Around one million tonne of food is annually wasted in Sweden, of which 100,000 tonne of surplus foodis wasted in the retail sector. Even if redistribution of surplus food is the second most preferable optionto reduce food waste according to the food waste hierarchy, only 5% of surplus food in retail is donated.At the same time, food insecurity is a global as well as a Swedish concern. In 2017, 6% of the Swedishpopulation had a low-income standard, and food banks are currently reporting an increasing demand forfood support. The goal of the study was to investigate surplus food donations from grocery stores tofood banks as an approach to address the paradox of food waste and food insecurity. It was done byidentifying challenges and potential lock-in factors, and by analysing practices and success factors toidentify potential best-practices. The study was a qualitative case study and used the sustainabilitytransition framework ‘multi-level perspective’ (MLP) for analysis. The study took part in a collaborationproject to produce a handbook for surplus food donations in retail, which aims to guide actors in retailhow to reduce avoidable food waste by increasing donations. The results showed that there are some basic conditions that are needed for surplus food donations totake place in a safe way. These can be fulfilled in diverse ways, which have been analysed together withsuccess factors and learnings from the literature to give examples of ‘good enough’ practices and bestpractises. This division of ‘good enough and ‘best’ was made to address that small, volunteer-led foodbanks and larger, more experienced ones have quite different opportunities and challenges. Grocerystores also seem to face various practical, economic, and managerial challenges to donating their surplus.The analysis of the challenges showed some potential lock-in factors that contribute to obstructingsurplus food donations to be an integrated part of the food regime. These lock-in factors are mainlyrelated to the devaluation of ecological and social costs of food waste and the low political priority,thereby sustaining a lack of funding, and a ‘waste as a resource’-thinking. Even if there are severalpotential lock-ins that might need to be ‘unlocked’ for surplus food donations to be a part of a radicaltransition to a more sustainable food system, there are still several of the ‘good enough’- and bestpractices that can be implemented to incrementally improve the resource efficiency of the current foodsystem. Surplus food donations may, however, be a key component in the transition towards asustainable food system. / Omkring en miljon ton mat slängs årligen i Sverige, varav 100 000 ton överskottsmat slängs idetaljhandeln. Trots att omfördelning av överskottsmat rankas som det näst bästa alternativet för attminska matsvinnet enligt resurshierarkin för livsmedel, doneras endast 5 % av överskottsmaten idetaljhandeln. Samtidigt är matfattigdom såväl ett globalt som svenskt problem, 2017 hade 6 % av densvenska befolkningen en låg inkomststandard, och livsmedelsbanker rapporterar om en ökandeefterfrågan på mathjälp. Målet med studien var att undersöka donationer av överskottsmat frånlivsmedelsbutiker till matbanker som ett tillvägagångssätt för att minska matsvinn samt matfattigdom.Det utfördes genom att identifiera utmaningar och potentiella inlåsningsfaktorer relaterade till dessa,och genom att analysera praxis och framgångsfaktorer för att identifiera bästa praxis. Studien var enkvalitativ fallstudie och för en bredare analys av strävan mot ett mer hållbart livsmedelssystem såanvändes ramverket "multi-level perspective" (MLP). Studien är en del av ett Vinnovafinansieratsamarbetsprojekt för att ta fram en handbok för livsmedelsdonationer i detaljhandeln, som syftar till attvägleda aktörer inom detaljhandeln hur de kan minska matsvinnet genom ökade donationer av överskott. Resultaten visade att det finns vissa grundläggande förutsättningar som generellt sett behöver uppfyllasför att donationer av överskottsmat ska fungera. Dessa kan uppfyllas på olika sätt, dessatillvägagångssätt har analyserats tillsammans med framgångsfaktorer och lärdomar från litteraturen föratt ge exempel på "bra" praxis och bästa praxis. Denna uppdelning gjordes för att det framkom attmindre, volontärledda matbanker och större, mer erfarna matbanker har olika möjligheter ochutmaningar. Livsmedelsbutiker möter också olika praktiska, ekonomiska och administrativa utmaningarnär det gäller att donera sitt överskott. Analysen av utmaningarna visade några potentiellainlåsningsfaktorer som bidrar till att hindra donationer av överskottsmat från att vara en integrerad del iden nuvarande livsmedels-”regimen”. Dessa inlåsningsfaktorer är främst relaterade till att ekologiskaoch sociala kostnader för matsvinn ofta bortses ifrån, och den låga prioriteringen på den politiskadagordningen. Därmed kvarstår brist på finansiering och ett "avfall som en resurs"-tänk. Även om detfinns flera potentiella inlåsningar som kan behöva "låsas upp" för att donationer av överskottsmat skavara en del av en radikal omställning till ett mer hållbart livsmedelssystem, så finns det även flera bra-och bästa praxis som kan genomföras ändå, för att stegvis förbättra resurseffektiviteten i det nuvarandelivsmedelssystemet. Donation av överskottsmat kan dock vara en nyckelkomponent i omställningen tillett hållbart livsmedelssystem.

This study aims to identify business opportunities created by digitalization. The purpose is to evaluate how these opportunities could be utilized, by identifying areas of improvements in the service portfolio. This study is a qualitative case study with an abductive approach, mainly using semi-structured interviews to collect data. The case study was conducted at ABB Industrial Automation Services, where the new Collaborative Operations Center was studied. The data was analyzed from a systems thinking perspective, using a Rich Business Framing sessions as an evaluation platform. The results illustrate how difficult the transition towards a more digitalized industry is. This stems from how different customers have reached different levels of automation in their plants. Therefore, the service portfolio must be flexible and agile, in order to cater to the different customer segments. This case study identified three customer segments, one focusing on internal activities, while the other two consist of customers that have reached different levels of maturity within digitalization. Different value potentials were identified, leading to a proposal of a service portfolio. The systems thinking approach was then evaluated, leading to the conclusion that it is a useful tool, but a time-consuming process. / Denna studie går ut på att identifiera affärsmöjligheter skapade av digitalisering. Syftet är att utvärdera hur dessa möjligheter kan utnyttjas, genom att identifiera förbättringsområden i serviceportföljen. Denna studie är en kvalitativ fallstudie med en abduktiv karaktär, där huvudsakligen semistrukturerade intervjuer användes för att samla data. Fallstudien genomfördes på ABB Industrial Automation Services, där det nya Collaborative Operations Center studerades. Den samlade informationen analyserades från ett systemtänk perspektiv, där en Rich Business Framing session användes som utvärderingsverktyg. Resultatet illustrerar hur svår övergången mot en mer digitaliserad industri är. Denna svårighet har sin grund i hur olika kunder har nått olika nivåer av automationsgrad i deras anläggningar. Detta leder till att serviceportföljen måste uppfylla vissa krav, som att vara flexibel och anpassningsbar, för att nå de olika kundsegmenten. Denna fallstudie identifierade tre kundsegment, där en fokuserar på interna aktiviteter och de andra två består av kunder som kommit olika långt inom digitalisering. Olika värdepotentialer har identifierats, vilket ledde till ett förslag av en serviceportfölj. Systemtänk synsättet har sedan utvärderats, vilket resulterade i slutsatsen att det är ett användbart verktyg, även om processen är tidskrävande.