Arbetets mål var att jämföra tåg och flyg som färdsätt för tjänsteresor inom Europa.Detta genom att jämföra farkosternas restider, koldioxidutsläpp och biljettkostnader.Syftet var att presentera en metod för att jämföra resor som företag eller organisationerskulle kunna använda vid beslut av färdmedel. Arbetet innehåller först en litteraturstudieav tidigare forskning och sedan en analys av fem olika europeiska tjänsteresmål. Femresmål undersöktes: Oslo, Köpenhamn, Berlin, London och Bordeaux. För varje resmålundersöktes tågets respektive flygets koldioxidutsläpp, restidskostnad och biljettkostnad.Sedan infördes en optimeringsalgoritm för att väga samman dessa parametrar som enkostnad TI (Travel Impact Cost). Resultatet var att tåget hade lägst kostnad TI för fyra utav fem resor och därmed utifrånoptimeringsalgoritmen borde väljas. Endast till London hade flyget lägre kostnad TI.Flygets koldioxidutsläpp för resor utanför Skandinavien var mellan 5,3-10,3 gånger högrerespektive tågresa. Flygresor inom Skandinavien hade koldioxidutsläpp som var 71-140gånger högre än tåget. Restiden var längre för tåget för samtliga resor men skillnadenvar liten för resor inom Skandinavien. Slutsatsen var att det finns goda möjligheter för företag och organisationer att väljatåg för tjänsteresor inom Skandinavien. Detta då skillnaden i koldioxidutsläpp varbetydande medan skillnaden i restid var förhållandevis liten. För tjänsteresor utanförSkandinavien bör även faktorer som inte undersökts i denna rapport inkluderas vid beslutav färdmedel.

<p>Det finns flera olika metoder att väga ett tåg samt att detektera hjulskador såsom hjulplattor då ett tåg är i drift. I dagsläget används töjningsgivare som monteras på rälen och som kalibreras efter en statisk last. Kalibreringen går till så att ett tåg med känd last sakta passerar över givaren. Detta arbete avser att studera hur eventuella dynamiska effekter påverkar sådana mätningar. Dessa mätmetoder ska undersökas för att få reda på hur tillförlitliga de är. </p><p>Olika FEM-simuleringar utförs för att undersöka de dynamiska effekterna. Dels studeras en konstant åkande kraft och dels studeras en åkande kraft bestående av en konstant och en harmonisk (sinusvarierande) del. Skjuvspänningsfördelningen i rälen bestäms och den kan sedan räknas om till tvärkraft, varefter den passerande lasten kan beräknas. Rapporten behandlar även simuleringar av hjulplattor, vågutbredning, kontakttider samt hur en last med varierande frekvens och hastighet påverkar sådana mätningar. </p> / <p>Several different methods to weigh railway trains and to detect wheelflats are in use. One method make use of strain gauges calibrated with a static load. This means that a train with a known axle load slowly passes the gauge that is calibrated. The work presented here aims at studying how dynamic train/track interaction influences the shear stress in the rail. </p><p>Different FEM-analyses have been performed to study this. On the one hand analyses with a constant force travelling along the rail have been performed and on the other hand a travelling force that consists of a constant part and a harmonic part was used. The shear stress distribution in the rail gives the possibility to calculate the magnitude of the travelling force passing the gauge. The report also deals with detecting wheelflats, that is, detecting when an impact load hits the rail.</p>

