<p>Det är vanligt att skolor som ligger i bostadsområden med låg status och dåligt rykte automatiskt också tillskrivs dessa egenskaper. Under min VFU-tid på Tumba gymnasium var jag med om att marknadsföra skolan till några Huddingeklasser i årskurs nio. Följande uttalande från en elev sådde ett frö till vad som senare kom att bli min uppsats:</p><p>-”Om skolan ligger i Tumba, då måste det ju vara skit!”.</p><p>Syftet med min undersökning är att ta reda på hur skolor med dåligt rykte och låg status kan arbeta för att skapa en positiv bild av skolan. För att ta reda på detta har jag studerat två s.k. goda exempel; Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Jag försöker ta reda på vilka faktorer som har varit avgörande för att få till stånd en attitydförändring samt om skolorna arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Jag undersöker även hur skolorna arbetar med marknadsföring. Undersökningen är av kvalitativ art och jag har intervjuat Börje Ehrstrand som är rektor på Rinkebyskolan, Tom Hagman som tidigare var rektor på S:t Botvids gymnasium samt Arne Stade som är förvaltningschef i Botkyrka kommun. Som komplement till mina intervjuer analyserar jag tidningsartiklar skrivna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium.</p><p>Av resultatet drar jag den slutsatsen att det är av stor betydelse vilken inställning skolledningen har och hur de väljer att möta den negativa bild som finns av skolan. Det är viktigt att de som arbetar på skolor i segregerade bostadsområden har förmåga att kunna se möjligheter framför begränsningar. Skolledningen bör ha förmåga att vara nytänkande och våga hitta egna vägar istället för att efterlikna andra. Av min undersökning framgår också att båda skolorna delvis arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Tidningsartiklarna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium ger en odelat positiv bild av förändringsarbetet och min uppfattning är att skolledningarna på de båda skolorna har arbetat aktivt med att skapa positiva associationer till sin verksamhet. Rinkebyskolan får exempelvis besök av nobelpristagaren i litteratur varje år, och S:t Botvids gymnasium har haft besök av flera riksdagspolitiker däribland Göran Persson.</p>

Det är vanligt att skolor som ligger i bostadsområden med låg status och dåligt rykte automatiskt också tillskrivs dessa egenskaper. Under min VFU-tid på Tumba gymnasium var jag med om att marknadsföra skolan till några Huddingeklasser i årskurs nio. Följande uttalande från en elev sådde ett frö till vad som senare kom att bli min uppsats: -”Om skolan ligger i Tumba, då måste det ju vara skit!”. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur skolor med dåligt rykte och låg status kan arbeta för att skapa en positiv bild av skolan. För att ta reda på detta har jag studerat två s.k. goda exempel; Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Jag försöker ta reda på vilka faktorer som har varit avgörande för att få till stånd en attitydförändring samt om skolorna arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Jag undersöker även hur skolorna arbetar med marknadsföring. Undersökningen är av kvalitativ art och jag har intervjuat Börje Ehrstrand som är rektor på Rinkebyskolan, Tom Hagman som tidigare var rektor på S:t Botvids gymnasium samt Arne Stade som är förvaltningschef i Botkyrka kommun. Som komplement till mina intervjuer analyserar jag tidningsartiklar skrivna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Av resultatet drar jag den slutsatsen att det är av stor betydelse vilken inställning skolledningen har och hur de väljer att möta den negativa bild som finns av skolan. Det är viktigt att de som arbetar på skolor i segregerade bostadsområden har förmåga att kunna se möjligheter framför begränsningar. Skolledningen bör ha förmåga att vara nytänkande och våga hitta egna vägar istället för att efterlikna andra. Av min undersökning framgår också att båda skolorna delvis arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Tidningsartiklarna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium ger en odelat positiv bild av förändringsarbetet och min uppfattning är att skolledningarna på de båda skolorna har arbetat aktivt med att skapa positiva associationer till sin verksamhet. Rinkebyskolan får exempelvis besök av nobelpristagaren i litteratur varje år, och S:t Botvids gymnasium har haft besök av flera riksdagspolitiker däribland Göran Persson.

