Bakgrund. Patienter som vårdas eller tidigare har vårdats på intensivvårdsavdelningen löper en stor risk att drabbas av svåra förvirringstillstånd, både på intensivvårdsavdelningen och i efterhand på vårdavdelningen. Tillståndet medför ofta hallucinationer, desorientering och förvirring vilket för den drabbade patienten kan upplevas som skrämmande och medföra lidande, både under sjukdomstillståndet men även i efterhand. Det är ett komplex sjukdomstillstånd där sjuksköterskan har en viktig roll genom att arbeta personcentrerat och därmed minska lidande hos patienten. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av förvirring under och efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen. Metod. Kvalitativ studie av offentligt skrivet material vilket bearbetades med innehållsanalys. Resultat. Resultatet visade att personerna med förvirringstillstånd i samband med intensivvård genomgick obehagliga upplevelser där skräck och ångest var vanligt förekommande känslor i efterhand. Resultatet delades in i fyra kategorier; Overkliga upplevelser, desorientering, känslor under förvirringstillståndet och tiden efter förvirringstillståndet. Slutsats. Personerna beskriver upplevelsen av förvirringstillstånd i samband med intensivvård som negativ och obehaglig. Vidare beskriver flera personer en förvrängd verklighetsuppfattning där de än idag har svårigheter att avgöra vilka av upplevelserna som var verkliga och inte. Genom tolkning av resultatet kan en slutsats dras; patienters upplevelse av förvirringstillstånd i samband med intensivvård är starkt förknippat med lidande. Resultatet motiverar till ytterligare studier inom området för att förbättra kunskapen och förståelsen för hur lidandet kan minskas hos personer på vårdavdelning som har eller har haft detta förvirringstillstånd.

Soukupová, Z. Burnout Syndrome -comparison of employees and self-employed / en-trepreneurs. Diploma Thesis. Brno: Mendel University in Brno. Faculty of regional de-velopment and international studies, 2016. Thesis supervisor: Mgr. Bc. Jiří Čeněk. This work is focused on Burnout Syndrome among employees and self-employed / en-trepreneurs in public and private sector. There is a comparison of obtained data via online survey which was established based on Maslach Burnout Inventory. The goal is to examine the differences between employees and self-employed / entrepreneurs working in both public and private sector. The work consists of analysis, interpretation of results and discussion together with suggestions.

De vanligaste samtalen till 112 gäller patienter som upplever bröstsmärta vilket kan ge misstanke om Akut Koronart Syndrom (AKS). Denna patientkategori utgör därför en betydande del av de patienter som den prehospitala vården kommer i kontakt med. Syftet med denna pilotstudie var att avlyssna och analysera ljudupptagningar av samtal gällande bröstsmärta bedömda av sjuksköterska. Detta för att kunna jämföra om de frågor som sjuksköterskan ställer överensstämmer med de vanligaste symtomen vid AKS som beskrivs i medicinsk litteratur och forskning. Totalt 36 ljudupptagningar av samtal gällande bröstsmärta valdes ut utifrån material som insamlats genom ÅSA II-studien. En mixad metod användes dels med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats av egna anteckningar samt insamlande av kvantitativa data. Resultaten visade att sjuksköterskan på larmcentralen ofta ställde följdfrågor kring bröstsmärta hos patienten. Även frågor om dyspné förekom frekvent. Vad gäller övriga symtom kunde vi inte se någon struktur i sjuksköterskans bedömningar. I många fall saknades frågor och följdfrågor kring atypiska symtom. Det var även ovanligt med frågor kring symtom som kan minska misstanken för AKS. Samtalstiden verkar vara av mindre betydelse för kvaliteten i samtalen. Det förekom ofta en överprioritering av sjuksköterskans bedömning på larmcentralen jämfört med ambulansens prioritering. Däremot sågs ingen underprioritering. Studien visar på hur svårt det kan vara att bedöma medicinska tillstånd via telefon. Det finns anledning att tro att goda förkunskaper och relevant utbildning i kombination med uppdaterade och välutformade stöddokument är viktiga verktyg. Detta för att sjuksköterskan ska kunna göra bedömningarna på ett så tryggt och korrekt sätt som möjligt.

No description available.

