Syftet med denna rapport är att undersöka hur inköpsfunktionen kan bidra till att öka hållbarheten i företaget och dess omgivning på både kort och lång sikt samt hur dessa möjligheter utnyttjas av företag i praktiken. Detta görs genom att dels undersöka och sammanställda tidigare studier, bland annat 41 vetenskapliga artiklar, gjorda främst på utländska företag, vidare genom en egen studie gjord på sex svenska företag för att undersöka hur dessa arbetar med hållbart inköp. Rapporten är av intresse då inköpsfunktionen med sin gränsöverskridande roll har stora möjligheter att påverka både företaget och dess omgivning. Arbetet med hållbart inköp medför flera fördelar både för företaget och dess omgivning. Trots det är det enligt tidigare studier sällan dessa möjligheter utnyttjas till fullo. Tidigare har en problematik med hur arbetet kring hållbart inköp skall bedrivas påvisats. Samtidigt existerar det en bild av hållbart inköp som resurskrävande och komplext, denna problematik leder till att resultaten idag inte blir vad de hade kunnat vara.Denna studie behandlar teorin kring hållbart inköp vilket bygger på tre övergripande typer av ansvar; miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvarstagande från företagens sida gentemot sina leverantörer. Sammanvävningen av de tre olika delarna är det som utgör hållbart inköp.Resultatet av rapporten är en teoretisk referensram som lyfter fram möjligheterna med hållbart inköp och ger övergripande riktlinjer för hur arbetet mot hållbart inköp kan bedrivas samt en litteratursammanställning som kan underlätta vidare fördjupningar. Studien visar att det finns strategier för hur inköpsfunktionen kan arbeta med både miljöaspekter och socialt ansvarstagande. Däremot är det svårt att finna renodlade strategier för inköp mot ekonomisk hållbarhet. En tydlig slutsats i arbetet skulle visa sig vara att de olika delarna inte står för sig själva utan att de i största grad är interrelaterade. Rapporten visar också hur sex svenska företag säger sig arbeta med hållbart inköp och hur det arbetet både stämmer överens med teorin och hur det inte gör det. Den funna teorin lyfter fram lågt engagemang i företags arbete med hållbart inköp som ett problem, ett problem som var svårare att påvisa i denna rapport. Baserat på intervjuer med svenska företag kan olika faktorer urskiljas som har betydelse för företags fokus på hållbart inköp. Då urvalet av respondentföretag bestod av företag vilka hade olika; grad av styrkeförhållande mot leverantörer, storlek, bransch, globaliseringsgrad, med mera, skulle dessa faktorer visa sig påverka hur och i vilken grad företagen arbetar med just hållbart inköp. / The purpose of this study is to analyze how the purchasing function can contribute to a com-pany’s sustainable performance in both the short and long term. Furthermore, the purpose is also to scrutinize how Swedish firms use sustainable procurement today. The study examines that by comparing an empirical investigation of Swedish firms made by the authors to the theoretical frameworks preferred way of working with sustainable procurement, which is es-sentially based on 41 journal articles. This study is of interest since the purchasing function possesses one of the greatest opportunities to influence both the company and its suppliers; this indicates that procurement can play a major role in increasing sustainable development. The use of sustainable procurement can create many advantages for both the company practic-ing, and for the environment. Nonetheless, it is according to earlier studies clear that compa-nies are not taking advantage of the promises found in sustainable procurement. One potential reason companies are not utilizing sustainable procurement is that they lack the knowledge needed to execute a more sustainable purchasing method and also that firms consider sustain-able purchasing as complex and resource intensive.This study explains the fundamental concepts needed to utilize sustainable purchasing; these are green purchasing, social responsible buying and economical responsibility. The conjunc-tion of these three parts constitutes sustainable purchasing.The result of the study is a theoretical framework that highlights the possibilities of sustaina-ble purchasing and provides some overall guidelines for how the work towards it can be con-ducted. The theoretical framework also provides a compiling of the existing litterature to fa-cilitate further studies. The study shows that there exist pure strategies for working towards both environmental and social sustainability. Pure strategies for purchasing towards economic sustainablility where still harder to come by. One clear recognition during the work with the theoretial framework were however that the different parts that makes up sustainable purchas-ing doesn't stand alone, they are rather interrelated. That indicates that it is better to work to-wards sustainability as an overall concept rather than towards its parts. The study also shows how six companies who purports to be working with sustainable procurement does so, and how this conforms to the literature, and how it does not. The found literature on the subject frequently mentions that the biggest problem with sustainable procurement today is compa-nies generally low involvement in sustainability. These problems where however harder to prove in the study. Based on the study, several factors that affect companies involvement in sustainable procurement was identified. Factors such as; company size, line of business, level of globalization proved to affect how the companies work with sustainable procurement.

