Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att belysa hur före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet upplevt inkludering inom skolämnet idrott och hälsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen. Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans idrott och hälsoundervisning hos elever med svår synnedsättning eller blindhet? Hur förhåller sig före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet till anpassning inom ämnet idrott och hälsa, och hur anser de att ämnet anpassats för deras delaktighet? Hur kan morgondagens lärare inom idrott och hälsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad idrottsundervisning utifrån ett inkluderande förhållningssätt enligt före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet?   Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativa intervjuer använts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i åldrarna femton till tjugotvå år, där alla har en svår synnedsättning eller är blinda. Resultat  Gemensamt för alla intervjudeltagare är att frånvaron av en inkluderad undervisning i idrott och hälsa upplevts i mer eller mindre utsträckning. Åtta av tio deltagare har i hög utsträckning haft undervisning skild från klassen, där bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom idrott och hälsa varit roliga då de känt sig inkluderade. Vidare har upplevelserna av anpassning framstått genomgående som jobbigt, uthängande och något som utmärker dessa elever som annorlunda. Lärarens roll har varit avgörande, där deltagarna lyfter det individuella mötet med den enskilda eleven, engagemanget och kreativiteten, vidareutbildning och viljan att se möjligheter framför hinder som avgörande. Slutsats Det är mycket individuellt hur en inkludering kontra en exkludering i undervisningen inom idrott och hälsa upplevts som bättre eller sämre av deltagarna själva. Frågan utifrån detta är hur framtidens lärare inom idrott och hälsa ställer sig kritiska i förhållande till inkluderingsbegreppet och den kompetens som idag erbjuds inom lärarutbildningen.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

Ljudbaserade spel är ett relativt outforskat område inom dataspel men är samtidigt en typ avspel med stor potential. I rapporten granskas tidigare forskning kring ljudbaserade spel utangrafik och hur vi uppfattar ljud i vår omgivning med både fokus på underhållning ochutbildning. Fokus läggs också på att undersöka synskadade som målgrupp för den här typenav spel. Under arbetet skapas en prototyp av ett ljudbaserat spel där syftet är att undersökaolika navigeringsmetoder för ljudbaserad navigering. Ett antal deltagare får sedan spelaspelet och resultaten sammanställs för att få en bild av hur deltagarna klarade att lösauppgifterna som spelet är konstruerat med och även hur spelaren upplevdespelgenomgången. En analys av resultatet presenteras sen och jämförs med de teorier sompresenterats tidigare. Sist presenteras förslag på hur fortsatt forskning inom området kan seut och vilka områden som kan dra nytta av ljudbaserade spel utan grafik.

Att få text tillgänglig är en omständighet som påverkar lärmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur elever med grav synnedsättning får tillgång till text i anpassade läromedel, hur läromedlen används och fungerar i skolmiljön. I studien genomfördes sex kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och resurslärare till elever med grav synnedsättning från år sex till år två på gymnasiet. Därefter bearbetades och analyserades intervjuerna. Studien visar att anpassningar som används är med stor majoritet i textviewformat och att de flesta läser dem via punktskriftsskärmen alternativt på datorskärmen. Stöd av talsyntesen tar några av eleverna hjälp av, företrädesvis de äldre. Datorn är verktyget som gör läromedlen tillgängliga för eleven. Därför är det avgörande att datormiljön fungerar och att det finns it-support nära som snabbt kan avhjälpa tekniska problem. Ansvar för anskaffning av anpassade läromedel och för att anpassa extramaterial som ämnesläraren väljer att använda i sin undervisning har resursläraren. Finns ingen resursfunktion gör ämnesläraren det själv. Synnedsättningen påverkar villkoren för eleven men svårigheterna kan göras mindre om undervisningen präglas av gott it-stöd, god it-kompetens bland lärarna, digitalt material, bra planering av moment och struktur av undervisningen, framförhållning för anpassning av material och att lärarna syntolkar och beskriver skeenden i ord. Framtida forskningsfrågor vore att bl.a. undersöka hur sekundärt material anpassas på skolorna och med vilket resultat liksom att undersöka i vilken utsträckning och av vilken anledning som anpassningar av läromedel inte används.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Denna undersöknings syfte var att problematisera och att föra fram kunskap om hursynskadade påverkas av digitaliseringen inom ljudteknikbranschen, samt att ta reda påom strategier är något man kan använda sig av för att klara av jobbet. Som metod för attfå fram information användes mestadels skriftliga intervjuer men även en muntlig.Frågor ställdes angående uppfattningen av hur det ser ut i branschen idag. Resultatetblev blandat men mestadels ändå att påverkan är negativ, då digitaliseringen begränsarsamt att det inte finns några direkta strategier att ta till i arbetet. Undersökningen bidrarmed kunskap om läget i branschen. Den bidrar även med att det kan vara bra attundersöka digitaliseringens påverkan för synskadade ytterligare, samt att det kan varabra att utveckla fler hjälpmedel för att synskadade ska kunna få liknande förutsättningarsom seende