Det finns flera olika metoder att väga ett tåg samt att detektera hjulskador såsom hjulplattor då ett tåg är i drift. I dagsläget används töjningsgivare som monteras på rälen och som kalibreras efter en statisk last. Kalibreringen går till så att ett tåg med känd last sakta passerar över givaren. Detta arbete avser att studera hur eventuella dynamiska effekter påverkar sådana mätningar. Dessa mätmetoder ska undersökas för att få reda på hur tillförlitliga de är. Olika FEM-simuleringar utförs för att undersöka de dynamiska effekterna. Dels studeras en konstant åkande kraft och dels studeras en åkande kraft bestående av en konstant och en harmonisk (sinusvarierande) del. Skjuvspänningsfördelningen i rälen bestäms och den kan sedan räknas om till tvärkraft, varefter den passerande lasten kan beräknas. Rapporten behandlar även simuleringar av hjulplattor, vågutbredning, kontakttider samt hur en last med varierande frekvens och hastighet påverkar sådana mätningar. / Several different methods to weigh railway trains and to detect wheelflats are in use. One method make use of strain gauges calibrated with a static load. This means that a train with a known axle load slowly passes the gauge that is calibrated. The work presented here aims at studying how dynamic train/track interaction influences the shear stress in the rail. Different FEM-analyses have been performed to study this. On the one hand analyses with a constant force travelling along the rail have been performed and on the other hand a travelling force that consists of a constant part and a harmonic part was used. The shear stress distribution in the rail gives the possibility to calculate the magnitude of the travelling force passing the gauge. The report also deals with detecting wheelflats, that is, detecting when an impact load hits the rail.

Trafikstörningar är ett problem på den svenska järnvägen som bidrar till bland annat förseningar. För att kunna arbeta förebyggande mot detta behövs mer fullständiga rapporter av händelser på järnvägen än de som utförs idag. Trafikverket vill undersöka hur ett nytt system för inrapportering kan se ut för att uppnå mer träffsäkra och utförliga rapporteringar. Denna studie har därför, på uppdrag av Trafikverket, undersökt vilka brister och behov som finns i processen för rapportering idag utifrån lokförarens perspektiv. För att utföra detta valdes en kvalitativ ansats innefattande semi-strukturerade intervjuer med lokförare. Därefter utfördes en tematisk analys utifrån data från tre intervjuer. Resultaten visade att brister i processen främst berör återkoppling av rapporteringar till lokförarna och tillvägagångssätten för att ange positionsangivelser. Behoven som uppkom genom studien berörde möjligheter att anteckna via röststyrning, bättre tillvägagångssätt för angivelse av positioner samt återkoppling av tidigare rapporteringar. Resultaten har en betydelse för det fortsatta arbetet inom Trafikverket men även för utformning av liknande system i andra domäner.

I dagsläget finns en del problem vid beslutsprocesser som trafikledningen inom tågtrafiken dagligen får handskas med. Dessa beslutsprocesser kan effektiviseras genom ett förbättrat stöd och underlag och tanken med projektet var att skapa detta stöd. Detta projekt har resulterat i ett enkelt system som samlar in och presenterar data över tåg i ett grafiskt gränssnitt i form av en karta. Systemet är utvecklat för att enkelt kunna få fler funktioner applicerade i framtiden och var från början tänkt att bestå av högre utbud funktioner än vad det har i dagsläget. Projektet har tagit form med hjälp av tågbolaget SJ med information om de hinder de stöter på, och riktlinjer satta från vår handledare under projektet. Vi kommer i denna rapporten att beskriva mer detaljerat hur projektet tagit form, vilka problem vi fått handskas med och hur systemet är utvecklat. / Currently there exists several problems with the decision-making processes that the trafficmanagement within train traffic daily must put up with. The decision processes can be mademore efficient by having a good support and structure, and the goal of this project was to createthis support. This project has resulted in a simple system that collects and presents train data on a graphicalinterface in the form of a map. The system is designed to be expandable with new features andfunctionalities with relative ease and was initially supposed to include some of these extrafeatures. The project has taken shape with help from the train company SJ with informationabout problems they've encountered, and guidelines set by our supervisor during the project. In this report we will describe how the project has taken shape, what problems we have dealtwith and how the system is developed.