Syftet med studien har varit att undersöka och analysera hållbarhetsredovisningens förändring samt incitamenten bakom åtagandet av frivillig hållbarhetsredovisning i svenska kommuner. Utgångsläget för studien har varit att förklara hur kommunernas hållbarhetsredovisning har utvecklats och harmoniserats under perioden 2015–2019 samt vilka incitament som ligger bakom kommunernas frivilliga hållbarhetsredovisning. För att besvara studiens syfte och problemformulering har empiri samlats in genom en innehållsanalys av kommunernas hållbarhets- och årsredovisningar samt intervjuer. Innehållsanalysen har utförts på fem svenska kommuner och intervjuer har utförts med tre respondenter från hållbarhetsavdelningar i tre av studiens fem granskade kommuner.   I analysen har insamlad empiri tolkats med hjälp av den teoretiska referensramen, vilken behandlar intressentteorin och legitimitetsteorin. Resultatet påvisar att kommunernas redovisningsform i de frivilliga hållbarhetsredovisningarna har utvecklats genom en övergång till separata hållbarhetsredovisningar. Resultatet konstaterar även att det sker ett skifte i kommunernas tillämpning av redovisningsstandard till att tillämpa SDG som redovisningsstandard i kommunernas hållbarhetsredovisningar. Till följd av övergången till tillämpningen av SDG som redovisningsstandard har antalet upplysta SDG:er ökat i majoriteten av kommunernas hållbarhetsredovisningar. Även upplysningsformen har förändrats genom en ökning av kvantifierade upplysningar, vilka redovisas verbalt i kombination med mätetal. Det framgår även en påtaglig ökning av harmonisering av hållbarhetsredovisning i kommunerna mellan åren 2015–2019. Både den formella och materiella harmoniseringen tilltar. Det primära incitamentet bakom kommunernas frivilliga hållbarhetsredovisning är uppdraget från politikerna som är kommunernas primära intressenter. De sekundära incitamenten framgick att vara påvisande av legitimitet och ansvarsskyldighet. / The purpose of this study was to examine and analyze the change in sustainability reporting as well as the incentives behind the commitment of voluntary sustainability reporting in municipalities. The initial point for the study was to explain how the municipalities' sustainability reports have developed and harmonized during the period 2015–2019 and what incentives are behind the municipalities' voluntary sustainability report. To answer the study's purpose and problem formulation, empirical data have been collected through content analysis of the municipalities' sustainability and annual reports and interviews. The content analysis was conducted in five Swedish municipalities and interviews were conducted with three respondents from sustainability departments in three of the study's five municipalities.   In the analysis, collected empirics have been interpreted with the help of the theoretical framework which deals with stakeholder theory and legitimacy theory. The result shows that the municipalities' form of accounting in the voluntary sustainability reports has been developed through a clear transition to separate sustainability reports. The result also clarifies that there is a shift in the municipalities' application of accounting standard to applying SDG as the accounting standard in the municipalities' sustainability reports. As a result of the transition to the application of SDG as the accounting standard, the number of informed SDGs has increased in the majority of the municipalities' sustainability reports. The form of information has also been changed through an increase in quantified information, which is reported verbally in combination with measurements. There is also a marked increase in the harmonization of sustainability reporting in the municipalities between the years 2015–2019. Both formal and material harmonization are increasing. The primary incentive behind the municipalities' voluntary sustainability report is the assignment from the politicians who are the municipalities' primary stakeholders. The secondary incentives proved to be legitimacy and accountability.

The Compact Linear Collider (CLIC) study is a feasibility study for a new linear accelerator that aims to reach a center-of-mass collision energy of 3 TeV. To keep the length of the accelerator reasonable, a high accelerating gradient of 100 MeV/m is provided by a novel acceleration scheme, where power is extracted from a high-intensity drive beam to accelerate a high-energy main beam. The Test Beam Line (TBL) at the CLIC Test Facility 3 (CTF-3) is an experimental beamline constructed to test the technology for deceleration and power extraction of the drive beam. A Beam Loss Monitoring (BLM) system is currently under development to investigate the amount of beam loss at the TBL, with the aim of providing information about the stability of the beam under deceleration. These detectors are placed outside of the accelerator, and measure the secondary particle shower created by particles lost in the TBL. The amount of particles that can be detected by the BLM detectors was simulated using the Monte Carlo transport code FLUKA. Several different loss scenarios were simulated, in order to calculate the intensity and composition of the secondary particle shower at the detector locations. Various approximations for the sensitivity of the detectors were considered, and were combined with the simulated intensity of the shower to estimate the detector output signal per lost particle. These values were compared with data taken by the TBL BLM system, to estimate the amount of beam lost while the TBL is running.

