No description available.

Bakgrund: Förmaksflimmer är den vanligaste behandlingskrävande hjärtrytmstörningen ochden ökar i prevalens när befolkningen åldras. Många äldre i Sverige har förmaksflimmer uta natt veta om det, att förmaksflimmer upptäcks är ofta en ren slump när personen genomgår en läkarundersökning av annan orsak. Förmaksflimmer ger i många fall diffusa symtom, vilka varierar mellan ålder och kön, och kan resultera till minskad livskvalité. Det finns ett tydligt samband mellan nedsatt hälsorelaterad livskvalité och förmaksflimmer hos äldre personer och sjuksköterskan kan genom personcentrerad vård uppmärksamma dessa personers behov och skapa en förutsättning för att främja hälsa. Syfte: Att jämföra hälsorelaterad livskvalité hos äldre personer (60+) i Blekinge som är omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserat på data ifrån SNAC Blekinge (The Swedish National study on Aging and Care), syftet besvarades med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. För att undersöka om studien har en signifikans har Mann-Whitney U använts. Resultat: I resultatet framkom att det ej förekommer någon statistisk signifikans mellan desom var omedvetna respektive medvetna om sitt förmaksflimmer, relaterat till både fysisk och mental hälsorelaterad livskvalité. Slutsats: Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad i jämförelse av de tvågrupperna, relaterat till både fysisk och mental hälsorelaterad livskvalité. Dock visade studienatt den grupp som var omedveten om sitt förmaksflimmer var större än den som varmedveten, vilket kan vara av ett stort intresse för sjuksköterskan i det kliniska arbetet för att identifiera dessa personer, främja hälsa och förebygga ohälsa i den personcentrerade vården.

Bakgrund Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar tjocktarmens slemhinna. Varje år drabbas 12-14 personer per 100000 i Sverige med en jämn könsfördelning. Sjukdomen uppträder skovvis med framför allt frekventa blodiga diarréer och buksmärtor vilket kan innebära stort lidande för drabbade patienter. När den traditionella medicinska behandlingen inte längre fungerar kan ett kirurgiskt ingrepp vara aktuellt för på så sätt ta bort källan till besvären. Livskvalitén hos patienter med Ulcerös kolit har kommit att uppmärksammas de senaste decennierna då symtom av denna sjukdom påverkar livskvalitén och livet i stort.   Syfte Syftet var att belysa hur patienter med Ulcerös Kolit upplever sin livskvalité. Frågeställningen: förändras livskvalitén efter att ha genomgått kirurgiskt ingrepp för Ulcerös Kolit? Metod För att svara på föreliggande studies syfte och frågeställning användes litteraturbaserad studie som metod. I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes sökningar efter vetenskapliga artiklar, även manuella sökningar gjordes. För att öka chansen att finna artiklar inom valda ämnesområdet användes MeSh-termer (Medical Subject Hedings) och Cinahlhedings. Författarna inkluderade totalt 16 stycken artiklar som analyserades och sammanställdes i ett resultat. Urvalskriterierna var att de inkluderade artiklarna var publicerade mellan år 2003 och 2013, skrivna på engelska eller svenska och att de var peer reviewed. Artiklarna klassificerades och värderades för sedan sammanställas i en matris.  Resultat Studiens resultat presenteras utifrån sex olika teman som beskriver hur livskvalitén kan påverkas hos patienter med Ulcerös kolit. Det som påverkar livskvalitén mest hos denna patientgrupp är sjukdomsaktivitet och sjukdomsvaraktighet. Efter ett kirurgiskt ingrepp påverkas livskvalitén av den omställning som patienten måste gå igenom samt funktionen av ileostomin eller bäckenreservoaren (IPAA). Patienter med hög sjukdomsaktivitet skattar sin livskvalité signifikant lägre än den allmänna befolkningen.     Slutsats Livskvalitén hos patienter med Ulcerös kolit är inte helt lätt att mäta. Trots flertalet studier inom ämnet skiljer sig resultatet åt. De flesta av dessa studier enas dock ändå i resultatet att livskvalité och hälsorelaterad livskvalité påverkas av de symtom som Ulcerös kolit medför. Funktionella besvär från ileostomin och bäckenreservoaren (IPAA) visade sig ha störst inverkan på livskvalitén och hälsorelaterad livskvalité.

