Tandhygienistyrket är ett relativt nytt yrke. I Sverige har yrket funnits i cirka 40 år och har under denna tid genomgått stora förändringar. Tandhygienister behandlade från början enbart patienter som remitterades av tandläkare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att personer som besöker tandvården idag inte alltid känner till vad en tandhygienist gör. Syftet med studien var att undersöka om personer som besöker en folktandvårdsklinik vet vad en tandhygienist gör. En studie med empirisk och kvantitativ design genomfördes med användning av enkäter, bestående av 22 frågor med fasta svarsalternativ. Sammanlagt besvarades 150 väntrumsenkäter av personer som besökte tre folktandvårdskliniker i Landstinget Blekinge. Urvalet var konsekutivt, författarna till studien tillfrågade personligen personer, 16 år och uppåt, i den ordning de anlände till väntrummen om de ville delta i studien. Merparten av respondenterna kände till att en tandhygienist självständigt genomför undersökningar, informerar samt arbetar förebyggande. Respondenterna var tveksamt inställda till om tandhygienister fick ställa diagnos på och behandla tandlossningssjukdom. Slutsatsen av studien är att en majoritet av de människor som besöker en Folktandvårdsklinik inte till fullo vet vad en tandhygienist gör. / Dental hygienist is a relatively new profession and the profession has existed in Sweden for about 40 years. During this time it has gone through major changes. In the beginning, dental hygienists only treated people who were referred by a dentist. These factors may have resulted in that visitors to public dental clinics not always knowing what a dental hygienist does. The aim of this study was to investigate if people who visited public dental clinics know what a dental hygienist does. An empirical study was carried out using a questionnaire containing 22 multiple-choice questions. In total 150 questionnaires were answered by visitors to three public dental clinics within Blekinge county. The sample method used was consecutive. The authors asked people 16 years and older, in the order in which they arrived at the clinic, if they would participate in the study. The majority of the participants were aware that dental hygienists carry out examinations independently, inform and work preventively. The participants were unclear that dental hygienists could diagnose and treat periodontal disease. The conclusion of the study is that visitors to public dental clinics do not know entirely what a dental hygienist does.

Tidigare forskning inom odontologi har baserats på biomedicinska teorier där man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror på beteendet är det av intresse att fokusera forskning baserad på beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvården är otillräckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhälsoprogram med en individuell skräddarsydd behandling utgående från kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgängliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall på fyra filmer, tre hade för dålig ljudkvalitet och en stämde inte in med den information som stod på fodralet. Slutligen ingick 15 filmer i studien kring följsamheten av studieupplägget av interventionen. Resultatet var att interventionen fick den behandling som de skulle ha fått utefter den skräddarsydda behandlingen vid de besök som studerats. Exempelvis att de tillsammans med patienterna formulerar mål, utför infärgningar på patienternas tänder, går igenom patientens tandstatus och så vidare.

<p>Aim: The aim of this study was to investigate former dental hygienist students’ view regarding their education at Kristianstad University.Material and methods: This quantitative study was descriptive and the data collection method was used by a questionnaire. This was sent by post to former dental hygienist students at Kristianstad University. In total, 57 dental hygienists participated in the study.Result: The majority of the respondents (94 %, n=54) were content with their education. The education’s primary strength turned out to be the clinical activity that is conducted while at the same time there was a wish for more practice. The content in the dental hygienist education at Kristianstad University is corresponding to the requirements in the profession including oral health science according to the majority of the respondents.Conclusion: The clinical activity that is conducted both at external dental clinics and at the dental clinic at the college has a high significance for the prospective dental hygienist’s career.Keywords: alumnus, dental hygienist, dental hygienist education, knowledge, skills description</p>

The aim of the present study was to examine smoking behaviour and motivation for smoking cessation in patients at a dental clinic. Another aim was to examine if the patients had been asked by the dental staff regarding their smoking habits. Twenty-two patients from a student clinic and twenty-one patients from a Swedish Public Dental Service Clinic in southern of Sweden participated in the study. Participants consisted of eighteen women and twenty-five men. Data collection was carried out using a questionnaire that was directed at smokers. The questionnaire was answered in connection with the visit to the dental hygienist. The patients smoked between eight and twelve cigarettes per day and had on average smoked between 5 -15 years. More than half of the patients started smoking because of pressure from friends. In the future the patients would consider quitting smoking to avoid oral health diseases. Most of the patients wanted to try without external aid. The general health and oral health was perceived as good, or very good by 43 respondents. The most common oral health problems were dry mouth, dark brown coating on the teeth and gingivitis. This survey shows that many of those who currently smoke started smoking because of their surroundings. Giving up smoking to avoid oral health diseases was very important / important to the respondents. The motivation for smoking cessation was different among the patients. It was difficult for many patients to stop smoking. The survey also showed that more dental hygienists than dentists asked their patients about smoking habits and informing them about smoking cessation. / Syftet med denna studie var att undersöka rökvanor och motivation till rökavvänjning hos patienter vid tandvårdsklinik. Ytterligare ett syfte var att undersöka om patienterna blivit tillfrågade av tandvårdspersonalen om sina rökvanor. Tjugutvå patienter från en studentklinik och tjuguen patienter från en folktandvårdsklinik i södra Sverige deltog i studien. Deltagarna bestod av 58 % män och 42 % kvinnor. Datainsamlingen genomfördes med användning av en enkät som var riktad till rökare. Enkäten besvarades i samband med ett tandhygienistbesök. Patienterna uppgav att de rökte mellan åtta och tolv cigaretter per dag och hade rökt mellan  5-15 år. Mer än hälften av patienterna började röka på grund av grupptryck eller kompisar. Patienterna kunde tänka sig att sluta röka i framtiden, för att undvika munhälsoskador och dem flesta av rökarna vill försöka sluta röka utan hjälp. Den allmänna hälsan respektive munhälsan upplevdes som bra eller mycket bra av samtliga 43 respondenter. De vanligaste problemen med munhälsan var muntorrhet, svarta bruna beläggningar på tänderna samt gingivit. Denna enkätstudie visar att många av dem som rökte började röka på grund av att personer i deras omgivning rökte. Att sluta röka för att undvika munhälsoskador var mycket viktigt/viktigt för patienterna. Motivationen till rökstopp varierade bland patienterna. Det var svårt för många av de att hålla sig rökfria. Studien visar även att det var fler tandhygienister än tandläkare som frågade patienterna om deras rökvanor och informerade om rökavvänjning.

