfri. Detta medför att det algbaserade bränslet ersätter en redan biobaserad process. En högre miljönytta kan åstadkommas genom att överväga alternativa energiutvinningsprocesser. För att tydliggöra miljöfördelarna med en integrerad algodling bör en fullskalig livscykelbedömning för systemet genomföras. Nettoenergi-ration (NER-värde) för Scenario A och Scenario B beräknades till 2,6 respektive 5,3. De höga NER-värdena pekar på att utvinningen av energi med god marginal överträffar energibehovet i produktionsledet för båda processvägarna. Lönsamhetsbedömningen visade att båda scenariona innebär en återbetalningstid som överstiger den tekniska livslängden för anläggningen, 44 och 56 år för respektive scenario. Sammanfattningsvis visar studien att det finns goda möjligheter för att odla alger och framställa ett lokalproducerat biobränsle vid Hedenverket. Trots att det föreslagna systemet med industriell symbios uppvisar positiva resultat beträffande energiprestanda så finns det inte ekonomiska eller miljömässiga förutsättningar för en algodling vid Hedenverket baserat på den systemutformning som föreslagits. Genom att framställa produkter med högre värde från biomassan kan dock ekonomisk- och miljömässiga vinster uppnås, vilket är något som bör utredas vidare.

Energy efficiency and reduced energy consumption are two highly discussed topics in the global environmental debate where Sweden as a country is at the forefront. High demands on streamlining energy usage exists where a goal is to by 2030 have a 50% more efficient energy use than in 2005. This study examined how waste heat could be recovered from an industrial process to reintroduce it into the building and thus reduce energy consumption. The process included a test room for large motors at ABB Machines in Västerås, where a fire pond near the building was used as cooling water for the motors' cooling systems during testing. The fire pond was located underground and only the outdoor climate controlled the temperature of the water in the pond. This meant that for large parts of the year the water was too hot to be used as cooling water and thus there was a need to reduce the temperature of the pond and at the same time utilize the heat that was in it. Mass balances were performed on the fire pond using test protocols. In this way, the group was able to calculate how much energy was available to be utilized and what system temperatures were possible. After analysis of previous studies, a system solution was developed where the incoming cold water that would become domestic hot water was used to cool the fire pond and at the same time preheat the cold water. Calculations were made to prove the economic and environmental benefits of the solution. The result showed a saving of 121.89 MWh/y in district heating consumption, which corresponded to a decrease of 3.1% of the total district heating consumption. In figures, this corresponded to a gross saving of 66,730 SEK/year. In addition, the solution reduced cold water consumption by 3200 . The study showed that economic and environmental savings could be made but that the system solution was difficult to generalize as the current problem was unique. The group discussed other solutions that would have been possible if other conditions had existed for the fire pond. Among these was, for example, a proposal to upgrade the heat in the fire pond with the help of heat pumps and use this for the building's radiator circuit or for the primary district heating line. Objections to these proposals were that energy needed to be added to power the heat pumps.

As the world's population increases, so does the use of resources and thus also the amount of waste. This is an unsustainable resource use trend, with low resource efficiency and high throughput, but can be counteracted with a circular economy. In recent years, an increasing number of initiatives have been taken to strengthen sustainability work. On a global level, the UN developed Agenda 2030, and in 2020 the Swedish government presented a strategy for the transition to a circular economy in Sweden. One way to contribute to increased sustainability and a transition to a circular economy is through industrial and urban symbiosis (IUS). IUS is about increasing resource utilization through greater collaboration between organizations. One organization's residuals and waste can be another's resource. In addition to physical flows, IUS can involve the exchange of information and knowledge between different actors, or the sharing of services or equipment. Urban symbiosis means that the needs, flows and relationships of the city or urban areas are combined with those of industries. Waste contractors, universities, government agencies and production companies can all contribute to this collaboration. For IUS to develop in a planned way, a coordinating or facilitating actor is needed who can work both comprehensively and impartially. This role could be carried out by a municipality and according to the Swedish Instrument of Government, municipalities have a