Oflyt i tal är något som förekommer hos alla talande människor och likadant är det med gester. Det är dock inte självklart hur de är relaterar till varandra. Det finns få studier inom området och ännu färre med svensktalande försökspersoner. Denna studies syfte är att se hur gester påverkar talflytet hos personer med svenska som modersmål och om det finns någon skillnad rörande detta mellan olika kontexter. Studien genomfördes med åtta försökspersoner i åldrarna 20–30 år som har svenska som modersmål. Alla försökspersoner fick individuellt svara på fyra frågor varav två med spatialt innehåll och två med abstrakt innehåll. Under första halvan av testningen fick försökspersonerna använda gester och resterande tid fick de sitta på sina händer för att inte kunna använda gester. Resultatet visade att ikoniska gester användes oftare vid spatialt innehåll och metaforiska gester användes mer frekvent vid abstrakt innehåll, vilket var en signifikant skillnad. Ytterligare en signifikant skillnad noterades mellan spatialt och abstrakt innehåll vid mätning av tallängd. Detta oberoende av fri respektive begränsad användning av gester. De få studier som gjorts på området ger ingen tydlig bild av hur tal och gester är relaterade till varandra. Denna studie understryker komplexiteten inom området tal och gester.

Undervisningsvideor har blivit ett alltmer populärt komplement till, eller del av, undervisningen vid universitet. Tidigare studier visar på positiva effekter av att studenter använder undervisningsvideor som en del i sina studier. Eftersom en vanlig talhastighet på ca 125-150 ord per minut är långsammare än den hastighet i vilken hjärnan kan ta till sig information, syftar denna studie till att undersöka om inlärningen kan effektiviseras med hjälp av en högre uppspelningshastighet på undervisningsvideor. Frågan som ställs är hur uppspelningshastigheten av en undervisningsvideo påverkar korttidsinlärningen av det presenterade materialet. En experimentstudie genomfördes med fyra grupper studenter som fick se samma video i olika hastigheter - 1x, 1,25x, 1,5x och 2x hastigheten. Studien utfördes vid tre tillfällen spridda över två veckor och hade 26 deltagare. Resultatet tyder på att uppspelningshastigheten inte påverkar ens korttidsinlärning av den presenterade informationen. Detta innebär att genom att öka uppspelningshastigheten är det möjligt att på kortare tid tillgodogöra sig samma information från en video. Denna studie pekar på att detta gäller i upp till den dubbla uppspelningshastigheten, eller motsvarande 320 ord per minut. Det är således möjligt att effektivisera inlärningen genom en högre uppspelningshastighet på utbildningsvideo. / Educational videos have become an increasingly popular complement to, or part of, university education. Earlier studies indicate positive effects of students using educational videos as part of their studies. Since the speech rate of a conversation is about 125-150 words per minute, it is slower than the speed in which the brain can absorb information. This study aims to examine whether it is possible to make studying through use of educational videos more efficient by increasing the playback speed. The overall research question is how the playback speed of an educational video influences the short-term learning of the presented material. An experimental study was conducted at three separate occasions spread out over two weeks and included 26 participants. Four groups of students saw the same video in different playback speeds: 1, 1.25, 1.5 and 2 times the original speed. The results indicate that the playback speed does not affect the short term learning of the presented information. This means that it is possible to digest the same information from a video in a shorter span of time by increasing the playback speed. It is therefore possible to make learning through educational videos more efficient by adjusting the playback speed. The results show that this is true for speeds up to double the original speed, corresponding to 320 words per minute.

