Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på gymnasieelevers uppfattningar och missuppfattningar när de ska läsa, tolka och lösa uppgifter med algebraiska symboler. Arbetet fokuserar på elevernas svårigheter vilka upplevs olika i olika sammanhang såsom till exempel generalisering av tal, okänt tal och variabel. För att få svar på detta, intervjuades åtta gymnasieelever från olika årskurser och med skiftande algebrakunskaper. Resultatet blev att elever uppvisar olika svårigheter med algebraiska symboler, vilket stämmer överens med den forskning som är genomförd inom området. Detta ses som en följd av övergången från konkreta beräkningar i aritmetik till abstrakta och strukturerade beräkningar i algebra. Svårigheterna beror bland annat bero på att algebraiska symboler och tecken kan byta roll i ett algebraiskt uttryck medan elever brukar tolka dessa symboler endast ur en synvinkel. Elever ska därmed vara medvetna om symbolernas olika placeringar och dess egentliga innebörd. Slutsatsen banar då väg för lärare att arbeta utifrån olika utgångspunkter. / <p>Matematik</p>

Studiens syfte är att kartlägga hur bilderböcker, som har fokus på döden, presenterar den religiösa mångfalden. Religiösa symboler, riter och berättelser kartläggs utifrån de fem världsreligionerna. Studien är en kvalitativ ikonotextanalys med en fenomenografisk ansats, vilket betyder att jag läst, kategoriserat och tolkat fem bilderböcker för barn i åldrarna 1-6 år. Bilderböckerna kommer från en bibliotekskategorisering benämnd död och sorg, där de valdes ut utifrån att studien skulle visa på en mångfald. Böckerna lästes och frågor besvarades utifrån en frågeguide, som skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Svaren har sedan kategoriserats utifrån tre kategorier; symboler, riter och berättelser. När resultatet var gjort jämfördes data utifrån symboler, riter och berättelser i de fem världsreligionerna.   I resultatet framkom att det finns en mångfald av symboler, riter och berättelser i bilderböckerna. Exempelvis finns kistor, kors och präster med. En begravning sker i fyra av fem böcker. Alla böcker ger någon form av förklaring till vad som sker efter döden. Både konkreta, som att kroppen går från varm till kall och läggs i jorden, och abstrakta förklaringar, exempelvis att den döde ska på en evig resa, hamnar i himlen eller återföds.   Bilderböckerna visar en mångfald men den är inte tillräcklig. Barn behöver få en större inblick i världsreligionerna och dess mångfald, för att få möjligheter att själva ta ett aktivt religiöst val men framför allt för att respekt och förståelse mellan individer ska finnas. Ordet religion finns inte med i bilderböckerna och barn behöver hjälp med förståelsen av symbolerna, riterna och berättelserna, för att göra kopplingen mellan bilderböckerna och religion.

<p><p>Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojektföre min projektstart. Därför genomfördes det planerade projektet med animation. Jag studerade sedan närmare sex av gruppernas arbeten i klassen med observation och efterföljande intervju. Resultatet av lektionerna blev sex relativt olika visuella representationer med en experimenterande relation mellan bild och ljud. Processen med en visuell gestaltning kännetecknades av ett engagerat kreativt experimenterande där bildlån från samhälle och kultur varit stort och där även elever som vanligtvis har svårt att ta ansvar var drivande. Animationerna visar tydliga spår av tecken som symboler där eleverna kommunicerar med förenklade personliga bilduttryck som kontrast och komposition. Ingen grupp gjorde någon tredimensionell animation utan samtliga gruppers resultat blev i form av en siluettanimation. Det syntes även tydligt hur eleverna valde att kommunicera utan tal och skrift och att arbetet istället kretsat runt valet av filmmusik</p></p>

<p>Syfte: Vilka eventuella kulturella skillnader är viktiga att ta hänsyn till, då företag ska lansera sitt företags varumärke mot en internationell marknad.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en deduktiv hypotesprövning och en kvalitativ metod i form av en multipel fallstudie. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet.</p><p>Teoretiska perspektiv: Vi har valt att använda oss av relevanta teorier som knyter samman semiotik, logotyper och kultur. Dessa teorier har sedan legat till grund för vår analys och vår slutsats.</p><p>Empiri: Vår empiri utgörs av intervjuer med fem olika företag och beskrivning av deras logotyp. Sedan har vi testat dessa fem logotyper på två olika kulturella grupper; människor från Mellanöstern och Latinamerika. Intervjuerna har sammanställts och senare tillsammans med den teoretiska referensramen tolkats och analyserats. Vi har även fått vår uppsats kommenterad av en expert på logotyper.</p><p>Slutsatser: Utifrån vår analys har vi kommit fram till att det finns kulturella skillnader som kan vara av betydelse vid uppfattandet av olika logotyper.</p>

Uppsatsen behandlar hur kläder kan fungera som ett kommunikationsmedel inom organisationen, där frisöryrket studeras specifikt. Kläderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv där semiotiken används explicit för att studera kläderna. Uppsatsen kommer fram till att kläder har en stor inverkan på bäraren och de personer som implicit påverkas. Teoriavsnittet går igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som används. Vidare ges inblick i kläders signalsystem vad det gäller fysisk- och kulturell form. Därefter går uppsatsen djupare in på frisöryrket genom intervju av Johan Hellström och en undersökning av salonger i Stockholms innerstad. Avslutningsvis dras en slutsats och förslag till vidare forskning.

