Bakgrund: Många med psykisk ohälsa har svårt att komma tillbaka till sysselsättning eftersjukskrivning. Handledd fysisk träning i grupp kan hjälpa återgången och även mot psykiskabesvären. Syfte: Beskriva patienterna som remitterades till handledd fysisk träning i grupp påLivsstilsmottagningen i Laxå. Studera förändring av självskattad allmän hälsa (GH),ångest/depression (Hospital anxiety and depression scale, HADS), självskattad fysisk funktion(PF), sjukskrivningsgrad samt uppmätt förändring av fyra enkla tester av benstyrka ochbenfunktion (Självtest Benstyrka, SB) före och efter intervention. Material och metod: Patienter med lätt-måttlig psykisk ohälsa rekryterades. Förändring eftertolv veckors intervention med cirkelträning och stavgång studerades: GH (1-5 poäng), HAD(ångest/depression, 0-21 poäng), PF (fem frågor, 5-15 poäng), SB: antal sitt-och-stå test 30sekunder (30s-CST), tåhävning sidoskillnad, knäböjning 90° och maximaltklivhöjdstest (MST) av individuellt procentuellt teoretiskt maximum (%-tMSH), från start tilluppföljning efter tolv veckor. Resultat: Studiepopulationens medelålder var 48,8 år, medelvärde body mass index (BMI)26,9 och medelsjukskrivningsgrad 97,5 %. GH ökade från 2 till 4 poäng (p=0.026) och HADångest/depression/totalpoäng sjönk från 10/8,5/20 poäng till 8/6/12 poäng efter intervention(p=0.019/p=0.141/p=0.150). För PF observerades ingen förändring.SB förbättrades i samtliga fyra tester: uppresningar ökade från 7,5 till 12 (p=0.011),sidoskillnad minskade vid tåhävning från 8 till 5 patienter, knäböjning 90° utan stöd ökade från4 till 7 patienter och %-tMSH förbättrades från 56 % till 71 % (p=0.010) Slutsats: Regelbunden fysisk träning i små grupper med erfaren handledare har positivinverkan på hälsan i patientgruppen som lider av lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Självtestbenstyrka har visat sig användbar för att både mäta och träna benstyrka.

<p>Fysisk aktivitet kan förebygga och minska åldersrelaterade fysiologiska och psykologiska förändringar. Effekterna av funktionell träning för äldre är dåligt studerat. I Sörmland pågår ett fallpreventionsprojekt som syftar till att halvera antalet höftfrakturer till år 2012. Studiens syfte var att undersöka om äldres balans, benstyrka och self-efficacy, en persons grad av självtillit att utföra en specifik aktivitet framgångsrikt, påverkades av att göra fem uppresningar från sittande till stående två gånger om dagen under fyra veckor. En intervention genomfördes med 23 deltagare på ett servicehus/äldreboende. Test genomfördes innan och efter interventionen. Mätinstrumenten var Timed Up and Go (TUG) för balans, Falls Efficacy Scale Swedish version (FES(s)) för self-efficacy och 30- seconds chair stand för benstyrka. Komparativ statistik med parametriskt test användes för att analysera skillnader inom gruppen. Resultatet av interventionen visade en signifikant ökad balans och benstyrka, men oförändrad self-efficacy. Författarna rekommenderar att servicehuset/äldreboendet bibehåller rutinen med fem uppresningar två gånger om dagen, men ytterligare studier med större deltagarantal, längre interventionstid, en kontrollgrupp och uppföljning behövs för att styrka och generalisera resultatet till fler verksamheter.