Biologisk mångfald är viktigt att främja i den ökade urbaniseringen då det gör att städer kanbibehålla viktiga funktioner när allt fler ytor blir bebyggda och hårdgjorda. Aktörer som harstor inverkan på detta är golfklubbar som ligger i tätbebyggda områden. Golfbanorna är i förstahand områden för golfspel och rekreation, men på grund av de stora ytorna kan delar av banornasom inte i första hand används till spel utnyttjas för främjandet av biologisk mångfald. Syftetmed studien är att undersöka hur och på vilket sätt golfbanor kan fungera som initiativtagareför hållbar utveckling av lokala stadslandskap samt vilken potential golfbanor har för att ökaden biologiska mångfalden i städer. Metoder som använts för att undersöka detta är kvalitativaintervjuer, dokumentgranskning samt observationsstudier. Resultaten visar att golfklubbarnaarbetar på olika sätt med åtgärder för att främja biologisk mångfald. Det är projekt för att ökaarter av pollinatörer, en medvetenhet kring vilka växtarter som bör användas för att främjavariation och samverkan mellan olika lokala aktörer. Men då det råder brist på uppföljning avhållbarhetsarbetet är det otydligt hur pass stor effekt åtgärderna faktiskt har. Studien harkommit fram till att golfklubbar har stor möjlighet att bidra till främjandet av biologiskmångfald och att höja medvetenheten kring hållbarhetsarbete i tätbebyggda områden. / Biodiversity is crucial to preserve during the increased urbanization since it enables cities tomaintain necessary functions when more and more surfaces become exploited. A stakeholderthat can increase biodiversity is golf clubs located in densely built areas. Golf courses areprimary areas for sport and recreation, but due to the large areas that golf courses uses, largeparts of the courses are not used in the game. These areas can instead be used for the promotionof biodiversity. The purpose of this study is to investigate how and in what way golf coursescan function as initiators for the sustainable development of local urban landscapes and whatpotential golf courses have to increase biological diversity in cities. Methods used arequalitative interviews with golf clubs, a review of documents, and an observational study. Theresults show that the golf clubs work in different ways with measures to promote biodiversity.For example, there are projects to increase species of pollinators, awareness of which plantspecies to use to increase variety, and cooperation between different local actors. But due tothe lack of measuring the outcomes of the actions taken, it is uncertain how well the measureswork. The study has concluded that golf clubs have great opportunities to promote biodiversityand raise awareness of sustainability work in densely built areas.

With the urbanization of Swedish cities, densification has emerged as a sustainable ideal in urban planning. As new buildings and hard surfaces replace more green spaces and open areas, the Earth´s climate is becoming warmer, and the consequences of rising temperatures are becoming more tangible. In densely built environments, the warm climate is further exacerbated due to the urban heat island effect, which means that the temperature difference between urban and rural areas can reach several degrees. This affects the local climate and has serious consequences for the people who live and stay in the cities, including increased heat stress and health risks. Through climate-conscious planning, where heat-reducing measures are implemented, the heat island effect can be mitigated and thereby creating favorable urban climates. This work focuses on the impact of the densification ideal on the heat island effect and human living environments. In the literature review, heat islands and their consequences are discussed to emphasize the importance of planning for rising temperatures and to identify temperature-reducing measures. The study examines a typical densification project to understand how heat-reducing measures can be integrated into existing urban areas and suggest actions that should be introduced early in the planning process. The measures have been proposed using two methods; a qualitative document study and a site analysis. The site analysis conducted in Ebbepark, Linköping aimed to create an understanding of aspects in the built environment. Through the site analysis and document study, proposals for measures were developed, which then formed the basis for the design proposal in Ebbepark. The results showed that the integration of heat-reducing measures in densely built areas significantly contributes to the improvement of people´s living environments by counteracting the heat island effect and creating a more pleasant microclimate. Implementation of vegetation, high-reflective materials, and water features results in significant temperature reductions. To effectively counteract the heat island effect, these measures can be integrated into urban planning, both in new and existing densification areas. Heat-reducing measures should also be incorporated into municipalities’ overall planning documents to promote the development of sustainable and resilient urban environments. / I takt med urbaniseringen av Sveriges städer har förtätning växt fram som ett hållbart ideal i den fysiska planeringen. Under tiden som ny bebyggelse och hårdgjorda ytor ersätter allt fler grönområden och friytor blir jordens klimat allt varmare och de stigande temperaturernas konsekvenser mer påtagliga. I den tätbebyggda miljön förstärks det varma klimatet ytterligare med anledning av den urbana värmeöeffekten, som innebär att skillnaden i temperatur mellan stad och landsbygd kan nå flera grader. Detta påverkar det lokala klimatet och får allvarliga konsekvenser för de människor som bor och vistas i städerna, däribland ökad värmestress och hälsorisker. Genom en klimatmedveten planering där värmereducerande åtgärder implementeras kan värmeöeffekten mildras och därmed goda stadsklimat skapas. Arbetet handlar om förtätningsidealets påverkan på värmeöeffekten och människans livsmiljö. I kunskapsöversikten behandlas värmeöar och dess konsekvenser för att betona vikten av att planera för stigande temperaturer samt för att kunna identifiera temperaturreducerande åtgärder. Arbetet undersöker ett typiskt förtätningsprojekt för att förstå hur värmereducerande åtgärder kan integreras i befintliga områden och föreslår åtgärder som bör införas tidigt i planeringsprocessen. Åtgärderna har föreslagits med hjälp av två metoder; en kvalitativ dokumentstudie och en platsanalys. Platsanalysen som genomförts i Ebbepark, Linköping syftade till att skapa förståelse för aspekter i den byggda miljön. Genom platsanalysen och dokumentstudien kunde förslag på åtgärder tas fram, vilka sedan lade grund för gestaltningsförslaget i Ebbepark.  Arbetets resultat visade att integreringen av värmereducerande åtgärder i tätbebyggda områden avsevärt bidrar till förbättringen av människors livsmiljö genom att motverka värmeöeffekten och skapa ett mer behagligt mikroklimat. Implementering av vegetation, högreflekterande material och vatteninslag resulterar i betydande temperaturminskningar. För att effektivt motverka värmeöeffekten kan dessa åtgärder integreras i den fysiska planeringen, både i nya och befintliga förtätningsområden. Värmereducerande åtgärder bör också införlivas i kommuners övergripande planeringsdokument för att främja utvecklingen av hållbara och motståndskraftiga urbana miljöer.