Introduktion: Studier visar att gravida kvinnor löper större risk att drabbas av gingivit änicke-gravida kvinnor. Gingivit är den vanligaste formen av parodontal sjukdom vid engraviditet. Det finns bristande kunskaper hos olika vårdgivare om graviditet och kvinnorsorala hälsa och om dessa två saker kan påverka varandra. Syfte: Att beskriva orsaker till gingivit under graviditet samt hur tillståndet kan påverkadet ofödda barnets hälsa. Metod: Litteraturstudie Resultat: Studier visar att kvinnor med ett högt plackindex, subgingivala bakterier ochhöga nivåer av östrogen under en graviditets andra och tredje trimestrar var de som hadehögst procent av gingivit. Det finns ett samband mellan kvinnors parodontala hälsa ochprematur födsel samt låg födelsevikt. Gravida kvinnor med gingivit föder fler barn medlåg födelsevikt jämfört med gravida friska kvinnor. Konklusion: Plackförekomst, ökad ansamling av specifika bakterier och höga nivåer avkönshormoner har en väsentlig roll vid förekomsten av gingivit hos gravida kvinnor.Graviditetsgingivit kan möjligen innebära en ökad risk för prematur födsel och för att födabarn med låg födelsevikt. Behov av mer sådan forskning finns. Ökad kunskap om dettasamband rekommenderas till blivande mödrar och olika vårdgivare samt att informationoch munhygieninstruktioner bör ingå i mödrahälsovården

No description available.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers inställning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fått för att använda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krävs och hur mycket de använder datorer i olika moment i sin yrkesroll på låg- och mellanstadiet. Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var självlärda. De var inte heller helt tillfreds med det sätt som de integrerade IT i sin undervisning, även om de hade många förslag på utvecklingsområden. För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krävdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste.

Introduktion: När bakteriellt plack får ligga ostört fyra till sju dagar reagerar gingivan med inflammation. Sjukdomstillståndet benämns gingivit. En kvinnas<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /><img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> graviditet präglas av en rad olika fysiologiska förändringar, den orala hälsan påverkas på olika sätt, kvinnan kan bland annat drabbas av graviditetsgingivit. Kunskapen om graviditetsgingivit är begränsad både bland blivande mödrar och hos olika professioner inom hälso-och sjukvård och tandvård. Syfte: Att beskriva begreppet graviditetsgingivit samt dess eventuella påverkan på det nyfödda barnet. Frågeställningar: - Vad har graviditetsgingivit för övergripande etiologi? - Vilken eventuell påverkan har moderns gingivit på det nyfödda barnet? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Subgingivala bakterier, höga placknivåer i samband med en ökad närvaro av könshormonerna östrogen och progesteron samverkar så att en graviditetgingivit kan utvecklas hos gravida kvinnor. Resultatet påvisar även att för tidig födsel förekommer hos mödrar med gingivit och även att barn föds med låg födelsevikt. Konklusion: Den gravida kvinnans förändrade produktion<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /><img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> av könshormoner, förekomst av plack samt specifika bakterier har betydelse för utveckling av graviditetsgingivit. Kvinnor med graviditetsgingivit löper ökad risk att föda för tidigt och att barnet föds med låg födelsevikt. Det vetenskapliga underlaget om samband mellan graviditet och parodontit är rikligare än underlaget för sambandet med gingivit. Behov av sådan forskning finns.

