Syfte: Syftet med studien var att belysa sambandet mellan cigarrettrökning och paro-dontit.Metod: Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställer aktuell forsk-ning inom det valda ämnesområdet. Detta studerades genom att granska olika studiers koppling mellan parodontit och cigarrettrökning. Studien baseras på 15 kvantitativa artiklar som söktes via PubMed och Sience Direct.Resultat: Resultatet visade att det fanns ett samband mellan parodontit och cigarrett-rökning. Rökning var den främsta beteendemässiga riskfaktorn för uppkomst av paro-dontit. Rökare uppvisar ett mer ohälsosamt beteende och negativ attityd till allmän hälsa. Kroppens infektionsförsvar försämrades hos rökare. Slutsats: Studien har funnit att det finns ett samband mellan cigarrettrökning och pa-rodontit. Variabler som ålder och kön har ingen påverkan på associationen mellan ci-garettrökning och parodontit. Däremot är det antalet rökta cigarretter per år och anta-let år av konsumtion som har en påverkan för uppkomst av parodontit. / Aim: The purpose of this study was to investigate the relationship between cigarette smoking and parodontitis. Method: The study is based on a general literature study that compiles current research in the chosen subject. The study is based on 15 quantitative articles which were searched through PubMed and Sience Direct. Results: The results showed that there was a relation between periodontal disease and cigarette smoking. Smoking was the primary behavioral risk factor for the occurrence of parodontitis and smokers showed a more unhealthy behavior and negative attitude to the general health. Studies also showed that the body's defense against bacteria decreased in smokers who had a high amount of plaque and thus contributed to the immune system overreacts to the bacteria. This in turn caused widespread damage in the tissue and resulted in loss of tissue.Conclusion: The study showed that there is a relation between cigarette smoking and periodontitis. Variables such as age and sex have no influence on the association between cigarette smoking and periodontitis. In contrast, the number of smoked cigarettes per year and the number of years of consumption that have an impact on the occurrence of periodontal disease.

Syftet var att undersöka i vilken grad munhälsan förbättrades hos patienter med tandlossning efter tandhygienistbehandling. Populationen bestod av samtliga patienter, som remitterats till studiens författare för behandling av tandlossning under perioden november 2000 till december 2004 och som uppfyllde vissa inklusions- och exklusionskriterier (n=38 efter bortfall). Tandköttsfickor som var fem millimeter eller djupare fanns initialt på minst tio procent av tandytorna hos samtliga deltagare. Gemensamt för deltagarna var att de tidigare ej behandlats av tandhygienist eller på specialistavdelning för parodontologi. Populationens medelålder var 61 år vid det första tandhygienistbesöket. Studiens resultat visade ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av fem till sex millimeter djupa tandköttsfickor, blödning vid sondering och tandsten synlig på bite-wings (p=0,000). Vidare visade studiens resultat ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av sju till åtta millimeter djupa tandköttsfickor, nio millimeter eller djupare tandköttsfickor och karies (p=0,003 respektive 0,042 och 0,050). Trots att andelen individer som använde approximala hjälpmedel dagligen ökade med 13,1 procentenheter och andelen individer som var rökfria ökade med 8,6 procentenheter saknade resultaten statistisk signifikans. Studiens resultat visade att tandhygienistbehandling leder till förbättrad munhälsa hos patienter med parodontit, trots att beteendeförändringen ej var statistiskt säkerställd.