Titel: En kvantitativ studie som undersöker om det finns något samband mellan hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning i svenska kommuner.   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Tobias Larsson och Emil Molin   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2018 – Mars   Syfte: Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan kommuners hållbarhetsarbete och dess hållbarhetsredovisning och om det skett någon förändring av hållbarhetsredovisningen över tid.   Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosofin med en deduktiv ansats. Studien har använt sig av en kvantitativ metod med två frågeställningar som hjälp för att besvara studiens syfte. Populationen består av 40 kommuner från topp- och bottenskiktet sett till hur de presterat miljömässigt 2016. En innehållsanalys av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar har studerats för dessa kommuner år 2012 och 2016, vilket ger studien 80 observationer.   Resultat och slutsats: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning, bättre hållbarhetsarbete tenderar till en bättre hållbarhetsredovisning hos kommunerna. Studien visar även att det skett en positiv förändring i kommunernas sätt att hållbarhetsredovisa mellan åren 2012 och 2016.   Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att den undersöker om det föreligger något samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning samt att se om det skett någon förändring i kommunernas sätt att redovisa över tid. Då tidigare studier har behandlat främst företag i detta avseende var det därför intressant att studera svenska kommuner.   Förslag till vidare forskning: Framtida studier skulle kunna undersöka andra samband mellan kommuners hållbarhetsredovisning. Exempelvis vad som mer påverkar kommunerna att hållbarhetsredovisa utförligare och vidare studier skulle även kunna titta på alla kommuner i Sverige. / Title: A quantitative study that investigates if there is any link between sustainability work and sustainability reporting in Swedish municipalities.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Tobias Larsson och Emil Molin   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2018 - March Aim: The aim of this study is to investigate if there is a link between municipal sustainability work and their sustainability report and if there has been any change in the sustainability reports over time.   Method: The study is based on the positivist research philosophy with a deductive approach. This study has used a quantitative method with two questions to help answer the the purpose of the study. The population in this study consists 40 municipalities from the top and bottom, view of how they performed in the environment 2016. A content analysis of annual reports and sustainability reports has been studied for these municipalities in 2012 and 2016, giving the study 80 observations.   Results and conclusion: The study shows that there is a positive correlation between municipal sustainability work and sustainability reporting, better sustainability efforts tend to improve the sustainability report of the of the municipalities. The study also shows that there has been a positive change in municipalities ways of sustainability reporting between 2012 and 2016.   Contributions of the thesis: The study’s contribution is that it investigates whether there is any correlation between municipal sustainability work and sustainability reporting and to see if there has been any change in the municipalities way of reporting over time. As previous studies have primarily addressed companies in this regard, it was therefore interesting to study Swedish municipalities.   Suggestions for further research: Future studies could investigate other links between municipal sustainability reporting. What other things than sustainability work tends to affect sustainability reporting in swedish municipalities and future studies could also look at all 290 municipalities in Sweden.

No description available.