The purpose of this thesis was to analyse, model and finally generate dynamic vehicular motions in a train. The objective with the analysis was to find important motions for a realistic train experience. The motions from the analysis were then weighted against possibilities for generation in a motion platform.A dynamic motion model was created to model the selected motions. The model was implemented in a simulation environment, more specifically MATLAB/Simulink. The simulation environment was used to simulate the model and to generate outputs to control a motion platform. The motions of the motion platform depended on how the modelled motions were chosen to be generated. The motion model was validated by comparison of results from the model and measured values from a real train.Generation of motions was accomplished by implementation of the model in a motion platform. A virtual test track was constructed and used to test how the implemented model controlled the motion platform. The experience of the test track in the motion platform was evaluated by persons in a cabin mounted on the motion platform. / Syftet med detta examensarbete var att analysera, modellera och slutligen återskapa ett tågs fordonsdynamiska rörelser. Rörelserna har analyserats med utgångspunkt från vad som ansågs viktigt att återskapa för att en människa ska få en realistisk tågupplevelse. Resultatet från rörelseanalysen vägdes mot möjligheter till återskapande i ett rörelsesystem. En dynamisk rörelsemodell skapades för att modellera de valda rörelserna. Modellen byggdes upp i en simuleringsmiljö, närmare bestämt MATLAB/Simulink. Där kunde modellen simuleras och förses med utsignaler till styrning av ett rörelsesystem. Vilka rörelser som rörelsesystemet skulle utföra berodde på hur de modellerade rörelserna valdes att återskapas. Rörelsemodellen validerades genom att jämföra resultaten från modellen med mätdata från ett verkligt tåg. Återskapande av rörelser gjordes genom implementering av modellen i ett rörelsesystem. Ett virtuellt testspår konstruerades och användes som test av hur den implementerade modellen styrde rörelsesystemet. Utvärdering av hur testspåret upplevdes i rörelsesystemet gjordes genom att personer fick sitta i en kabin på rörelsesystemet.

<p>The purpose of this thesis was to analyse, model and finally generate dynamic vehicular motions in a train. The objective with the analysis was to find important motions for a realistic train experience. The motions from the analysis were then weighted against possibilities for generation in a motion platform.A dynamic motion model was created to model the selected motions. The model was implemented in a simulation environment, more specifically MATLAB/Simulink. The simulation environment was used to simulate the model and to generate outputs to control a motion platform. The motions of the motion platform depended on how the modelled motions were chosen to be generated. The motion model was validated by comparison of results from the model and measured values from a real train.Generation of motions was accomplished by implementation of the model in a motion platform. A virtual test track was constructed and used to test how the implemented model controlled the motion platform. The experience of the test track in the motion platform was evaluated by persons in a cabin mounted on the motion platform.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att analysera, modellera och slutligen återskapa ett tågs fordonsdynamiska rörelser. Rörelserna har analyserats med utgångspunkt från vad som ansågs viktigt att återskapa för att en människa ska få en realistisk tågupplevelse. Resultatet från rörelseanalysen vägdes mot möjligheter till återskapande i ett rörelsesystem. En dynamisk rörelsemodell skapades för att modellera de valda rörelserna. Modellen byggdes upp i en simuleringsmiljö, närmare bestämt MATLAB/Simulink. Där kunde modellen simuleras och förses med utsignaler till styrning av ett rörelsesystem. Vilka rörelser som rörelsesystemet skulle utföra berodde på hur de modellerade rörelserna valdes att återskapas. Rörelsemodellen validerades genom att jämföra resultaten från modellen med mätdata från ett verkligt tåg. Återskapande av rörelser gjordes genom implementering av modellen i ett rörelsesystem. Ett virtuellt testspår konstruerades och användes som test av hur den implementerade modellen styrde rörelsesystemet. Utvärdering av hur testspåret upplevdes i rörelsesystemet gjordes genom att personer fick sitta i en kabin på rörelsesystemet.</p>

I denna uppsatts tittar vi på hur olika machine learning algoritmer presterar när man förutspår förseningar i tågtrafiken. Machine learning metoderna som tas upp i denna rapport är logistic regression, decision tree och neural network. Vi har försökt implementera alla tre ovan nämnda metoderna med data som vi själva har samlat in till vår egen databas med hjälp av Västtrafiks öppna API. En beskrivning på data som har samlats in diskuteras, grundläggande genomgång av de olika metoderna och generell information om vad machine learning är. Metoderna ställs upp mot varandra och dess prestation visas upp med hjälp av AUC poäng samt confusion matrix. / This thesis investigates the performance of predicting train delays with different machine learning algorithms. The machine learning algorithms that are studied and presented in this thesis are logistic regression, decision tree and neural network. We have tried to implement all of the above algorithms with the data that is collected by ourselves into our own database with the help of Västtrafiks open API. A brief description on our data that has been collected is presented, the fundamentals of the algorithms and general information about machine learning is presented. The algorithms are compared to each other and their performance are shown with the help of AUC score and a confusion matrix.