</p> / <p>Physical activity can prevent and reduce age-related physiological and psychological changes. The effects of functional training on older people are poorly studied. A prevention programme in the county of Sörmland is underway, which aims to halve the number of hip fractures by 2012. The aim of this study was to examine whether the balance, leg strength and self-efficacy, a person's degree of self-confidence to perform a specific task successfully, of elderly persons was affected by performing five sitting-to-standing exercises twice a day during a four weeks period. An intervention was received by 23 participants in a service/residential home. Testing was conducted before and after the intervention. The measuring tools used were Timed Up and Go (TUG) for balance, Falls Efficacy Scale Swedish version (FES(s)) for self-efficacy and 30- seconds chair stand for leg strength. Comparative statistics with parametric test were used to analyze differences within the group. The results showed significant increased balance and leg strength, however self-efficacy was unchanged. The authors recommend that the service/residential home maintain the routine of five sitting-to-standing exercises twice a day, although further studies with a more participants, longer intervention time, a control group and follow up are needed to verify and generalize the results to other areas.</p>

Fysisk aktivitet kan förebygga och minska åldersrelaterade fysiologiska och psykologiska förändringar. Effekterna av funktionell träning för äldre är dåligt studerat. I Sörmland pågår ett fallpreventionsprojekt som syftar till att halvera antalet höftfrakturer till år 2012. Studiens syfte var att undersöka om äldres balans, benstyrka och self-efficacy, en persons grad av självtillit att utföra en specifik aktivitet framgångsrikt, påverkades av att göra fem uppresningar från sittande till stående två gånger om dagen under fyra veckor. En intervention genomfördes med 23 deltagare på ett servicehus/äldreboende. Test genomfördes innan och efter interventionen. Mätinstrumenten var Timed Up and Go (TUG) för balans, Falls Efficacy Scale Swedish version (FES(s)) för self-efficacy och 30- seconds chair stand för benstyrka. Komparativ statistik med parametriskt test användes för att analysera skillnader inom gruppen. Resultatet av interventionen visade en signifikant ökad balans och benstyrka, men oförändrad self-efficacy. Författarna rekommenderar att servicehuset/äldreboendet bibehåller rutinen med fem uppresningar två gånger om dagen, men ytterligare studier med större deltagarantal, längre interventionstid, en kontrollgrupp och uppföljning behövs för att styrka och generalisera resultatet till fler verksamheter. / Physical activity can prevent and reduce age-related physiological and psychological changes. The effects of functional training on older people are poorly studied. A prevention programme in the county of Sörmland is underway, which aims to halve the number of hip fractures by 2012. The aim of this study was to examine whether the balance, leg strength and self-efficacy, a person's degree of self-confidence to perform a specific task successfully, of elderly persons was affected by performing five sitting-to-standing exercises twice a day during a four weeks period. An intervention was received by 23 participants in a service/residential home. Testing was conducted before and after the intervention. The measuring tools used were Timed Up and Go (TUG) for balance, Falls Efficacy Scale Swedish version (FES(s)) for self-efficacy and 30- seconds chair stand for leg strength. Comparative statistics with parametric test were used to analyze differences within the group. The results showed significant increased balance and leg strength, however self-efficacy was unchanged. The authors recommend that the service/residential home maintain the routine of five sitting-to-standing exercises twice a day, although further studies with a more participants, longer intervention time, a control group and follow up are needed to verify and generalize the results to other areas.

