Vi lever i en tid av förändring med många utmaningar och komplexa problem som dagens ungdomar möts av i vardagen. Dagens ungdomar är medvetna om miljöproblemen men tycker inte de lösningar som presenteras i skolan fungerar. De känner maktlöshet och hopplöshet inför framtiden. I detta arbete undersöks, med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och en deduktiv ansats, hur hållbar utveckling tar sig uttryck i olika läromedel för kursen fysik 1 på gymnasiet, samt om dessa läromedels framställning har sin utgångspunkt i någon särskild miljöundervisningstradition. Resultatet visar att innehållet relaterat till hållbar utveckling i dessa läromedels kapitel om ”energi”, ”värme” och ”klimat och väder”, främst tar sin form av aspekter relaterade till den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling och ytterst lite till den sociala. Resultatet visar även att det största fokuset ligger på de två hållbara målen ”mål 7 – hållbar energi för alla” och ”mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna”. Vidare visar resultatet också att de läromedel som undersökts alla grundar sig i den faktabaserade miljöundervisningstraditionen där komplexa problem med etiska och demokratiska perspektiv saknas. Läromedlen missar den potential som fysikundervisningen skulle kunna ha. Innehållet i dessa läromedel skulle kunna utvecklas genom att till exempel integrera mer samhällsvetenskap med naturvetenskapligt innehåll. Många av de komplexa problem som världen och samhället står inför idag har naturliga kopplingar till naturvetenskap och fysik och elever skulle då exponeras mer av etiska och demokratiska perspektiv i undervisningen. / We live in a time of change, with many challenges and complex problems that students of today face in their everyday life. They are conscious about the threat to the environment, but do not think that the problem that are presented in schools work. They feel powerless and hopeless about the future. In this work, with the help of qualitative content analysis and a deductive approach, content in textbooks about sustainable development for the upper secondary course “fysik 1” is investigated, and also whether this content can be linked to any teaching tradition about the environment. The result show that the content related to sustainable development in these textbooks, for the chapters on “energy”, “heat” and “weather and climate”, primarily take its form as aspects related to the ecological dimension of sustainable development. Very little is related to the social dimension. The result also show that for the sustainable goals set by the UN, most content is focused on “goal 7 – sustainable energy for all” and “goal 13 – “Climate action”. It is also shown that the textbooks being investigated, all have their basis in the factbased teaching tradition where complex problems with ethical and democratic perspectives are missing. The textbooks misses the potential that exists in physics teaching. The content in these textbooks should be able to adopt for example more content related to socio scientific issues. Many of the complex problem that the world and society are up against today have natural relationships to science and physics. Students should then be more exposed to ethical and democratic perspectives in their teaching.

The Swedish curricula for compulsory school science emphasize laboratory inquiry-based science teaching (IBST) to develop pupils’ critical thinking. In contrast, several studies indicate that teachers within the Swedish teaching tradition almost solely emphasize laboratory work as a way to gain students understanding of traditional science content. In this thesis the aim is to investigate how this gap emerged in lower secondary science teaching and to investigate possible ways to bridge this gap between curricula and tradition. Two studies were carried out. In the first study, the aim was to explore how science teachers met the curricula’s expectations of involving pupils in IBST. The result is based on twelve teachers reflecting in groups about their own inquiry activities. Two strategies were identified. Hybridization (existing laboratory activities were transformed) and imitation (investigative inquiry as carried out on national tests was imitated). The way scientific practices are represented in such activities is probably limiting pupils’ potential for critical thinking in everyday life. In the second study, possibilities to bridge gaps between the laboratory tradition and IBST in curricula were explored within a teacher professional development program. Tensions between key ideas of laboratory work in Swedish teaching tradition and IBST, as discussed in international literature, were made explicit. It was then used as a point of departure to negotiate upon the purposes of involving students in laboratory work. The result was based on ten teachers divided in three groups. Eventually, two out of the three groups did explicit articulated awareness of different purposes linked to different types of laboratory activities. The third group showed limited awareness although they developed similar activities as the two other groups. This indicates that teaching tradition is an important variable when implementing new ideas and worthy taking into account and challenge. / Baksidestext Grundskolans läroplan för naturämnena betonar laborativt undersökande arbete i syftet att utveckla elevers kritiska tänkande medan undervisningstraditionen betonar laborationer i syftet att ge ökad förståelse för ämnesinnehåll. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur detta glapp gestaltar sig i senare delen av grundskolan och hur detta glapp kan överbryggas. I delstudie ett utforskades lärares sätt att tillmötesgå förväntningar om undersökande arbete. Två strategier identifierades: hybridisering (befintliga laborationer omformades) och imitering (nationella prov härmades). Det finns risk för att dessa aktiviteter framställer naturvetenskapliga praktiker på ett sätt som ger begränsade förutsättningar för kritiskt tänkande i vardagsliv. I delstudie två utforskades möjligheten av att använda spänningar mellan läroplan och laborationstradition som utgångspunkt för att överbrygga glapp mellan läroplan och tradition. Spänningar synliggjordes och var utgångspunkt för förhandling om syften med laborationer. Resultatet visade att två utav totalt tre grupper i slutändan explicit skiljde på olika syften med olika laborativa aktiviteter. Detta indikerar att laborationstraditionen är en viktig faktor, värd att ta med i beräkningen, när undersökande arbete ska införlivas.

The dissertation is focused on changes in an attitude and initiative students at secondary special school with gastronomy orientation to study special subjects after realization a creative project: "Welcome Day - Day of Open Door - Halloween." The target group are students of Secondary School and College for Tourist Industry in České Budějovice. The dissertation is divided into fifth chapters. I the first two chapters different opinions of experts in teaching methods, classical and alternative methods of education and teaching, teachers competence and authority participation, experimental education are compared. The thirds chapter contains proposals for topics of project learning in schools with gastronomy orientation. There is an enumeration of folk traditions and their connection with the culture and gastronomy. The fourth chapter describes the project realization in Secondary School and College for Tourist Industry in České Budějovice. The fifth chapter contains the research targets, the research methods and interpretation of research results. The target of the dissertation is questionnaire comparison of students' attitudes after realization the project learning. The research assumptions are that students appreciate extension special subjects of folk traditions and do not reject to participation in the pro?ject realization.