Trafikledare arbetar dygnet runt, året runt för att planera tågtrafiken i Sverige.  De ser till att tågen förs fram säkert på ett riskfritt sätt men även att det är säkert för de som arbetar längs spåren (Roth m.fl., 1999; Trafikledare, 2012). Det är ett komplext arbete med höga krav på trafikledarna. Denna studie undersöker vilka yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarna, på driftledningscentralen i Hallsberg, främst i störda lägen. Studien har sin grund i teoriramverket resilience, där man undersöker hur operatörer arbetar under normala förhållanden i säkerhetskritiska system. Genom observationer och intervjuer på driftledningscentralen i Hallsberg under våren 2012 har trafikledare studerats för att förklara vad det finns för yttre intressenter och faktorer, vad störda lägen är och hur dessa hanteras. Slutsatserna studien drar är att yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarnas i deras arbete är allt och alla som är inblandade i järnvägen, från passagerare till tågförare till olika väderförhållanden. Ett stört läge är en händelse som beroende på tid och plats, kan bli mer eller mindre stor, och påverka mer eller mindre mycket. Trafikledarna har en stor repertoar av handlingar att agera efter vid störningar och att de uppvisar resilienta förmågor.

ATC (Automatic Train Control; automatisk tågkontroll) är ett säkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tåg om föraren skulle missa en hastighetsnedsättning eller en stoppsignal. Systemet ger även föraren information om när det är dags att exempelvis sänka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror på ATC-panelen. Många förare anser dock att det saknas väsentlig information i gränssnittet till ATC-panelen, visar rapporter från Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjälpa föraren att planera körningen framåt i tiden saknas, och föraren därmed ofta väntar på indikationer från systemet, ”kör på pipet”, kan olyckor ske där ATC-övervakningen saknas eller gått ur funktion. Det kan bero på att förare som är vana att ”köra på pipet”, vid situationer där ATC saknas, ingriper för sent eller inte alls eftersom de väntar på indikationer från ATC-systemet. Studier visar även att uppgifter som inte kräver särskilt mycket av människans kognitiva resurser kan ge en ”mental underbelastning” vilket i sin tur kan leda till för låg uppmärksamhetskapacitet och sämre prestation. Denna studie undersöker hur förarna anser att ATC-systemet fungerar idag, samt hur det bör utvecklas och förbättras. Syftet med studien har varit att belysa tågförarnas åsikter om ATC-systemet. Att ta reda på vilken information de får genom systemet idag och vilken information de skulle önska. Hur informationen ska presenteras har också varit en viktig fråga. Ett syfte har också varit att undersöka hur förares olika körstilar och attityder gällande ansvarsfördelning mellan förare och system samvarierar med deras åsikter om systemet. Resultaten av studien ger möjlighet till att eventuellt kunna utveckla ATC-systemet för att bättre passa förarens sätt att arbeta. En sådan utveckling skulle även kunna ge föraren ett mindre automatiserat arbete vilket kan minska risken för försämrad prestation till följd av låg uppmärksamhetskapacitet. I studien genomfördes två inledande observationer för att få en inblick i förarens arbete och informationsmiljö. Efter detta delades frågeformulär ut till alla förare, inom det företag som kontaktats, för att fånga upp olika körstilar och attityder gällande ansvarsfördelning. Ostrukturerade intervjuer hölls med sex förare. Formulären och intervjudokumentationerna analyserades sedan för att göra det möjligt att besvara frågeställningarna. Studien har visat att förarna tycker att informationen de får från ATC-systemet är knapphändig och att de skulle önska tillgång till information som gör det möjligt att planera körningen framåt i tiden, så som exempelvis information om flera hastighetsbesked och signalbilder på rad och avståndet fram till dessa, samt information om var andra tåg befinner sig och avstånd till dessa. Studien har även visat att alla förare har ett externt LOC (Locus of control) och att alla har en körstil där man kör på pipet och inväntar indikeringar från ATC-systemet innan man agerar, vilket skulle kunna innebära att de reagerar sämre vid avsaknad av ATC-övervakning.