Bakgrund: Humant immunbristvirus, HIV,är en obotlig virussjukdom som främst smittar som blodsmitta och sexuell kontaktsmitta. Behandlingen av HIV fokuserar på att bromsa sjukdomens förlopp och förlänga de symtomfria perioderna samt lindra symtom. Idag uppskattas det att cirka 6500 personer i Sverige lever med HIV och globalt sett lever cirka 30–35 miljoner människor med sjukdomen. De vanligaste symtomen som uppkommer vid en HIV-infektion är uppblåsthet, magsmärtor, diarré, aptitlöshet, illamående, kräkningar, viktnedgång, muskel- och ledvärk, trötthet, nedstämdhet, ångest, domningar och/eller smärta i fötterna samt sömnsvårigheter. Syfte: Att beskriva HIV-positiva patienters erfarenheter av sin hälsorelaterade livskvalité (HRLK) samt att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Föreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har granskats och kategoriserats, utifrån innehåll, för att besvara studiens syfte. Huvudresultat: Patienter med HIV hade lägre HRLK första året av behandling jämfört med innan behandlingsstart. Patienterna upplevde mer smärta, sämre fysisk aktivitet och mindre rörlighetsförmåga. Kunskap om HIV-diagnosen ledde till förbättringar inom den fysiska aspekten av HRLK, dock saknade många patienter denna kunskap. Socialt stöd hade ett positivt samband med både de psykiska och fysiska aspekterna av HRLK. Depression eller tecken på depression var något som, i varierande utsträckning, förekom bland patienter med HIV och som negativt påverkade HRLK. Datainsamlingsmetoden i samtliga artiklar bestod av enkäter. Slutsats: HIV påverkar samtliga aspekter av HRLK hos de drabbade patienterna. / Background: HIV is an incurable virus disease that mainly spreads through blood and sexual contact. The treatment of HIV focus on preventing disease progression, extend the symptom free periods, and relieve symptoms. Approximately 6500 people live with HIV in Sweden today. Globally, around 30-35 million people lives with the disease. The most common symptoms that occur during an HIV-infection is bloatedness, abdominal pain, diarrhea, loss of appetite, nausea, vomiting, weight loss, muscle and joint pain, fatigue, depression, anxiety, numbness and/or pain in the feet and sleeping difficulties. Aim: To describe HIV positive patients’experiences of their health-related quality of life (HRQL) and to describe the chosen article’s data collection. Method: The present study is a descriptive literature study based on 14 scientific article’s content, which have been reviewed and categorized based on common themes. Results: Patients with HIV experienced lower HRQL following the first year of treatment compared to before starting the treatment. The patient’s experiences more pain, worse physical activity, and more disability. Knowledge about HIV improved the physical aspect of HRQL, although many of the patients lacked this kind knowledge. Social support was positively associated with both physical and mental aspects of HRQL. Depression or depressive symptoms commonly occurred among patients with HIV and negatively affected HRQL. The data collection, in all articles, consisted of surveys. Conclusion: HIV affectsall aspects of HRQL among the effected patients.

Patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH) som utreds och opereras med shunt på Karolinska Universitetssjukhuset, kan få en bättre gångförmåga och livskvalité efter operation. Begränsad kunskap finns avseende den utredning som leder till shuntoperation på Karolinska universitetssjukhuset, samt hur operationen påverkar gångförmåga och hälsorelaterad livskvalité hos patienter med iNPH.Studien undersökte skillnader avseende gångförmåga och även hälsorelaterad livskvalité preoperativt och tre månader postoperativt hos patienter med iNPH. Urvalet bestod av 118 patienter med iNPH som genomgått shuntoperation. De fick utföra gångtester samt skatta sin hälsorelaterade livskvalité pre- och tre månader postoperativt. Patienterna hade signifikant bättre gångförmåga och funktionell gångförmåga postoperativt. Ingen klinisk signifikant skillnad sågs avseende skattad hälsorelaterad livskvalité postoperativt. Patienter med iNPH som utreds och opereras med shunt på Karolinska universitetssjukhuset hade en bättre gångförmåga och en högre skattad hälsorelaterad livskvalité postoperativt. Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, gångförmåga, hälsorelaterad livskvalité, shuntoperation. / Patients with idopatic normal pressure hydrocephalus (iNPH) that are investigated och treated with shunt surgery may improve their walking ability and health related quality of life after surgery. There is limited knowledge regarding the investigation that leads to shunt surgery at Karolinska University Hospital, and how the surgery affects walk ability and health related quality of life, in patients with iNPH. The study investigated the differences regarding gait ability as well as health related quality of life, among patients with iNPH, before and three months after surgery. The study included 118 patients with iNPH, that underwent shunt surgery. The patients performed walking tests and estimated their health related quality of life, before and three months after surgery. The patients had a significant better walking ability after surgery. No clinical significant difference was seen regarding health related quality of life. Patients with suspected iNPH who were investigated and treated with shunt surgery at Karolinska University Hospital, had a better walking ability and a higher health related quality of life after surgery. Idopatic normal pressure hydrocephalus, gait, gait ability, health related quality of life, shunt surgery.