responsibility to try to act towards sustainability. In addition, many municipalities have directly or indirectly linked their strategies and overall goals to the sub-goals of Agenda 2030. Thus, there are many potential benefits for municipalities in achieving their sustainability objectives by implementing IUS in their operations. Since the 2000s, more and more research has been carried out on IUS, and an increasing number of municipalities have begun implementing it. However, most research focuses on private actors, and does not address the unique opportunities and limitations that a municipal organization may have, considering they are a politically controlled organization. There is a lack of an overall mapping, compilation, and tools for what specifically Swedish municipalities can have and use, in the form of drivers, barriers, approaches and consequences, when working with IUS. The purpose of this study has thus been to map how municipalities, within their existing organization, can include and enable the development of industrial and urban symbiosis, and create a tool to facilitate that development. To answer the research questions and fulfil the purpose, a qualitative case study was conducted through a literature review and a semi-structured interview study of five municipalities that have already initiated the development of IUS in their organizations. The five municipalities have been Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping and Gotland and the selected respondents were municipal employees and elected politicians from four areas of the municipal organization. 19 individual interviews were recorded and transcribed, and the responses were then categorized as a driver, barrier, process, or consequence of working with IUS. The categorization of the collected empirical data was compiled into five tables which showed that 30 drivers, 32 barriers, 56 approaches, 32 positive consequences and 6 negative consequences had been mentioned during the interviews. The most prominent drivers were that the municipal organization is development-driven, there is strong political support early on, there is a large network of contacts and cooperation within the region, as well as the presence of champions. Several prominent obstacles were highlighted and the most obvious of these were the need for and the time required to create political anchoring, the organizational culture, and the lack of knowledge that comes with the fact that IUS is a complex subject that can be difficult to explain. The interview study also resulted in many approaches, which differed between the municipalities. However, there were some specific ones that all municipalities emphasized as important for the development of IUS. Some examples of these were collaborating with scientific academics, working more cross-sectorally, and taking inspiration from other municipalities. When it comes to consequences, most municipalities that have come quite far with the work have experienced at least one negative consequence, but the positive consequences are significantly more. Based on these tables, a tool was developed: Matrisen (‘The Matrix’), which is divided into three parts; 1. Identify the municipality's current situation based on factors, 2. Examine which processes can be used to influence the current situation, and 3. Make an action plan. The Matrix is designed as a focus group interview with inspiration from a workshop, which is intended to be part of a larger workshop that representatives from a municipality will participate in to begin its work to enable IUS in its municipality. The Matrix is also intended to be an iterative process that will be used continuously over the years. When the content of the tool was compared to scientific literature, several connections for most factors and processes were found. Unfortunately, the tool could not be tested and thus there are several risks and opportunities for improvement, but it is still considered to be of great value as it is unique in that it is the first tool focused on simplifying work with IUS for specifically Swedish municipalities. Another thing that makes the Matrix unique is that it both gives an overall view and is generalizing, while it at the same time provides the opportunity to be individual. It also focuses on developing the fundamental aspects needed for a municipality to be able to initiate work with IUS. There are many reasons why municipalities should work to implement IUS. Municipalities can, for example, contribute with a neutral meeting place because they do not have to act profitably or are exposed to rivalry in the same way as companies. In addition, the municipalities are responsible for some of society’s large systems with important flows and have a public responsibility by having to handle certain constitutional tasks. This means that the municipalities will be part of an IUS even if they do not actively choose to get involved. For these reasons, they can benefit others by also acting on several of the relevant roles needed in an IUS. For their own