Aim: The aim of this study was to investigate former dental hygienist students’ view regarding their education at Kristianstad University.Material and methods: This quantitative study was descriptive and the data collection method was used by a questionnaire. This was sent by post to former dental hygienist students at Kristianstad University. In total, 57 dental hygienists participated in the study.Result: The majority of the respondents (94 %, n=54) were content with their education. The education’s primary strength turned out to be the clinical activity that is conducted while at the same time there was a wish for more practice. The content in the dental hygienist education at Kristianstad University is corresponding to the requirements in the profession including oral health science according to the majority of the respondents.Conclusion: The clinical activity that is conducted both at external dental clinics and at the dental clinic at the college has a high significance for the prospective dental hygienist’s career.Keywords: alumnus, dental hygienist, dental hygienist education, knowledge, skills description

Bakgrund: Kariessjukdomen hör till en av världens vanligaste sjukdomar med flertalet kända orsaks- och riskfaktorer. För att bevara en god oral hälsa utgör förebyggande tandvård en betydelsefull del bland äldre och kan ha en stor inverkan på en individs livskvalitet. Karies kan förebyggas och behandlas med stöd av patientutbildning och förebyggande tandvård, en hälsoinsats som främjar framförallt individen men även samhället med minskade resurs- och vårdkostnader. Syfte: Övergripande syftet med studien var att kartlägga förekomst och fördelning av registrerade förebyggande åtgärder i relation till karies bland individer 65 till 70 år, bofasta i Värmland 2017. Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie av individdata (n=2738) från 65- till 70-åriga individer bosatta i Värmland och undersökta i tandvården, Region Värmland 2017. Data baseras på Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa) åren 2017 och 2018. Resultat: Närmare trefjärdedelar av individerna hade ingen tillståndskod för karies registrerad (72,1%). Det var ungefär dubbelt så vanligt med tillståndskoder för sekundärkaries jämfört med primärkaries, 684 respektive 291 registreringar. Totalt registrerades 742 sjukdomsförebyggande åtgärder (200-serien) och 3495 sjukdomsbehandlande åtgärder (300-serie). ”Icke-operativ behandling” var den åtgärd som starkast associerades till individer med kariestillstånd (OR 3,83; CI 3,04–4,83). ”Information vid risk för sjukdom” var starkast associerad till individer utan kariestillstånd.  Antalet erhållna förebyggande åtgärder var snedfördelad och kunde variera från en upp till nio behandlingar per individ. Konklusion: Resultatet i denna studie talar för betydelsen av ytterligare studier inom förebyggande tandvård som hälsofrämjande insats för att främja oral hälsa bland äldre individer med kariessjukdom. Beteendemedicinsk prevention är en underutnyttjad åtgärd som behöver övervägas inom den förebyggande tandvården. / Introduction: Dental caries is one of the most common diseases worldwide with well-known risk factors. In order to maintain a good oral health, preventive dental care is an important part for elderly people and impacts on an individual´s quality of life. Dental caries can be prevented and treated with patient support, education and preventive dental care. Health promotion activities within dental care contributes to the individual’s well-being and reduces costs for the society.   Aim: The overall aim was to identify the occurrence and distribution of registered preventive dental care in relation to caries, among individuals aged 65 to 70 years resident in the county of Värmland in 2017.  Method: A cross-sectional register-based study of individual data (n= 2738) from 65 to 70-year-old individuals resident and dental examined, in the county of Värmland in 2017. Data was obtained from The Swedish Quality Registry for Caries and Periodontal Diseases (SKaPa) from years 2017 and 2018.  Results: Nearly three-quarters of the individuals had no caries conditions registered (72,1%). Secondary caries-conditions were about twice as common compared to primary caries, 684 and 291 registrations, respectively.  A total of 742 preventive-treatments and 3495 preventive disease-treatments were registered. “Non-invasive treatment” had the strongest association to individuals with caries conditions (OR 3,83; CI 3,04-4,83). The treatment “information when risk for disease” had the strongest association to individuals without caries conditions. The number of obtained preventive treatments were skewed and could vary from one up to nine treatments per individual. Conclusion; The results of this study indicate the importance of further studies of preventive dental care as a health promotion achievement to promote oral health among older individuals with dental caries disease. Behavioral medical prevention is underused and needs to be considered in preventive dental care in the future.