Syftet med undersökningen var att utröna huruvida problemlösning i grupp ger ett bättre resultat än individuellt. Fyrtiotre elever, i två slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade på ett frågeformulär enskilt för att därefter tillsammans, i elva grupper, lämna in ett gemensamt svar för sin grupp. Tanken med undersökningen var att ta reda på hur många korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utläsa om det uppstått teamthink och/eller grupptänkande ur både gruppens och den enskildes perspektiv.Efter att ha diskuterat frågorna i grupp, och lämnat ett gemensamt svar för gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar jämfört med 150 korrekta svar individuellt. Det var en markant ökning. Ser man strikt ur gruppens perspektiv uppnår alla elva grupperna teamthink. I nio av dessa grupper har gruppen minst kommit fram till samma antal korrekta svar som den som var bäst individuellt och i fyra av dessa grupper uppkom en stor synergieffekt, eftersom gruppens resultat var bättre än alla enskilda individers resultat. Ur de enskilda individernas synvinkel var det 35 elever som var med om en form av teamthink, eftersom deras resultat blev bättre när de ingick i en grupp. De hade 218 korrekta svar i grupperna jämfört med 105 individuellt. Sex elever hade samma resultat och endast två elever upplevde något som man ur individens perspektiv kan beteckna som grupptänkande. Intressant var dock att i dessa två elevers grupper ökade det sammanlagda resultatet från 31 korrekta svar individuellt till 52 korrekta svar som grupp. Därmed fick övriga deltagare, som ingick i dessa två grupper, ett stort mervärde av att paras ihop med kamrater som hade många fler korrekta svar individuellt.

Denna studie ämnar undersöka huruvida yrkesverksamma upplever att mångfald påverkar förutsättningar för lärande inom arbetsgrupper. Syftet har operationaliserats i forskningsfrågan “Hur upplevs mångfald påverka förutsättningar för lärande i arbetsgrupper?” samt dess två underfrågor “på vilka sätt upplevs mångfald vara en förutsättning för lärande i arbetsgrupper?” och “på vilka sätt upplevs mångfald vara ett hinder för lärande i arbetsgrupper?”. Det empiriska materialet har tillhandahållits med hjälp av kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer samt tematisk analys. Studieresultaten visade att samtliga informanter, trots deras olika branscher, resonerar på liknande sätt och upplever att mångfald och heterogenitet medför stora förutsättningar för lärande i form av nya perspektiv, erfarenhetsutbyte och ifrågasättande. Resultaten visade även att mångfald kan skapa hinder för lärande, när perspektiv och erfarenheter undanhålls på grund av maktskillnader och hierarkier. Informanternas erfarenheter visar att de gemensamt är positivt inställda till förutsättningarna för lärande inom arbetsgrupper som mångfald medför. Slutsatserna som dragits är att uppfattningen av huruvida mångfald påverkar lärandet beror på individers inställning till mångfald samt arbetets och gruppens kontext. Mångfaldsbegreppet är komplext och svårt att mäta, då det kan formas till att passa individers egna värderingar. Det gör att det påverkar hur de kan se på förutsättningar och hinder för lärande på olika sätt, till följd av definitionen av mångfald. / This study aims to examine whether professionals experience that diversity affects the conditions for learning within working groups. The purpose has been operationalized in the research question "How is diversity perceived to affect the conditions for learning in working groups?" and its two sub questions "In what ways is diversity considered to be a prerequisite for learning in working groups?" and "In what ways is diversity considered to be an obstacle for learning in working groups?". The empirical material has been provided by a qualitative approach, in the form of semi structured interviews and thematic analysis. The study results show that all informants, despite their different industries, reason similarly and feel that diversity and heterogeneity imply great learning opportunities in terms of new perspectives, experience sharing and questioning. The results also show that diversity can create barriers to learning, when perspectives and experiences are retained due to differences in power and hierarchies. The informants' experiences show that they are jointly positive to the prerequisites for learning within workgroups that diversity brings. The conclusions drawn are that the perception of diversity is influenced by the individual's approach to diversity and the context of the work and the group. Diversity as a concept is complex and difficult to measure, as it can be tailored to the individual's own values, which affects how one can interpret the conditions and obstacles to learning differently, as a result of the diversity definition.

I denna enkätstudie som genomförts på nitton personer som arbetade inom förskolan, kom det fram att förskolepersonal upplevde att de arbetade utefter upplevda förväntningar där de prioriterade sina kollegors och barnens hälsa framför sin egen. Det kom även fram att några av dem hade svårt att koppla av från sitt arbete när de kom hem och var lediga eller sjuka. Några av informanterna uppgav att de hade svårt att bedriva sina arbeten då de upplevde att deras arbeten hade så många kringliggande arbetsuppgifter som exempelvis att tvätta, diska, montera upp saker och dokumentera men även att det hände så mycket oförberedda saker så att de fick lägga mycket av sin arbetstid på att vara problemlösare istället för att bedriva vad de uttryckte som sitt huvuduppdrag att bedriva pedagogisk undervisning. Många av informanterna uppgav att de arbetade utifrån avsaknaden av känslan att få vara med och påverka sina verksamheter samt avsaknad av KASAM det vill säga upplevelsen av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete och genom svaren kunde detta bidra till ohälsa hos förskolepersonalen.Då studiens syfte varit att se om avsaknaden av att kunna påverka sitt arbete relaterade till ohälsa hos personalen så visade det sig hos informanterna att det till stor del hade ett samband, vilket även annan forskning tidigare påvisat.Nyckelord: / In this survey based on nineteen people working in preschool it emerged that the preschool staff felt that they were working according to perceived expectations where they prioritized the health of their colleagues and children’s health over their own. It also emerged that some of them had difficulty relaxing from their work when they came home and were free or sick. Some of the informants stated that they had difficulty doing their work because they felt that their work had so many related tasks such as washing clothes, washing dishes, assembling things and documenting, but also that so much unprepared things happened that they had to spend a lot of their worktime being problem solvers instead of pursuing what they expressed as their main mission to conduct educational teaching. Many of the informants stated that they worked based on the lack of the feeling of being able to influence their activities as well as the lack of SOC, Sense of Coherence, that is the experience of comprehension, manageability, and meaningfulness in their work and through the answers this could contribute to ill health among preschool staff.Since the aim of this study was to see if the lack of being able to influence their work related to ill health among the staff, it turned out from the informants that it was largely related, as other research has previously shown.