Le syndrome de Kallmann de Morsier (KS) est défini par l’association d’un hypogonadisme hypogonadotrope (HH) et d’une altération de l’odorat, hyposmie ou anosmie.L’association d’anomalies du système olfactif avec un hypogonadisme a été observée la première fois par Maestre de San Juan en 1956, un anatomopathologiste espagnol qui a décrit un sujet ayant des testicules de petite taille et l’absence de bulbes olfactifs (Maestre de San Juan 1856). En 1944, le psychiatre et généticien américain Franz Josef Kallmann individualisa le syndrome au sein de 3 familles et fit l’hypothèse de son caractère héréditaire (Kallmann et al. 1944). Dans les années 50, l’anatomopathologiste suisse de Morsier approfondit la connaissance du syndrome en décrivant plusieurs cas d’absence complète ou partielle des bulbes et du tractus olfactif chez des patients masculins atteints d’hypogonadisme et d’anomalie anatomique de la ligne médiane (de Morsier 1954; de Morsier 1962; de Morsier and Gauthier 1963). Il appela ce syndrome « dysplasie olfactogénitale » et il fut le premier à suggérer l’origine hypothalamique de l’hypogonadisme. Enfin, en 1971, l’origine hypothalamique de l’hypogonadisme fut démontré, secondaire à un déficit en gonadolibérine (GnRH) (Naftolin et al. 1971). / Kallmann syndrome (KS) : study of phenotype / genotype correlation and modes of transmission of mutations and PROK2 PROKR2 : characterization of a novel gene responsible for KS, alpha dystrobrevin

No description available.

No description available.

Introduktion: Sjögrens syndrom (SS) är en kronisk autoimmun sjukdom som kan påverka flera organsystem i kroppen. Sjukdomen drabbar exokrina körtlar som till exempel salivkörtlar, vilket resulterar i reducerat salivflöde. Sjukdomen delas in i primärt SS (pSS) och sekundärt SS (sSS). SS är globalt utspridd och beräknas drabba 1-3 % av befolkningen. Det är en multifaktoriell sjukdom och dess etiologi är ännu inte klarlagd. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur Sjögrens syndrom påverkar oral hälsa ur ett kliniskt perspektiv genom objektiva odontologiska fynd. Frågeställning: Hur påverkas den orala hälsan ur ett kliniskt perspektiv för personer med Sjögrens syndrom gällande salivflöde, orala slemhinneförändringar, karies, parodontit och dental erosion? Metod: Litteraturstudie Resultat: Sjögren Syndrom ger försämrad oral hälsa i form av minskat salivflöde och ökad prevalens av orala slemhinneförändringar, karies, dental erosion och parodontit. Den främsta anledningen till den ökade risken för orala sjukdomar är försämrade saliv egenskaper. Konklusion: Sjögrens syndrom är förknippat med sämre oral hälsa. Detta visar att det finns behov av att ta fram effektiva behandlingsmetoder inom tandvården för att kunna förebygga och begränsa orala symtom hos personer med SS

No description available.

Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av ticks, vilket är ofrivilliga rörelser och verbala läten. Tourettes syndrom förekommer hos 1 % av världsbefolkningen. Syndromet debuterar oftast mellan 3–10 års ålder och försvinner eller reduceras vanligen före 18 års ålder. Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Tourettes syndrom. Uppsatsen genomfördes som en allmän litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Följande huvudkategorier framkom i resultatet: upplevelser av att vara i sociala sammanhang samt upplevelser av att hantera tillvaron. Resultatet påvisade att personer med Tourettes syndrom upplevde svårigheter i sociala sammanhang, stigmatisering och att kamrater var viktiga i vardagen. Då knapphändig forskning finns om hur det är att leva med Tourettes syndrom, är det av vikt att sjuksköterskan får ökad förståelse om syndromet för att kunna personcentrera omvårdnaden. / Tourette syndrome is a neuropsychiatric disorder characterized by ticks, which is involuntary movements and verbal sounds. Tourette syndrome affects 1% of the world population. The syndrome has it´s onset usually between 3-10 years of age and disappears or is reduced usually before the age of 18. The purpose of the study was to illuminate people's experiences of living with Tourette syndrome. The essay was carried out as a literature study where eleven scientific articles were analyzed and summarized. The following main categories emerged in the result: experiences of being in social situations and experiences of handling life. The results showed that people with Tourette syndrome experienced difficulties in social contexts, stigma and that peers were important in everyday life. Then there is scant research about what it's like to live with Tourette syndrome, it is important that the nurse gain a greater understanding about the syndrome to be able to give person-centered care.