Introduktion: Levercirros är ett medicinskt tillstånd i slutskedet som är en följd av en leversjukdom och orsakas bland annat av missbruk av alkohol, kronisk hepatit B och C, och autoimmun hepatit. Enligt rapport från Världshälsoorganisationen lider cirka 10% av befolkningen i världen av kroniska leversjukdomar, och 20 miljoner människor drabbas av levercirros eller dess följd levercancer. Den registrerade mortaliteten av levercirros i Sverige är ca 600 personer per år. För många av dessa patienter innebär det ett stort lidande både fysiskt och psykiskt. Patienterna upplever inte alltid att deras lidande har kunnat lindras, och därför är det angeläget att kunskaper om och förståelse för denna patientgrupp utifrån deras egna upplevelser förbättras och fördjupas.   Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med levercirros och deras självskattning av sin livskvalitet.   Metod: Litteraturöversikt med en systematisk ansats baserad på sex kvalitativa och nio kvantitativa originalartiklar publicerade på engelska under åren mellan 2003 och 2020.    Resultat: Resultatet innefattar tre huvudteman: fysiskt lidande, psykologiskt lidande, och försämrad hälsorelaterad livskvalité. Individer med levercirros upplever rent generellt ett lidande, dock på olika plan samt grader. Ett fysiskt lidande förekommer men även ett psykiskt, och ofta leder det till en försämrad livskvalité.   Slutsats: Forskning har visat att patienter med levercirros möjligen inte kan uttrycka sina åsikter på samma sätt som andra patienter på grund av stigmatisering och skam. Denna litteraturstudie kommer att hjälpa såväl närstående som vårdpersonal att förstå denna patientgrupp, och minska deras lidande på ett adekvat sätt. / Introduction: Liver cirrhosis is a medical condition in the final stages that is a consequence of a liver disease and is caused by, among other things, alcohol abuse, chronic hepatitis B and C, and autoimmune hepatitis. According to a report from the World Health Organization, about 10% of the world's population suffers from chronic liver disease, and 20 million people suffer from liver cirrhosis or its consequent liver cancer. The registered mortality from liver cirrhosis in Sweden is about 600 people per year. For many of these patients, it means great suffering both physically and mentally. Patients do not always feel that their suffering has been alleviated, and therefore it is important that knowledge of and understanding of this patient group based on their own experiences is improved and deepened.   Aim: To describe patients' experiences of living with liver cirrhosis and their self-esteem of their quality of life.   Method: Literature review with a systematic approach based on six qualitative and nine quantitative original articles published in English during the years between 2003 and 2020.   Results: The results include three main themes: physical suffering, psychological suffering, and deteriorating health-related quality of life. Individuals with liver cirrhosis generally experience suffering, however, on different levels and degrees. A physical suffering occurs but also a mental one, and often it leads to a deteriorating quality of life.   Conclusion: Research has shown that patients with liver cirrhosis may not be able to express their views in the same way as other patients due to stigma and shame. This literature review will help both relatives and caregivers understand this patient group, and reduce their suffering adequately.