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande tandhygienisters (EfTH) arbetsförhållanden för att studera om där fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse i gruppen. Samliga tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjälp av ett frågeformulär grundat på en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade på enkäten. Resultaten visade att äldre tandhygienister och de som hade fler än 19 yrkesår upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var säkrare i sin yrkesroll och kände sig mindre stressade än yngre. Stress var relaterat till fler än trettio arbetstimmar per vecka. Alla frågor i skalorna om arbetstillfredsställelse, arbetsglädje och arbetsstolthet skattades högt och allra högst frågan om arbetsstolthet. Frågor i skalorna om kontroll i arbetet visade på hög kontroll av arbetstakt, pauser och påverkan av beslut i det egna arbetet. Ett statistiskt signifikant samband kunde påvisas mellan kontroll av arbetstakt, påverkansmöjligheter, positiv feedback från patienter och arbetstillfredsställelse. Det fanns också statistiskt signifikanta samband mellan kontroll av arbetstakt, positiv feedback från tandläkare för arbetsresultat, positiv feedback från patienter samt att få tillhöra en (arbets)grupp och arbetsglädje. En slutsats från denna studie är att det förefaller finnas ett samband mellan EfTH:s arbetsförhållanden och hög arbetstillfredsställelse.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar av hypnoterapins effekter och upplevelser av hypnoterapi som behandling av tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker. Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med sex informanter som arbetade med hypnoterapi som behandling mot tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker i Sverige. Intervjuerna har genomförts med användning av en intervjuguide och varade i ca 20 – 35 minuter. Metoden var kvalitativ och data analyserades med innehållsanalys.  Resultat: I studiens resultat framträdde ett huvudtema: Förebyggande behandlingsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade hypnoterapins effekter som goda och de upplevde hypnoterapi som effektiv vid behandling av tandvårdsrädsla. Informanterna var eniga om att behandling med hypnoterapi ska användas på tandvårdsklinikerna och utföras av tandläkare eller tandhygienist. Många av informanterna upplevde att kollegorna hade svårt att acceptera hypnoterapi som metod. Slutsats: Uppfattningar och upplevelser av hypnoterapi som behandling och dess effekt är överlag positiv med vissa svårigheter angående kollegornas attityder gentemot metoden. Mer forskning behövs för en bredare acceptans och förståelse av hypnoterapi som behandlingsmetod. / Aim: The aim of this study was to investigate the perceptions of hypnotherapy’s effects and experiences of hypnotherapy as a treatment of dental fear in dental clinics. Material and Methods: The material was obtained through interviews with six informants working with hypnotherapy as a treatment for dental fear in dental clinics in Sweden. The interviews were conducted using an interview guide and lasted 20 - 35 minutes. The method was qualitative and the interviews were analyzed through a qualitative content analysis. Results: In the results a main theme appeared: Preventive treatment. The results showed that the informants perceived hypnotherapy’s effects as good and they experienced hypnotherapy as effective in the treatment of dental fear. The informants agreed that hypnotherapy should be used in dental clinics and performed by a dentist or dental hygienist. Many of the informants felt that their colleagues had difficulties accepting hypnotherapy as a method. Conclusion: Perceptions and experiences of hypnotherapy as a treatment and its effect are generally positive with some exceptions regarding their colleagues attitudes towards the method. More research is needed to bring a wider acceptance and understanding of hypnotherapy as a treatment method.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att majoriteten av informanterna upplevde sin orala hälsa negativt efter avslutad strålbehandling, dessa benämns i fysisk effekt och psykisk begräsning. Informanterna upplevde smärta samt muntorrhet efter avslutad strålbehandling. Resultatet visade även att nutritionsbegränsingar uppstod och att de var tvungna till att göra kostförändringar, även sväljning och tuggning försvårades. Informanterna upplevde generellt att det var jobbigt att äta i stora sammanhang då rädslan för att sätta maten i halsen förekom. Strålbehandlingen påverkade även informanterna psykiskt genom att de ofta var låga i humöret. Slutsatsen av studien visar att dessa patienter upplever smärta, har problem med att äta och påverkas psykiskt samt att de hämmas socialt. / The purpose of this study was to illustrate how patients radiated against head and neck cancer, experience their oral health after ending radiotherapy. The study is qualitative and considers interviews with eight informants. The interviews were conducted using an interview guide. The interviews were recorded on a tape recorder and lasted about 10-20 minutes. The interview data were then analysed using a qualitative content analysis. The results of this study show that a majority of the respondents experience their oral health negatively after ending radiotherapy; these are mentioned in physical effect and mental limitation. The informants experienced pain and dry mouth after completing radiotherapy. The results also showed that they had trouble eating, including swallowing and chewing difficult and that they were forced to make dietary changes. The informants experienced generally it was hard to eat at large surroundings because the fear of choking occurred. Radiotherapy had also affected the informants psychologically, as they often was in low mood. The conclusion of the study shows that these patients experience pain, have trouble eating and that they are affected psychologically as well as inhibited socially.

Syftet: Syftet med studien var att kartlägga förekomst av subjektiv halitosis bland studenter på Hälsohögskolani Jönköping. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där urvalet utfördesslumpmässigt genom ett stratifierat urval och datainsamling skedde via enkätutdelning. Enkätfrågornaberörde områden kopplade till halitosis som egenvård, livsstilsfaktorer samt personliga erfarenheter. Resultat: Totalt ingick 122 individer i studien, åldersintervallet för deltagarna var 20-53 år ochmedelåldern var 25 år. Studien visade att prevalensen av subjektiv halitosis bland studenterna var 15,6%. Av alla deltagare angav 89 % att de uppskattade att tandvårdspersonal påtalade dålig andedräkt vidbesök. För de individer som någon gång upplevt dålig andedräkt var andedräkten värst på morgonen. Individer med subjektiv halitosis blev oftare generade och kunde genom andras reaktion misstänka attde har halitosis, jämfört med individer som inte har subjektiv halitosis, skillnaden var statistiskt signifikant. Slutsats: Det fanns förekomst av subjektiv halitosis bland studenterna. Fortsatt forskninggenom kliniska undersökningar rekommenderas avseende samband mellan stress och halitosis hosstudenter.

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s. hur mycket individen äter, vad den äter och intagsfrekvens. Enligt den svenska Tandvårdslagen har alla barn och ungdomar rätt att få den tandvård och information de behöver oavsett vilken socioekonomisk status de har. För att kunna genomföra studien skickades etikprövning in till etisk kommitté på Malmö högskola för godkännande. Därefter valdes fyra tandhygienister på två olika kliniker i Malmö. Intervjuerna gjordes på respektive arbetsplats. Tandhygienisterna fick inte tillgång till intervjufrågorna innan intervjutillfället. Denna studie har visat att två av fyra tandhygienister valde att ge ytlig information angående kost, kostvanor och karies till 13-åringar oavsett socioekonomisk status. De två andra tandhygienisterna valde att ge djupare information till de barn och ungdomar som hade bristande kunskap. Oftast hade dessa barn och ungdomar ett socioekonomisk låg status.