Sustainability performance reporting is becoming increasingly important to address fordifferent forms of ownership whether they are state-owned companies or private ownedcompanies. This is due to the implementation of the new law on mandatory sustainabilityreporting. The report scrutinizes the differences and similarities that may occur in these typesof sustainability reporting. Subsequently knowledge would be gained on which companiestake more responsibility regarding sustainability issues. The purpose of this study is toinvestigate how Swedish privately own companies and state-owned companies prepare theirsustainability report according to law and compare the differences and the similarities thatmay exist. The companies being compared are operating within the same industry. The studyis limited to six companies: four privately-owned companies and four state-ownedcompanies. The study is based on a qualitative method with a deductive research approach(scientific investigation). It implements a comparative research design and applies the contentanalysis of the companies' annual and sustainability reports. It implements a comparativeresearch design and applies the content analysis of the companies' annual and sustainabilityreports. The conclusion that can be drawn is that public and private companies have moresimilarities than differences. The similarities are that all companies take roughly equalresponsibility for their impact on sustainability issues. Both public and private companiespresent their sustainability reports in accordance with the Annual Reports Act and follow theGRI guidelines. Another similarity is that both public and private companies present similartopics. The conclusion that can be drawn also is that the differences that exist are notsubstantial. What differs is the amount of information presented in the topics or theinformation presentation. The small differences may be largely due to the form of ownership,the need for legitimacy, sector affiliation or the prioritization of stakeholders. / Efter implementering av den nya lagen som omfattar obligatoriskt upprättande avhållbarhetsrapporter, har det blivit allt viktigare att undersöka hur olika bolag med olikaägandeformer redovisar sitt hållbarhetsarbete. Det kan vara intressant att se vilka skillnaderoch likheter i hållbarhetsrapporters innehåll som kan existera och i så fall på vilket sätt. Dettagörs för att ta reda på vilken sektor som tar mer ansvar gällande hållbarhetsfrågor. Därförbidrar denna studie till att öka förståelsen kring redovisningen av hållbarhetsarbetet i både destatliga och de privata bolagen som ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt lagen. Syftetmed denna studie är att undersöka hur svenska privatägda bolag och statligt ägda bolag somverkar inom samma bransch, upprättar sin hållbarhetsrapport samt jämföra eventuellaskillnader och även likheter som kan finnas. Syftet i studien avgränsas till att undersöka åttabolag; fyra privat ägda bolag och fyra statligt ägda bolag. Varje företag från den ena sektornjämförs med ett liknande bolag i den motsatta sektorn som verkar i samma bransch. Studienbygger på kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Den implementerar enkomparativ forskningsdesign och tillämpar innehållsanalys av bolagens års- ochhållbarhetsredovisning. Slutsats som kan dras är att statliga och privata bolag har mer likheterän skillnader. De likheterna är att samtliga företag tar ungefär lika mycket ansvar för sinaeffekter på hållbarhetsfrågor. Dessutom, presenterar både statliga och privata bolag sinahållbarhetsrapporter i enlighet med årsredovisningslagen och GRI:s riktlinjer. En annan likhetär att både statliga och privata bolag presenterar liknande tema. Slutsatsen som kan ocksådras är att de skillnader som föreligger inte är väsentliga. Det som skiljer sig är mängden avinformation som presenterats i de olika teman eller att de redovisas på olika sätt. De småskillnaderna kan till stor del bero på ägandeform, behovet av legitimitet, branschtillhörigheteller prioriterade intressenter.

Testbaserat lärande innebär, att eleverna genom användandet av upprepande tester, stärker inlärningseffekten genom att en process i hjärnans långtidsminne sätts i gång genom upprepad framplockning av information. Forskning har visat att detta är en mycket effektiv inlärningsmetod, då upprepad informationshämtning ökar förmågan att komma ihåg det som lärts in. Att dessutom använda feedback i samband med testbaserat lärande stärker inlärningseffekten ytterligare. Den tidigare forskningen om tesbaserat lärande har mestadels studerat hur effektiv inlärningen är vid inlärandet av ordförråd, fakta, begreppsförståelse, naturvetenskap med mera. Däremot är studierna av testbaserat lärande i relation till matematik och relationen till elever i särskilda utvecklingsbehov i matematik mindre omfattande. Studiens syfte var därför att ta reda på hur testbaserat lärande med feedback som metod fungerade för elever i särskilda undervisningsbehov i matematik, samt hur eleverna upplevde arbetet med testbaserat lärande i jämförelse med hur deras tidigare matematikundervisning sett ut. Denna interventionsstudie hade både en kvantitativ och kvalitativ metodansats där data från interventionen samlades in från de fyra inlärningstesttillfällena för den kvantitativa delen av studien och svaren från de semistrukturerade intervjuerna bearbetades och analyserades för den kvalitativa delen. Sammantaget visade interventionen att gruppen hade förbättrat sin grundläggande taluppfattning med avseende på ordningsföljdsberäkning och potensberäkning, under den treveckorsperiod som undersökningen pågick. Studien visade också att alla elever var positivt inställda till arbetet med testbaserat lärande.