The topic of this essay is how art exhibitions can be made available for - and conveyed to – a visually impaired audience. Two visual impairment-displays and one available museum will be analyzed in this essay. They will be shown during the time period 2006 – 2007 and focus on exhibitions in Sweden. Complex of problems that arises when art exhibitions are to be conveyed for those without eyesight is how you choose what can be conveyed and how this shall be conveyed. The art exhibitions in this study are using text, story telling and the sense of touch as methods to make the works of art available. The analyze shows that the work of art as a whole can not be accessible to a visually impaired audience by these methods, and that is why museums sometimes choose certain parts of the art work to represent the whole work of art.

Denna studie har sökt svar på vad eleverna i årskurs fyra har för kunskap, förståelse och tankar kring vit käpp. Studien ville också söka svar på om eleverna fick någon information om detta ämne ute i skolorna. För att finna svar på dessa frågor gjordes strukturerade telefonintervjuer av 14 rektorer, enkätundersökning i fyra klasser i årskurs fyra och fyra fokusgruppsintervjuer. Studien har använt sig av både ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt. Teoretiska grunder såsom sociala representationer, hermeneutik och fenomenologi har funnits i bakgrunden under studiens gång.   Resultaten av telefonintervjuerna visar på att det inte finns någon gemensam strategi i de utfrågade skolorna, ifall någon undervisning om olika synnedsättningar och den vita käppen förekommer. Flera skolor hade bara sådan information ifall det fanns en elev med synnedsättning på skolan. Enkäten visade att 13 av 74 elever visste eller trodde sig veta vad den vita käppen betyder och används till. De flesta eleverna trodde att käppen användes av någon som var gammal och behövde stöd. Tyvärr fick bara två av fokusgruppsintervjuerna användas i resultatet då det var föräldrar som inte svarade på förfrågan att få använda det helt anonyma intervjumaterialet. De två fokusgruppsintervjuer som fick användas visar att eleverna inte tänkt så mycket på den vita käppen, personer med synnedsättning eller blindhet. Studien visar också att de inte hade så mycket kunskap kring ämnet. Men väldigt entydigt var det genom alla intervjuer att eleverna var vetgiriga kring ämnet. Tankar som ändå kom fram var att de tyckte det var synd om personer med synnedsättning eller blindhet, att de gärna ville hjälpa och i varje intervju kom det fram vissa våldstankar kring just själva käppen som ett vapen. Studiens resultat visar att detta är ett ämne som skulle behöva aktualiseras.   Hela samhället behöver hjälpas åt för att ge barnen en lagom ryggsäck med nyttig och allmän kunskap och i detta inkluderas kunskap kring personer med synnedsättning, blindhet och den vita käppen. Kunskaper och öppna diskussioner kväver fördomar som ibland kan uppkomma i det tysta. Det behöver komma fram positiva förebilder både i massmedia, skola, skollitteraturen och i det ”vanliga” mötet mellan människor. Om eleverna får möta det ”ovanliga” leder det till att det inte blir så konstigt utan det ”ovanliga/annorlunda blir ”vanligt”. Detta skulle underlätta för de personerna med synnedsättning att känna sig mindre stigmatiserade och mer förstådda.

<p>The topic of this essay is how art exhibitions can be made available for - and conveyed to – a visually impaired audience. Two visual impairment-displays and one available museum will be analyzed in this essay. They will be shown during the time period 2006 – 2007 and focus on exhibitions in Sweden.</p><p>Complex of problems that arises when art exhibitions are to be conveyed for those without eyesight is how you choose what can be conveyed and how this shall be conveyed. The art exhibitions in this study are using text, story telling and the sense of touch as methods to make the works of art available. The analyze shows that the work of art as a whole can not be accessible to a visually impaired audience by these methods, and that is why museums sometimes choose certain parts of the art work to represent the whole work of art.</p>

No description available.