benefit, municipalities should work with IUS to help them achieve their business and sustainability goals quicker. Working with IUS, for a municipal organization, also brings benefits for other actors within the municipality and can affect the municipality's reputation in a positive way. Swedish municipalities should therefore work to introduce IUS in their organization, based on their own circumstances and capacity. / I takt med att jordens befolkning ökar, ökar också resursanvändningen och därmed även avfallsmängderna. Detta är en ohållbar resursanvändningstrend eftersom det innebär låg resurseffektivitet och hög genomströmningshastighet, vilket är något som cirkulär ekonomi motverkar. Under de senaste åren har ett ökande antal initiativ tagits för att stärka hållbarhetsarbetet; på global nivå har FN skapat Agenda 2030 och 2020 presenterade den svenska regeringen en strategi för omställningen till cirkulär ekonomi i Sverige. Ett sätt att bidra till ökad hållbarhet och cirkulär ekonomi är genom industriell och urban symbios (IUS). IUS handlar om att försöka öka resursutnyttjandet genom större samverkan mellan organisationer. En organisations restprodukt och avfall kan bli en annans resurs och utöver fysiska flöden kan det även handla om att öka utbytet av information och kunskap mellan olika aktörer eller att flera delar tjänster eller utrustning med varandra. Urban symbios innebär att stadens eller urbana områdens behov, flöden och relationer kombineras med de hos industrier. Så väl avfallsentreprenörer, universitet, myndigheter och producerande företag kan medverka till denna samverkan. För att IUS ska kunna utvecklas på ett planerat sätt behövs någon form av koordinerande eller faciliterande aktör som kan arbeta på ett övergripande och opartiskt sätt. Den koordinerande aktören skulle förslagsvis kunna vara en kommun och enligt Regeringsformen har kommuner ett ansvar i att försöka agera för hållbarhet. Flertalet kommuner har direkt eller indirekt kopplat sina strategier och övergripande mål till delmålen i Agenda 2030. Därmed finns det många potentiella vinster för en kommun och dess hållbarhetsarbete med att initiera IUS i sin verksamhet. Det har under 2000-talet börjat genomföras alltmer forskning inom ämnet IUS och allt fler kommuner har börjat arbeta med det. Den mesta forskningen fokuserar dock på allmänna aktörer, och tar inte in de unika möjligheter och begränsningar som en kommunorganisation kan ha, i och med att de är en politiskt styrd organisation. Det saknas en övergripande kartläggning, sammanställning och verktyg för vad specifikt svenska kommuner kan ha för drivkrafter, hinder, tillvägagångssätt och följder av att arbeta med IUS. Syftet med denna studie har därmed varit att kartlägga hur kommuner, inom sin befintliga organisation, kan inkludera och möjliggöra utvecklingen av industriell och urban symbios, samt skapa ett verktyg för att underlätta den utvecklingen. För att svara på frågeställningarna och uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ fallstudie genom en litteraturgranskning samt en semistrukturerad intervjustudie av fem kommuner som redan har initierat utvecklingen av IUS i sina organisationer. De fem kommunerna har varit Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping och Gotland och de utvalda respondenterna var tjänstepersoner och förtroendevalda politiker från fyra områden av kommunorganisationen. 19 individuella intervjuer spelades in och transkriberades där svaren sedan kategoriserades som en drivkraft, hinder, process eller följd av arbete med IUS. Kategoriseringen av den insamlade empirin samanställdes i fem tabeller som visade att 30 drivkrafter, 32 hinder, 56 tillvägagångssätt, 32 positiva följder samt 6 negativa följder hade nämnts under intervjuerna. De mest framträdande drivkrafterna var att kommunorganisationen är utvecklingsdriven, att det finns en stark politisk stöttning tidigt, att det finns ett stort kontaktnät samt samarbete inom regionen och även förekomsten av eldsjälar. Det uppmärksammades flertalet framträdande hinder och de tydligaste av dessa var behovet av och tidsåtgången som krävs för att skapa politisk förankring, organisationskulturen samt kunskapsbristen som kommer med att IUS är ett komplext ämne som kan vara svårt att förklara. Intervjustudien resulterade även i ett stort antal tillvägagångssätt som skiljde sig kommunerna mellan, men det fanns vissa specifika som samtliga framhävde som viktiga för utvecklingen av IUS. Några exempel på dessa var att samarbeta med vetenskaplig akademi, arbeta mer tvärsektoriellt, samt ta inspiration från andraVkommuner. När det kommer till följder har de flesta kommuner som kommit en bit med arbetet upplevt någon enstaka negativ följd, men de positiva följderna är betydligt fler. Utifrån dessa tabeller togs ett verktyg fram: Matrisen, som är uppdelad i tre delar; 1. Identifiera kommunens nuläge utifrån faktorer, 2. Undersöka vilka processer som kan användas för att påverka nuläget, samt 3. Göra en handlingsplan. Matrisen är utformad som en fokusgruppsintervju med inspiration av