Bakgrund: Sepsis är en sjukdom där bakterier tar sig ut i blodbanan och frisätter substanser som rubbar den normala funktionen i våra organ. Sepsis delas in i tre svårighetsgrader: sepsis, svår sepsis och septisk chock. Globalt insjuknar över 35 miljoner människor per år i sepsis och hög ålder är en stor riskfaktor. Äldre individer som överlever en svår sepsis ses ha en ökad sjuklighet och dödlighet efter infektionen och löper därmed större risk för nedsatt hälsorelaterad livskvalité. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om äldre patienters kvarstående problem med hälsorelaterade livskvalité efter att ha vårdats för sepsis på sjukhus. Metod: Studiedesignen för detta examensarbete var en litteraturöversikt innehållande 11 kvantitativa studier med svar på efterfrågat syfte. Sökning gjordes i CINAHL och PubMed med datumbegränsning från 2008–2018. Inkluderade artiklar har granskats med GRADE och presenteras med rubriker och underrubriker i resultatdelen. Resultat: Huvudkategorierna fysisk hälsa, kognitiv påverkan på hälsa och social hälsa härleddes till temat hälsorelaterad livskvalité. Sepsisinfektionen kunde kopplas till försämringar av fysiska, sociala och kognitiva attribut som kvarstår långt efter patienten var medicinskt färdigbehandlad. Slutsats: Forskning visar att försämrad hälsorelaterad livskvalité kvarstår långt efter utskrivning, mer forskning behövs inom området för att stötta dessa individer. Nyckelord: Hälsorelaterad livskvalité, livskvalitet, omvårdnad, sepsis, överlevnad. / Background: Sepsis is a disease where bacteria get into the bloodstream and release substances that rub the normal function in our organs. Sepsis is divided into three severities: sepsis, severe sepsis and septic shock. Globally, more than 35 million people worldwide suffer from sepsis and high age is a major risk factor. Older individuals who survive a severe sepsis are seen to have increased morbidity and mortality after infection and thus run higher risk of impaired health-related quality of life. Aim: The aim was to summarize knowledge of older patients' remaining problems with health-related quality of life after being taken care of after hospitalization. Method: The study design for this project was a literature review containing 11 quantitative studies in response to the aim. Search was made in CINAHL and PubMed with data limitation from 2008-2018. Included articles have been examined with GRADE and are presented with headings and subheadings in the result section. Result: The headings of physical health, cognitive impact on health and social health were derived from the theme of health-related quality of life. The sepsis infection could be associated with physical, social and cognitive impairment disorders that persisted long after the patient was medically discharged. Conclusion: Research shows that deteriorating health-related quality of life persists long after discharge, and more research is needed in the area to support these individuals. Keywords: Health-related quality of life, nursing, sepsis, survival quality of life

Introduktion  Fallolyckor är den vanligaste typen av olycka hos äldre personer och det finns behov av nya fallpreventiva åtgärder där fysisk träning med mobilapplikation är en möjlighet. Syftet med studien var att undersöka om träningsmängden påverkar effekten av ett års fallpreventiv träning med mobilapplikation för äldre personer i ordinärt boende mätt i funktionell benstyrka, upplevd balans och benstyrka samt fallrädsla och hälsorelaterad livskvalité hos äldre personer.  Metod  Deltagarna medverkade i ett större projekt där de under ett år erbjudits fallpreventiv träning med en mobilapplikation. Innan studiens start samt efter 12 månader besvarades en enkät som behandlade bland annat ett 30 sekunders uppresningstest för funktionell benstyrka, upplevd balans, upplevd benstyrka, fallrädsla och hälsorelaterad livskvalité. Vid 12 månader skattade deltagarna även sin genomsnittliga träningsmängd under de senaste tre månaderna. Deltagarna delades in i grupper efter träningsmängd; ingen träning (n=13), <30 minuter (n=31), 30-59 minuter (n=13), ≥60 minuter (n=25). Effekten av träningen jämfördes mellan grupperna med hjälp av Kruskal–Wallis one-way analysis of variance. Resultat 82 deltagare inkluderades i denna studie, de hade en medelålder på 76 år, varav 72% var kvinnor. Gruppen som tränat ≥60 minuter hade signifikant förbättrad funktionell benstyrka samt upplevd benstyrka i dagsläget i jämförelse med hur den var för ett år sedan vid jämförelse med gruppen som tränat <30 minuter. De som tränat ≥60 minuter visade även en signifikant förbättring i upplevd balans i dagsläget i jämförelse med ett år sedan gentemot gruppen som inte tränat alls samt gruppen som tränat <30. Inga signifikanta gruppskillnader sågs i fallrädsla eller hälsorelaterad livskvalité. Konklusion Fallpreventiv träning som utförs ≥60 minuter i veckan ger signifikanta förbättringar i jämförelse med mindre träningsmängd gällande funktionell benstyrka samt upplevd balans och benstyrka i jämförelse med för ett år sedan.