Låg- och medelinkomstländer är inte de länder som mest har orsakat de klimatförändringar som vi ser idag. Trots detta så är det dessa länder som kommer att påverkas mest utav klimatförändringarna. Sambandet mellan klimatförändringar och ojämlikhet är det som denna uppsats ämnar undersöka. Mer specifikt kommer sambandet mellan förändrad temperatur och ginikoefficienten i låg- och medelinkomstländer att undersökas, och om detta samband påverkar kuznetskurvan. Detta genomförs genom en regressionsanalys av paneldata, som använder fixa effekter över enheter och tid. För att kontrollera för olika känsligheter som kan finnas inkluderas även BNP per capita och arbetslöshet i modellen. För att mäta förändringen i temperatur och BNP per capita används logaritmerade versioner av dessa variabler. Dessa logaritmerade variabler inkluderas även som kvadrerade variabler och tillsammans som en interaktionsvariabel. Ett statistiskt signifikant resultat gällande sambandet mellan klimatförändringar och inkomstfördelning för ett land finnes inte. Resultatet är känsligt för vilka variabler som inkluderas i analysen och därför kan inte ett samband etableras, denna uppsats påvisar därför inte ett samband mellan klimatförändringar och ojämlikhet.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka hinder och möjligheter som fanns för personer över 65 år med låg inkomst att följa de rekommenderade riktlinjerna för fysisk aktivitet. Metod: Studien tillämpade en deskriptiv ansats för att sammanfatta tidigare forskning, där den utvärderade och kategoriserade varierande studier som hade undersökt dessa faktorer. Resultat: Genom innehållsanalys av 15 artiklar framkom framstående hinder såsom fysiska svårigheter, psykologiska utmaningar, socioekonomiska förhållanden och miljöbarriärer. Däremot framkom möjligheter såsom stöttande sociala relationer, lättillgänglig omkringliggande miljö och individanpassade interventionsprogram. Resultaten pekade på att äldre med låg inkomst ställdes inför signifikanta hinder som försvårade deras deltagande i fysisk aktivitet, samtidigt som det också kunde vidtas åtgärder för att främja en mer hälsosam livsstil. Dessa kunskaper kan vara betydelsefulla för att planera framgångsrika åtgärder som främjar tillgängligheten och engagemanget i fysisk aktivitet hos denna målgrupp, en punkt som är grundläggande för att främja deras generella hälsa och välmående. Slutsats: Studien lyfte fram betydelsen av att se till det större sammanhanget och inkludera varierande faktorer som kunde ha effekt på äldre personers förmåga att delta i fysisk aktivitet. Genom att upptäcka såväl inre som yttre hinder och möjligheter bland denna särskilda grupp, framhävdes betydelsen av olika åtgärder som inkluderade stöttning från samhället, utvecklingen av interventionsprogram och förändrade miljömässiga förhållanden i en positiv riktning. För den kommande forskningen är det viktigt att skapa och tillämpa dessa varierande åtgärder, i syfte att försäkra att alla äldre, oberoende av deras socioekonomiska förutsättningar, kan dra nytta av de nödvändiga resurser och den hjälp de behöver, för att möjliggöra regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma levnadsvanor. Genom samarbete inom hälso- och sjukvården, samhällen och bland beslutsfattare kan effektiva åtgärder skapas för att möta behoven hos personer över 65 år med låg socioekonomisk status, och därigenom skapa en mer tillgänglig och engagerande miljö för fysisk aktivitet.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det betyder att vara ensamstående mamma samt vilka svårigheter dessa möter i ett konsumtionssamhälle. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vad innebär det att vara ensamstående mamma och hur påverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur är det att hushålla med låga inkomster som ensamstående och utföra omsorgsarbete och ge det bästa för barnens välbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstående mödrar och uppsatsens huvudfrågor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstående mödrar får avstå från exempelvis sociala aktiviteter med sina vänner på grund av deras låga inkomst, men även hur de prioriterar deras barn framför sig själva. Andra utmaningar som ensamstående mödrar möter är exempelvis hur samhället ser på dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas. Genom att analysera resultatet med Baumans teoriom konsumtion, Björkemannens teori om utanförskap och Giddens teori om sociala förändringar och media visade sig att ensamstående mödrar är en av de mest utsatta grupper i ett konsumtionssamhälle på grund av deras lågavlönade arbetspositioner. Fast ensamstående mödrar får underhållsbidrag menar de att det inte täcker hela ansvaret för ett barn.

I ett klimat av hög konkurrens måste företag ständigt arbeta med att utveckla och förbättra sina produkter för att kunna konkurrera på marknaden. Swepac är ett företag som är specialiserade på utveckling av betongbearbetande utrustning och huvudmålet med denna studie är skapa lönsamhet och utrymme för enklare tillverkning för en av deras produkter samtidigt som alla funktioner bibehålls. Den nuvarande produkten kostar mer att producera än vad försäljningspriset inbringar och produkten i fråga är en skridsko till en vibrationsbalk för betonggjutning. För att lyckas med detta utförs en produktutvecklingsprocess, hållfasthetsberäkningar och en kostnadsuppskattning.  I arbetet har kända och relevanta vetenskapliga metoder använts för att uppnå de satta målen. Resultatet presenteras i form av ett nyframtaget koncept med materialval och tillverkningsmetoder. En analys utfördes för att kunna dra slutsatser om det nyframtagna konceptets funktionalitet och lönsamhet.