workshop som är tänkt att vara en del av en större workshop som representanter från en kommun ska delta i för att påbörja sitt arbete med att möjliggöra IUS i sin kommun. Matrisen är också avsedd att var en iterativ process som ska användas kontinuerligt genom åren. När verktygets innehåll jämfördes mot vetenskaplig litteratur återfanns flertalet kopplingar för de flesta faktorer och processer. Verktyget kunde dessvärre inte testas och därmed finns det ett antal risker och förbättringsmöjligheter, men den anses ändå vara av stort värde då den är unik i form av att det är det första verktyget som är inriktat på att förenkla arbetet med IUS specifikt för svenska kommuner. Något annat som gör Matrisen unik är att den är både översiktlig och generaliserande, samtidigt som den ger möjlighet att vara individuell. Den fokuserar också på att ta fram de fundamentala aspekterna som behövs för att en kommun ska kunna initiera arbete med IUS. Det finns många anledningar på varför kommuner bör arbeta med att möjliggöra IUS. Kommuner kan exempelvis bidra med en neutral mötesplats eftersom de inte ska agera vinstdrivande eller är konkurrensutsatta på samma sätt som företag. Dessutom har kommunerna ansvar för stora samhällsystem med viktiga flöden samt har ett samhällsansvar genom att de ska sköta vissa lagstadgade uppgifter. Det leder till att kommunerna kommer vara en del av en IUS även om de inte aktivt väljer att engagera sig. Av dessa anledningar kan de göra nytta för andra genom att också agera flera av de relevanta rollerna som behövs i en IUS. För sin egen skull bör kommuner arbeta med IUS för att det kan hjälpa dem att snabbare nå sina uppsatta strategier och mål för exempelvis näringsliv och hållbarhet. Arbete med IUS för en kommunorganisation medför även vinster för övriga verksamheter i kommunen samt kan påverka kommunens rykte på ett positivt sätt. Svenska kommuner bör därför arbeta för att införa IUS i sin organisation, utifrån sina egna förutsättningar och kapacitet. / Cirkulär Ekonomi Genom Industriell Samverkan 2.0

<p>Studien uppmärksammar kvinnor som attraheras av män som är emotionellt otillgängliga på grund av exempelvis missbruk, antisocialt beteende och psykisk ohälsa. Studiens syfte var att belysa vissa psykologiska dimensioner som kunde förklara tre kvinnors benägenhet att välja emotionellt otillgängliga män till kärlekspartners samt få ökad kunskap om kvinnor som ingår i smärtsamma kärleksrelationer. Studiens frågeställning fokuserade på hur kvinnornas partnerval kunde förstås mot bakgrund av deras nära relationer under uppväxtåren. Studien utformades enligt kvalitativ design där tre kvinnor med erfarenhet av smärtsamma kärleksrelationer intervjuades utifrån ett syftesbestämt urval. Intervjumaterialet kategoriserades i huvudtemana uppväxtårens nära relationer, valet av kärlekspartner och relationen med otillgängliga män. Resultaten redovisades som citat och analyserades ur ett psykodynamiskt objektrelations¬teoretiskt perspektiv. Resultaten indikerade att kvinnornas tidiga separations- och individuations¬¬process kan ha störts och fixerats i en olöst närmandekris och ett symbiosberoende till yttre objekt. Ytterligare framkom att otillgängliga män kan passa in i kvinnornas kvarstående behov av att träna närmandekrisens närhets- och distansövningar med. Slutligen pekade kvinnornas partnerval på att de genom dem upprepar och återskapar barndomens relationsbetingelser, liknande den egna tidiga relationen till föräldrarna och ibland även föräldrarnas relation till varandra och andra kärlekspartners.</p>

Studien uppmärksammar kvinnor som attraheras av män som är emotionellt otillgängliga på grund av exempelvis missbruk, antisocialt beteende och psykisk ohälsa. Studiens syfte var att belysa vissa psykologiska dimensioner som kunde förklara tre kvinnors benägenhet att välja emotionellt otillgängliga män till kärlekspartners samt få ökad kunskap om kvinnor som ingår i smärtsamma kärleksrelationer. Studiens frågeställning fokuserade på hur kvinnornas partnerval kunde förstås mot bakgrund av deras nära relationer under uppväxtåren. Studien utformades enligt kvalitativ design där tre kvinnor med erfarenhet av smärtsamma kärleksrelationer intervjuades utifrån ett syftesbestämt urval. Intervjumaterialet kategoriserades i huvudtemana uppväxtårens nära relationer, valet av kärlekspartner och relationen med otillgängliga män. Resultaten redovisades som citat och analyserades ur ett psykodynamiskt objektrelations¬teoretiskt perspektiv. Resultaten indikerade att kvinnornas tidiga separations- och individuations¬¬process kan ha störts och fixerats i en olöst närmandekris och ett symbiosberoende till yttre objekt. Ytterligare framkom att otillgängliga män kan passa in i kvinnornas kvarstående behov av att träna närmandekrisens närhets- och distansövningar med. Slutligen pekade kvinnornas partnerval på att de genom dem upprepar och återskapar barndomens relationsbetingelser, liknande den egna tidiga relationen till föräldrarna och ibland även föräldrarnas relation till varandra och andra kärlekspartners.