Leaders at nonprofit academic institutions are following the global business trend of embracing sustainability initiatives for positive social change; however, there has been slow growth in sustainability reporting among academic institutions. The purpose of this study was to explore the strategies and processes necessary for leaders and managers to integrate sustainability reporting into the reporting cycle for a nonprofit higher education institution. I conducted a single case study of a nonprofit academic institution that utilized sustainability reporting. The study sample consisted of 4 leaders and managers at a nonprofit academic institution located in the state of Michigan that published sustainability reports. The conceptual framework used for the study was corporate social responsibility (CSR), sustainability, and triple bottom line (TBL). The data collection process included interviews with leaders and managers involved in the sustainability reporting process and document reviews of the sustainability report and annual reports. I used a data-driven coding approach for data analysis. The codes were linked to create categories, and the categories led to the development of themes. The results revealed 5 themes regarding the sustainability reporting process, including the steps of the sustainability reporting process and the collaborative process in sustainability reporting. The implications for positive social change included the potential for greater transparency for students, faculty, staff, administration and community partners, and greater effectiveness of the implementation of environmental, economic, and social initiatives for higher education institutions and the community.

Date: 2023-05-31 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Ahlqvist Malin, Fredmark Ida Xing and Pirani Shervin (93-03-11)          (96-06-05)        (98-07-02)                                           Title: Exploring sustainability performance in small and medium-sized enterprises from a triple bottom line perspective Supervisor:  Edward Gillmore  Keywords: TBL, Sustainability, Initiatives, Environmental performance, Economic performance Research questions:  RQ1: What are the characteristics of sustainable initiatives in SMEs? RQ2: How do the sustainability initiatives affect the economic performance and the environmental performance within SMEs? Purpose: This study aims to explore the characteristics of initiatives that an SME is undertaking regarding sustainability and how it affects their economic and environmental performance. Method: This study has an inductive approach and one case study. Four qualitative semi-structured interviews were conducted, and secondary data was collected. Conclusion: In relation to TBL, numerous environmental initiatives were detected, while fewer economic initiatives and social initiatives were detected. An inconsistency was found regarding the effect sustainability initiatives have on economic performance and environmental performance. If an SME wishes to operate sustainably it is suggested that emphasis should be directed towards the integration and improvement within areas of waste management, resource management, and optimization of transportation.

Denna studie undersöker hur nordiska skogsindustrier för verksamhetsåret 2021 redovisar hållbarhetsinformation i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards. Skogsindustrins hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisningar är högaktuellt och genomgår en stor förändring, där GRI kan vara ett hjälpande verktyg för harmonisering. Med utgångspunkt i legitimitetsteori undersöker studien hur balansen mellan positiv och negativ information upprätthålls. Bland den rapporterade negativa informationen identifieras ytterligare legitimitetsstrategier som används för att skapa, stärka eller återställa förlorad legitimitet. I undersökningen används en kvalitativ metod med kvantitativa inslag. GRI:s indikatorer delas subjektivt upp som positiva, negativa och neutrala indikatorer. Uppdelningen möjliggör en undersökning för hur balansen mellan positiva och negativ information upprätthålls, samt skapar förutsättningar för att identifiera legitimitetsstrategier. Studiens design skapar förutsättningar för direkta kopplingar till de ämnesspecifika miljömässiga och sociala rapporteringarna för att undersöka balansbegreppet, samt legitimitetsstrategiernas utsträckning bland de ämnesspecifika dimensionerna. Genom jämförelse av resultatet med tidigare forskning kan studien visa på hur den nordiska skogsindustrin förhåller sig gentemot andra branscher. Studien föreslår att balansen mellan positiv och negativ information i sin helhet upprätthålls, däremot förekommer sektioner i GRI-indexet där balansen är hämmad. Dessutom visar studien att det finns en hämmad balans mellan den miljömässiga och sociala dimensionen i hållbarhetsrapporteringen i enlighet GRI. / This study examines how Nordic forest industries for the business year 2021 report sustainability information in accordance with Global Reporting Initiative (GRI) Standards. The forest industry's sustainability work and sustainability reports are highly topical and are undergoing a major change, where GRI can be a helpful tool for harmonization. Based on legitimacy theory, the study examines how the balance between positive and negative information is maintained. Among the reported negative information, additional legitimation strategies are identified that are used to create, strengthen or restore lost legitimacy. The study uses a qualitative method with quantitative elements. GRI indicators are subjectively divided into positive, negative and neutral indicators. The division enables examination of how the balance between positive and negative information is maintained and creates conditions for identifying legitimacy strategies. The study's design lays the foundation for direct connections to the topic specific environmental and social reports to examine the concept of balance, as well as the extent of legitimation strategies among the topic specific dimensions. By comparing the results with previous research, the study can show how the Nordic forest industry compares to other industries. The study suggests that the balance between positive and negative information is maintained as a whole, but there are sections in the GRI-index where the balance is inhibited. Furthermore, the study shows that there is an inhibited balance between the environmental and social dimensions in sustainability reporting in accordance with GRI.