IBS patients experiences of eating the low FODMAP-diet Irritable bowel syndrome (IBS) is a common, functional gastrointestinal tract disorder. The disease is benign but may cause much suffering for the individual. The treatments available are used to relieve symptoms. One nutrition therapy is to exclude fermentable oligo-, di-, monosaccharide and polyols, so callde FODMAPS, from the diet. This diet is proven successful and even significantly better than the standard nutrition advice for IBS. It means however that some common foodstuff must be excluded.

No description available.

No description available.

Inflammatorisk tarmsjukdom blir allt vanligare. Sjukdomen är kronisk och kommer följa patienten för resten av livet. Sjuksköterskan behöver kunskap om patientens upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom för att kunna ge stöd och god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metoden för litteraturstudien utformades efter niostegsmodellen av Polit och Beck (2012). En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. En urvalsprocess i tre steg gjordes, där artiklarna bearbetades och kvalitetsgranskades. Elva artiklar inkluderades till resultatet, varav åtta kvalitativa studier, en kvantitativ studie och två kvalitativ-kvantitativ mixade metoder. Resultatet framställdes i sju kategorier som belyser patientens upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Kategorierna presenterar maktlöshet och frustration, social isolering, oro och rädsla, upplevelse av smärta, upplevelse av fatigue, att känna skuld och att känna kontroll över sin sjukdom. Litteraturstudiens slutsats beskriver att inflammatorisk tarmsjukdom bidrar till begränsningar i vardagen. Sjuksköterskan behöver kunskap om patientens upplevelse av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom för att kunna ge stöd, och på så sätt bidra till att patienten lär sig leva med sin sjukdom.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. I studien ingår nio artiklar. Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar bedömer sin livskvalitet lika god som sina jämnåriga kamrater. Dock upplever en liten grupp barn och ungdomar med svår sjukdom sin livskvalitet som betydligt sämre. I resultatet framkommer att sjukdomen inte enbart påverkar kroppen fysisk utan även psykiska problem uppstår. Stor betydelse för det psykiska välbefinnandet har det sociala stödet som dessa barn och ungdomar får av sin familj för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan är en viktig resurs för kunskap och information samt för att vara ett stöd för hela familjen. Diskussionsavsnittet behandlar bland annat för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar i en litteraturstudie. Vidare behandlas sjuksköterskans förhållningssätt och roll vid vården av barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

No description available.

Bakgrund: Prevalens av inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) har ökat globalt och klassas numera som folksjukdomar. 25% av insjuknanden sker innan 20 års ålder. Sjukdomarna är förknippade med flera begränsande symtom som kan medföra negativ inverkan på det vardagliga livet. Till följd av den ökade prevalensen ställs därför högre kunskapskrav på sjukvårdspersonal inom hälso- och sjukvård, i synnerhet för pediatrisk IBD, som rör sjukdomens inverkan på barns livskvalitet.  Syfte: Syftet med studien var att kartlägga livskvaliteten hos barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Sökningarna för litteraturstudien genomfördes på PubMed och identifierade elva kvantitativa kohortstudier som sedan granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Studiens resultat indikerar på att barn och ungdomar med IBD upplever lägre livskvalitet. Ingen signifikant skillnad i livskvalitet sågs mellan de olika IBD sjukdomarna. Lägre sjukdomsaktivitet och längre sjukdomstid var två faktorer som korrelerar med högre livskvalitet. Resultatet indikerar också att äldre barn jämfört med yngre barn, har sämre livskvalitet oberoende av sjukdomsaktivitet och sjukdomstid.  Konklusion: Barn och ungdomar med IBD har en lägre livskvalitet. En aktivare sjukdom korrelerar med lägre livskvalitet, och längre sjukdomstid tenderar i högre livskvalitet hos barn och ungdomar med IBD. Kunskap som sammanställs i litteraturstudien kan användas för att förbättra sjuksköterskans förståelse av IBD. Detta kan i sin tur bidra till en bättre personcentrerad omvårdnad vilket ökar patienternas förutsättningar att tillämpa eftersträvansvärda beteendeförändringar. Framtida forskning bör undersöka livskvalitet hos barn med högre sjukdomsaktivitet samt kartlägga faktorer som bidrar till att äldre barn med IBD har lägre livskvalitet.

Bakgrund: Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är något som kan uppstå i alla åldrar. Vanligast är att den uppstår i tidig vuxen ålder. Personerna som drabbas är i behov av stöd och hjälp av sjukvården för att kunna lära sig leva med sjukdomen. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Metod:15 kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes som därefter analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier. Resultat: Resultatet visade på att personerna som lever med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom upplever att sjukdomen påverkar stora delar av livet genom att medföra begränsningar i arbetsliv och socialt. De ger dock uttryck för en vilja att acceptera sin sjukdom och kunna kontrollera den med stöd av egenvård. Slutsatser: För att personerna ska få en bra vård krävs det av sjuksköterskan att vara lyhörd och förstå personens omvårdnadsbehov så de sedan kan ta vara på sina egna resurser för att kunna hantera sjukdomen bättre och leva ett så bra liv som möjligt. Denna litteraturstudie kan ge ökad förståelse hur personerna själva upplever hur det är att leva med en kronisk tarmsjukdom. Mer forskning i ämnet behövs, en ökad kunskap kring ämnet kan bidra till att vården blir mer effektiv och att personens behov tillgodoses på ett sätt som ökar deras livskvalitet.