ABSTRACT   Title:                                       Artifacts as transformational leaders – A case study at SIBA.   Course:                                   Bachelor Dissertation - Leadership   Authors:                                 Tobias Barin and Victor Eriksson   Advisor:                                 Anders Billström   Keywords:                             Artifacts, transformative leadership, organizational culture and leadership   Problem formulation:          Which artifacts can be transformative leadership in the electronics industry?   Purpose:                                Create an understanding of store managers and deputy store managers' perception of how artifacts can be expressed in the transformational leadership.                                                  Creat an understanding of the importance of artifacts in leadership in the electronics industry.   Theoretical framework:       The study’s starting point for the theoretical framework has been Schein (2004) earlier theories of organizational culture, and Bass (1985) theories of transformational leadership. The link between organizational culture and transformational leadership is the basis for the chosen theories.   Methodology:                        We conducted a qualitative method with a deductive approach for intent a solution for problem. Personal interviews were conducted with two store managers and two deputy store managers at SIBA.   Conclusion:                           We have found that the artifacts: role-models, stories and rituals communicate the transformative leadership. Respondents have described how these artifacts conveys organizational culture but also the transformational leadership.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojektföre min projektstart. Därför genomfördes det planerade projektet med animation. Jag studerade sedan närmare sex av gruppernas arbeten i klassen med observation och efterföljande intervju. Resultatet av lektionerna blev sex relativt olika visuella representationer med en experimenterande relation mellan bild och ljud. Processen med en visuell gestaltning kännetecknades av ett engagerat kreativt experimenterande där bildlån från samhälle och kultur varit stort och där även elever som vanligtvis har svårt att ta ansvar var drivande. Animationerna visar tydliga spår av tecken som symboler där eleverna kommunicerar med förenklade personliga bilduttryck som kontrast och komposition. Ingen grupp gjorde någon tredimensionell animation utan samtliga gruppers resultat blev i form av en siluettanimation. Det syntes även tydligt hur eleverna valde att kommunicera utan tal och skrift och att arbetet istället kretsat runt valet av filmmusik

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i att social sammanhållning är mycket viktigt för militära förband för att de ska kunna fungera i den varierande arbetsmiljö de är tvungna att arbeta i. undersökningen syftar till att studera de praktiska metoder och strukturer som Förvarsmakten använder sig av för att skapa starka arbetslag och öka den sociala sammanhållningen. Som teoretiskt ramverk används Durkheims religionsbegrep det heliga och de profana, totem och ritualer. Totem är de symboler som grupper av människor använder för att visualisera det de anser är heligt samtidigt som dessa symboler identifierar individen som bär dem till gruppen. Ritualer har den egenskapen att de för människor närmare varandra och sätter oss i rörelse. I och med att människor samlas och gör samma rörelser skapas de kollektiva upplevelser som främjar deras gemensamma social identitet och bevisar för varandra att de tillhör samma grupp. Min studie visar att kollektiva upplevelser så som att arbete tillsammans i en profession med tydliga gemensamma mål binder individer närmare varandra och skapar grupper. Men för respondenterna i undersökningen lyfter även fram att ett meningsutbytande mellan individerna i en grupp är viktigt för att en grupp ska kunna fungera och vara så stark som den kan bli. Sådant meningsutbytande ser i samtal utanför eller innanför yrket men kretsar kring mer privata ämnen. Det de här metoderna syftar till är att ge individerna och/eller gruppen en känsla eller stämning av några heliga känslor, trygghet, tillit, delaktighet, gemenskap och lojalitet. Utan att dessa känslor återfinns i en grupp skapas ingen effektiv eller stark grupp i längden.

Syfte: Vilka eventuella kulturella skillnader är viktiga att ta hänsyn till, då företag ska lansera sitt företags varumärke mot en internationell marknad. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv hypotesprövning och en kvalitativ metod i form av en multipel fallstudie. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet. Teoretiska perspektiv: Vi har valt att använda oss av relevanta teorier som knyter samman semiotik, logotyper och kultur. Dessa teorier har sedan legat till grund för vår analys och vår slutsats. Empiri: Vår empiri utgörs av intervjuer med fem olika företag och beskrivning av deras logotyp. Sedan har vi testat dessa fem logotyper på två olika kulturella grupper; människor från Mellanöstern och Latinamerika. Intervjuerna har sammanställts och senare tillsammans med den teoretiska referensramen tolkats och analyserats. Vi har även fått vår uppsats kommenterad av en expert på logotyper. Slutsatser: Utifrån vår analys har vi kommit fram till att det finns kulturella skillnader som kan vara av betydelse vid uppfattandet av olika logotyper.

Diss. Lund : Univ., 2003.