Designingenjörsstudenterna, Pedersen och Birkehag, på Högskolan i Skövde har i samarbete med hjälpmedelsföretaget Handicare AB arbetat med ett produktutvecklingsprojekt under våren 2012. Projektets syfte var att uppgradera företagets befintliga produkt QuickMove som är ett uppresning- och förflyttningshjälpmedel inom vården. Målet var att bibehålla QuickMoves funktioner och säkerhet samt skapa innovativa lösningar och minska transport- och tillverkningskostnader. Produktutvecklingsprocessen skedde iterativt och började med kundundersökningar i form av enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Med hjälp av detta gjordes en kundkravsspecifikation som under hela projektet fanns nära till hands. Därefter påbörjades idégenereringen med hjälp av diverse kreativitetsmetoder. En fullskalig modell byggdes därefter i VP-rör och silvertejp. Utvärderingar och tester gjordes på modellen som därefter kunde vidareutvecklas och modelleras i programvaran SolidWorks. Hållfasthetsberäkningar, materialval, tillverkningsmetoder, formspråk, kostnader och ergonomi var områden som arbetades med och ett slutkoncept fastställdes. Resultatet bestod av ett uppgraderat hjälpmedel som fick namnet UpAway. Hjälpmedlets fraktvolym kommer att minska med 75 procent och produkten har färre antal delar jämfört med QuickMove. UpAways nya genomarbetade design och funktionella anpassningar kommer leda till fler nya användargrupper både inom Sverige och internationellt/globalt. Enligt studenternas bedömning har UpAway alla förutsättningar till en bredare marknad. / During the Spring of 2012 Pedersen and Birkehag, two product design engineering students at University of Skövde, carried out a product development project in cooperation with Handicare AB. The aim of the project was to upgrade QuickMove, the current standing-up and transfer aid used in health care and developed by Handicare. The goal of the project was to maintain the functions and safety features of QuickMove while creating new innovative solutions and lowering the transportation and manufacturing costs. The product development process was iterative and started with the research of customer requirements, which involved user studies and interviews. The customer requirements specification is based on customers’ needs and was used as guideline throughout the product development process. Ideas and concepts were generated with various creativity methods. A full scale model was built with VP-pipe and duct tape. Evaluations and tests were performed on the model and further developments were carried out. To analyze the result a visual model was built with the software SolidWorks. Strength of materials analyses, material selection, development, design, cost and ergonomics were all taken in consideration and a final concept was elaborated. The result was an upgraded aid named UpAway. This aid contains fewer parts than QuickMove and will reduce transportation volume by 75 percent. The newly developed design of UpAway, adapted to customers’ demands, will generate customers’ interest and according the students thus result in a broader market both in Sweden and worldwide.

Introduktion  Fallolyckor är den vanligaste typen av olycka hos äldre personer och det finns behov av nya fallpreventiva åtgärder där fysisk träning med mobilapplikation är en möjlighet. Syftet med studien var att undersöka om träningsmängden påverkar effekten av ett års fallpreventiv träning med mobilapplikation för äldre personer i ordinärt boende mätt i funktionell benstyrka, upplevd balans och benstyrka samt fallrädsla och hälsorelaterad livskvalité hos äldre personer.  Metod  Deltagarna medverkade i ett större projekt där de under ett år erbjudits fallpreventiv träning med en mobilapplikation. Innan studiens start samt efter 12 månader besvarades en enkät som behandlade bland annat ett 30 sekunders uppresningstest för funktionell benstyrka, upplevd balans, upplevd benstyrka, fallrädsla och hälsorelaterad livskvalité. Vid 12 månader skattade deltagarna även sin genomsnittliga träningsmängd under de senaste tre månaderna. Deltagarna delades in i grupper efter träningsmängd; ingen träning (n=13), &lt;30 minuter (n=31), 30-59 minuter (n=13), ≥60 minuter (n=25). Effekten av träningen jämfördes mellan grupperna med hjälp av Kruskal–Wallis one-way analysis of variance. Resultat 82 deltagare inkluderades i denna studie, de hade en medelålder på 76 år, varav 72% var kvinnor. Gruppen som tränat ≥60 minuter hade signifikant förbättrad funktionell benstyrka samt upplevd benstyrka i dagsläget i jämförelse med hur den var för ett år sedan vid jämförelse med gruppen som tränat &lt;30 minuter. De som tränat ≥60 minuter visade även en signifikant förbättring i upplevd balans i dagsläget i jämförelse med ett år sedan gentemot gruppen som inte tränat alls samt gruppen som tränat &lt;30. Inga signifikanta gruppskillnader sågs i fallrädsla eller hälsorelaterad livskvalité. Konklusion Fallpreventiv träning som utförs ≥60 minuter i veckan ger signifikanta förbättringar i jämförelse med mindre träningsmängd gällande funktionell benstyrka samt upplevd balans och benstyrka i jämförelse med för ett år sedan.