Varje år insjuknar cirka 1500 människor av inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige och de flesta drabbas i åldrarna 15-35 år. Att som ung drabbas av en kronisk sjukdom kan innebära extra påfrestningar då perioden kännetecknas av en intensiv identitetsutveckling. En inflammatorisk tarmsjukdom kan innebära hinder och svårigheter i det sociala livet genom de begränsningar som sjukdomen ger. En känsla av att vara annorlunda kan bidra till en upplevelse av stigmatisering och därför är det betydelsefullt att uppmärksamma denna patientgrupp. Det är av yttersta vikt att sätta sig in i de ungas livsvärld för att kunna skapa en bra vårdrelation. Syftet med litteraturöversikten är att belysa ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom för att möjliggöra ett vårdande utifrån patientens livsvärld. Analysen utgår från fem kvalitativa vetenskapliga artiklar och har analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. Resultatet redovisas med följande huvudteman, Att tappa fotfästet, Käppar i hjulet och Lugnet efter stormen med tillhörande subteman. Studien visar att de unga ständigt utövar en kamp med besvärliga symtom och biverkningar. Upplevelser av skam och utanförskap med känsla av stigmatisering syntes vara konsekvenser av tillståndet. Det framkom dessutom att känslan av att vara begränsad och uppleva kontrollförlust var vanligt förekommande i tillvaron. En viktig del var även behovet av stöd och rätt förutsättningar för att uppnå acceptans kring sjukdomen. I diskussionen framkommer det att välbefinnandet kan vara kopplat till livskvalitén vilket resoneras utifrån resultatet och sätts i förhållande till ytterligare en studie. Vidare diskuteras att unga med andra kroniska sjukdomstillstånd har liknande upplevelser kring begränsningar. En diskussion förs även kring den stigmatisering som individer med inflammatorisk tarmsjukdom upplever och hur stigmatisering kan begränsas. Vidare diskuteras vilken typ av stödjade nätverk som de unga bedömer är viktig och hur sjuksköterskan utifrån detta kan vårda ur ett livsvärldsperspektiv. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund Inflammatoriska tarmsjukdomar är kroniska och kräver kontinuerlig kontakt med sjukvården. Syfte Att utforska individers upplevelser kring hur deras inflammatoriska tarmsjukdom påverkat deras liv med inriktning på mat och måltider och hur de upplevt bemötandet och stödet från närstående och sjukvårdspersonal. Metod Sju kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frågeguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet delades in i fyra kategorier: Min kropp påminner mig om min sjukdom, maten och måltiderna behöver anpassas, acceptera och vara öppen med min sjukdom och bemötandet och stödet från närstående och sjukvården är viktigt. Sjukdomarna var påtagliga även i remission och påverkade deltagarna fysiskt, emotionellt och psykosocialt. Majoriteten rapporterade att de inte kunde äta och dricka allt och att måltiderna innebar mycket planering. Stödet från de närmaste och sjukvården beskrevs viktigt och många hade accepterat att de hade en kronisk sjukdom. Deltagarna var öppna med sin kroniska sjukdom men det fanns tillfällen när de dolde sitt tillstånd. Bemötandet och stödet från familjemedlemmar, vänner och kollegor beskrevs överlag som positivt men inte från vårdpersonalen. Slutsats Maten var viktig i sociala sammanhang och måltiderna kunde bli en utmaning då de innebar mycket planering och anpassningar. Utifrån deltagarnas perspektiv behöver vårdpersonalens bemötande förbättras. Det är också viktigt att denna patientgrupp blir erbjudna kontakt med en dietist som är specialiserad inom gastroenterologi. Det behövs en ökad kunskap och förståelse för dessa sjukdomar både inom sjukvården och i samhället. Sjukdomarna syns sällan på utsidan och det är viktigt att bryta tabun kring magtarmbesvär. / Background Inflammatory bowel diseases are chronic and require continuous contact with the healthcare. Objective To explore individual’s experiences of how their inflammatory bowel disease affected their daily life focusing on food and meals and how they experienced the support from next of kin and healthcare professionals. Method Seven qualitative interviews with a semi-structured interview guide were conducted. The interviews were recorded and transcribed accurately word for word. The data collection was analyzed using a qualitative content analysis. Results The results were divided into four categories: My body reminds me of my illness, the food and meals need to be adapted, accept and be open with my illness and the treatment and support from next of kin and healthcare is important. The diseases were noticeable even in remission and affected the participants physically, emotionally and psychosocially. The majority reported that they could not eat and drink everything and the meals meant a lot of planning. The support from those nearest and healthcare was described as important, and many had accepted that they had a chronic disease. The participants were open with their chronic disease but there were occasions when they concealed their condition. The treatment and support from family members, friends and colleagues was generally described as positive but not from the healthcare professionals. Conclusion The food was important in social context and the meals could be a challenge as they often required a lot of planning and adaptations. Based on the participants’ perspective, the treatment from healthcare professionals needs to be improved. It is also important that this patient group is offered contact with a dietician who is specialized in gastroenterology. There is a need for increased understanding of these diseases both in health care and society. These diseases are rarely visible on the outside and it is important to break taboo around gastrointestinal disorders.