Tal- och röstförändringar är vanligt förekommande hos personer med Parkinsons sjukdom. Dessa påverkar ofta talarens förståelighet men kan också ha en negativ inverkan på talets naturlighet. Forskning angående vilka faktorer som påverkar talets naturlighet är i dagsläget begränsad, varför föreliggande studie har genomförts. Syftet med studien var att undersöka huruvida den uppfattade talnaturligheten kunde härledas till några specifika tal- och röstparametrar. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att elicitera talmaterial från åtta personer med Parkinsons sjukdom. Forskningspersonernas röster spelades in och inspelningarna graderades sedan av 27 naiva lyssnare gällande förståelighet och talnaturlighet. Korrelationstester genomfördes slutligen för att hitta eventuella samband mellan lyssnarnas bedömning och olika akustiska parametrar. Resultatet visade att tal- och artikulationshastighet var den faktor med störst inverkan på lyssnargruppens bedömning av talnaturlighet, där de med långsammast hastighet bedömdes ha mest onaturligt tal. Vidare fanns starka indikationer på att grad av förståelighet korrelerade med bedömningen av talnaturlighet. I föreliggande studie tycktes inga övriga akustiska parametrar ha en statistiskt signifikant korrelation med lyssnargruppens bedömning av talnaturlighet. / Speech and voice changes are common in Parkinson’s disease. These changes can affect the speaker’s intelligibility but can also have a negative impact on the perceived naturalness of speech. The research available regarding the different factors that affect speech naturalness is scarce, which was the motivation behind this study. The aim of the present study was to investigate whether the level of perceived speech naturalness could derive from any specific aspects of speech. This was accomplished by recording speech samples from eight people with Parkinson’s disease using a test battery with various speech tasks. These samples were presented to a group of 27 naive listeners whose task was to judge the level of intelligibility as well as the level of speech naturalness. Correlations were then made between their assessments and various acoustic measurements. The main finding of the present study was that speech and articulation rate seemed to have the greatest impact on the perceived level of naturalness, where the people who had the slowest rate were judged to be the least natural sounding. Furthermore there were strong indications that the level of intelligibility correlated with the level of speech naturalness. In this study there were no other acoustic correlates found with statistical significance.

Projektets syfte är att ta reda på ifall det är någon skillnad mellan två olika språkprofiler vid kustväderuppläsning. Hur ger man användaren en tydlig och relevant förståelse av kustvädret? Finns det en språkprofil som är bättre än den andra? För att svara på frågeställningarna har en utvärdering utförts med hjälp av en enkät innehållande både frågor och uppgifter, detta för att få en tydlig bild över lyssnarens förståelsegrad samt upplevelse. Resultaten visar på att språkprofil A baserat på ledigt språk är bättre än språkprofil B som är baserat på strikt språk. Dessutom indikerar resultaten på att tydlig struktur, långsam talhastighet, tydliga pauser, ett enkelt språk och att mottagaren har ett bra sätt att lyssna på är faktorer som påverkar hur kustväderuppläsningen förstås.

Eyewitnesses are important for the outcome of many criminal cases. Sometimes other evidence is lacking and the testimony then becomes decisive, but it is difficult to know how reliable the eyewitness’ memories are. This study aimed to investigate speech rate as an indicator of memory accuracy. The hypothesis was that correct memories would be presented with a faster speech rate than incorrect memories. The participants (n = 10) were students who were part of a previous study by Lindholm et al. (2018). The students watched a film sequence and were interviewed afterwards about what they had seen. Their answers were recorded and the voice was analyzed digitally. A t-test for dependent samples showed that correct statements had significantly faster speech rate than incorrect ones. The results support the hypothesis and are in line with previous research on making asserted statements faster. Should future research show similar results, the method of digital voice analysis could be used as a complement in the judiciary to evaluate testimony. Understanding what acoustic indicators are on correct or incorrect memories could be helpful in assessing testimonies for judges, jurors, legal representatives and the police force. / Ögonvittnen är viktiga för utgången i många brottmål. Ibland saknas övrig bevisning och vittnesmålet blir då avgörande men det är svårt att veta hur pålitliga ögonvittnens minnen är. Denna studie syftade till att undersöka talhastighet som en indikator på korrekthet i minnen genom användning av digital röstanalys. Hypotesen var att talhastigheten vid korrekta minnen skulle vara snabbare än vid inkorrekta. Deltagarna (n = 10) var studenter som ingick i en tidigare experimentell studie av Lindholm et al. (2018). Studenterna fick se en film och intervjuades efteråt om vad de sett. Deras svar spelades in och rösten analyserades digitalt. Ett t-test för beroende mätningar visade att talhastigheten vid korrekta påståenden var signifikant snabbare än vid inkorrekta. Resultatet stödjer hypotesen samt ligger i linje med tidigare forskning kring att säkra påståenden sker snabbare. Skulle framtida forskning visa på liknande resultat skulle metoden med digital röstanalys kunna användas som ett komplement inom rättsväsendet som stöd vid vittnesmål. Förståelse för vilka akustiska indikatorer som finns på korrekta eller inkorrekta minnen skulle kunna vara hjälpsamma i vittnesförhör, både hos domare, nämndemän, juridiska ombud och hos polisen.