Introduktion: Individer med Downs syndrom (DS) har en ökad benägenhet att drabbas av oral ohälsa. Studier visar att det finns en osäkerhet hos tandvårdspersonal i hur man bäst bemöter och behandlar personer med DS. Syfte: Syftet med studien är att beskriva tandhygienisters kunskaper och erfarenheter i mötet med barn och unga med DS i tandvårdssituationen. Metod: Webbenkätstudie med 20 frågor. Deskriptiv statistik användes.  Analyserades med chi-två test. Resultat: 92 tandhygienister deltog i studien där majoriteten har i sin yrkesroll mött barn och unga med DS. Respondenterna har önskemål om vidareutbildning, mer samarbete med andra instanser och mer stöd från ledningen. Konklusion: Resultatet indikerar att det finns behov av vidareutbildning, bättre samarbete mellan olika yrkesgrupper, mer tid för behandling, stöd från ledningen och inom organisationen för att öka tandhygienisters möjlighet att hantera komplexiteten i omhändertagandet av barn och unga med DS. Implikationer: Det är nödvändigt att öka medvetenheten om implementering av riktlinjer som framhäver behovet av individanpassad behandlingsplan. Tandhygienister bör använda alternativa kommunikationsstöd i mötet med barn och unga med funktionsnedsättning såsom DS samt stödja deras föräldrarna, anhöriga och assistenter, vilket kan leda till ett bättre omhändertagande av dessa patienter.

<p>Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader (p<0,05) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården gällande i vilken utsträckning de styrde över sina tidsbokningar, upplevde trötthet, orolighet, besvär från rygg, nacke eller axlar samt besvär från andra delar av kroppen. En statistisk signifikant skillnad (p<0,01) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården syntes även i vilken utsträckning respondenterna styrde över sin arbetstakt. Slutsatsen av studiens begränsade material är att tandhygienisterna inom den privata tandvården tycktes ha en mer positiv syn på deras arbetssituation än tandhygienisterna inom folktandvården.</p> / <p>The aim of this study was to compare the perceived work situation among dental hygienists in the public dental health service with dental hygienists in private practice. Dental hygienists in southern Sweden who were registered at SRAT (n= 313) were asked to participate in the study. The questionnaire was sent out electronically, which gave a response rate of 48% (n= 151). The response rate in the public dental health sevice was 59% (n= 101) and in private practice 35% (n=50). The survey questions covered work, work atmosphere, work situation, profession, health, influence and collegial support together with background questions about age, gender, employment status and working hours. The result showed a statistically significant difference (p<0.05) between the dental hygienists in the public dental health service and dental hygienists in private practice as regards to what extent the dental hygienists decided over their own scheduled time, experienced tiredness, worry, disorders from the back, neck or shoulders and disorders from other parts of the body. A statistically significant difference (p<0.01) between the dental hygienists in the public dental health service and the dental hygienists in private practice was also shown as regards to what extent the dental hygienists could control their own work pace. The conclusion from the limited material of this study is that the dental hygienists in private practice seemed to have a more positive view of their work situation compared to the dental hygienists in the public dental health service.</p>

Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader (p&lt;0,05) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården gällande i vilken utsträckning de styrde över sina tidsbokningar, upplevde trötthet, orolighet, besvär från rygg, nacke eller axlar samt besvär från andra delar av kroppen. En statistisk signifikant skillnad (p&lt;0,01) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården syntes även i vilken utsträckning respondenterna styrde över sin arbetstakt. Slutsatsen av studiens begränsade material är att tandhygienisterna inom den privata tandvården tycktes ha en mer positiv syn på deras arbetssituation än tandhygienisterna inom folktandvården. / The aim of this study was to compare the perceived work situation among dental hygienists in the public dental health service with dental hygienists in private practice. Dental hygienists in southern Sweden who were registered at SRAT (n= 313) were asked to participate in the study. The questionnaire was sent out electronically, which gave a response rate of 48% (n= 151). The response rate in the public dental health sevice was 59% (n= 101) and in private practice 35% (n=50). The survey questions covered work, work atmosphere, work situation, profession, health, influence and collegial support together with background questions about age, gender, employment status and working hours. The result showed a statistically significant difference (p&lt;0.05) between the dental hygienists in the public dental health service and dental hygienists in private practice as regards to what extent the dental hygienists decided over their own scheduled time, experienced tiredness, worry, disorders from the back, neck or shoulders and disorders from other parts of the body. A statistically significant difference (p&lt;0.01) between the dental hygienists in the public dental health service and the dental hygienists in private practice was also shown as regards to what extent the dental hygienists could control their own work pace. The conclusion from the limited material of this study is that the dental hygienists in private practice seemed to have a more positive view of their work situation compared to the dental hygienists in the public dental health service.