Thesis (M.S.)--Harvard University--Massachusetts Institute of Technology Division of Health Sciences and Technology, Program in Medical Engineering and Medical Physics, 1989. / Includes bibliographical references (leaves [165]-[172]). / by Henry C. Chueh. / M.S.

Thesis (Sc. D.)--Harvard--Massachusetts Institute of Technology Division of Health Sciences and Technology Program in Medical Engineering and Medical Physics, 1985. / MICROFICHE COPY AVAILABLE IN ARCHIVES AND SCIENCE / Bibliography: leaves 140-146. / by Josep Valor Sabatier. / Sc.D.

Thesis (Ph. D.)--Massachusetts Institute of Technology, Harvard-MIT Division of Health Sciences and Technology Program in Medical Engineering and Medical Physics, 1989. / Includes bibliographical references. / by Cynthia Sung. / Ph.D.

Denna studie grundades dels i observationer i klasser i Naturvetenskapsprogrammet (NA) och teknikprogrammet (TE) där oväntade och oförklarliga skillnader mellan grupperna av studenter märktes, och dels i skillnader i statistiken som täcker dessa två program. Könsfördelningen är den mest uttalade skillnaden, där det är ungefär jämn fördelning på NA men med en betydande manlig överrepresentation på TE. Men det finns också skillnader i kulturell och utbildningsmässig bakgrund mellan de två grupperna av elever. Det är uppenbart att dessa skillnader inte uppstår under gymnasieskolan utan då eleverna väljer sitt program. Syftet med denna studie är därför att undersöka orsakerna till varför elever väljer som de gör, mellan dessa två program. De uppställda forskningsfrågorna är "På vad baserar sig elevernas val av natur/teknik?", "Vilken inställning har elever på de båda programmen till dessa när de väljer?" och "Finns det skillnader i hur elever på de två programmen fattar och motiverar sitt val?". Dessa frågor undersöks genom en intervjustudie där några studenter som just börjat på gymnasieskolan har fått berätta om sin erfarenhet från att välja program. Intervjuerna genomfördes under de första två veckorna på gymnasiet och inkluderade fem elever från NA och sex elever från TE. Eleverna intervjuades individuellt, vardera i ungefär en halvtimme, i ett semistrukturerat upplägg. Intervjuerna delades upp i två delar, där den första fokuserade på deras val och det valda programmet, och den andra tog upp det program som inte valdes. Intervjuerna analyserades utifrån en bred teoribas, inom områdena valprocess och motivering, begränsande zoner, och valteori. Resultaten av intervjuerna visar att eleverna i första hand väljer program baserat på vilka ämnen de är mest intresserade av, där eleverna på NA föredrar biologi och eleverna på TE föredrar teknik. Studien visar emellertid också att det finns skillnader mellan personligheten hos de elever som väljer de två programmen. Studien pekar på att elever som väljer NA generellt sett är bestämda i sitt val, de överväger endast i låg grad andra alternativ och bedömdes vara socialt starkare. Eleverna som väljer TE är, generellt, mer analyserande i sitt val och har tänkt igenom sitt val grundligt men bedömdes vara mindre socialt starka. / This study was motivated by both observations in upper secondary school classes in the Swedish programs natural science programme (NA) and technology programme (TE), where unexpected and unexplained differences between the groups of students were seen, and by differences found in statistics covering these two programs. The gender distribution is the most pronounced difference, where this is about equal in NA but with a significant male overrepresentation in TE, but there are differences also in cultural and educational backgrounds among the two groups of students. It is obvious that these differences do not occur during education in upper secondary school but is established at the point when the students choose their program. The purpose of this study is therefore to investigate the causes and rationale for why students choose as they do, among these two programs. The scientific questions formed are 'On what are the students choice of NA/TE based?', 'What attitude do students have toward the programs when they choose?' and 'Are there any differences in how students at the two programs make and motivate their decisions?'. These questions are investigated through an interview study where some students who had just started at their upper secondary studies were asked to recount their experience from choosing program. The interviews were conducted during the first two weeks after the start of the semester and included five students from NA and six students from TE. The students were interviewed individually, each for about half an hour, according to a semi-structured scheme. The interviews were split into two parts, where the first focused on their choice and their selected program and the second brought up the program which was not selected. The interviews were analyzed according to several scientific theories, in the areas of processes and motifs, comfort zones and choice theory. The results of the interviews indicate that the students primarily choose programs based on the subjects they are most interested in, where the students at NA prefer biology and the students at TE prefer technology. However, the study also shows that there are differences between the personalities of the students who choose the two programs. The study shows that, in general, NA students are determined in their choice, they only make a limited consideration of other options and are considered to be socially stronger. The students at TE are more analytical in their selection and have thought their choices through thoroughly but were considered to be less socially competent.

Thesis (Ph.D.)--Harvard-Massachusetts Institute of Technology Division of Health Sciences and Technology Program in Medical Engineering and Medical Physics, 1981. / MICROFICHE COPY AVAILABLE IN ARCHIVES AND SCIENCE / Vita. / Includes bibliographical references. / by Jonathan Walker Valvano. / Ph.D.

This study is concerned with the differences in career patterns and characteristics between the medical technology program graduates who remain in practice and those who leave the profession. The subjects of the study are the 155 graduates of the program for the period from 1970 through 1978. This study has three purposes. The first is to determine the retention rate of the graduates. The second is to assess the factors related to attrition of these professionals. The third is to describe a programming methodology that would enhance career retention.

Teknikämnet har sedan det införlivades i gymnasiet på 1960-talet breddats innehållsmässigt. Från att ha varit fokuserat på främst konstruktion och tillverkning till att innefatta snabbtväxande och betydelsefulla områden som exempelvis energi- och informationsteknik samtidigt som aspekter kring hur teknik påverkar och samverkar med människan och samhället har lagts till. Kursen Teknik 1, fick sin nuvarande utformning i samband med läroplansomarbetningen 2011. Kursen är på 150 poäng, vilket motsvarar 150 timmar eller 7,5 veckas heltidsstudier och läses av samtliga elever på gymnasiets teknikprogram oavsett inriktning. Teknik 1 är med andra ord en omfattande kurs både sett till innehåll och till allokerad undervisningstid för de gymnasieelever som aktivt valt en utbildning inom området. Denna studie undersöker hur ämnesplan, läromedel och undervisande tekniklärare uttrycker sig om kursen Teknik 1. Hur ser de som står kursen närmast på dess syfte? Vad är kursens kärna? Hur talas det om Teknik 1? Analysen är gjord med en diskursiv ansats utifrån de didaktiska frågorna varför, vad och hur. Resultatet visar på såväl samstämmighet mellan olika aktörer som uppenbara skillnader och det faktum att det råder diversitet inom en grupp som besitter en likvärdig position utifrån hur de kan påverka kursens utformning. Det råder exempelvis enighet bland de tillfrågade aktörerna att Teknik 1 är en kurs som skall vara tekniskt allmänbildande och locka gymnasieelever till fortsatta studier inom teknikämnet och i förlängningen en teknisk yrkesbana. Kursens syfte att vara en tydlig ambassadör för hållbar utveckling, vilket statueras i ämnesplanen, fullföljs inte med samma kraft i den vanligaste förkommande läroboken för kursen. Det nämns bland lärarna, men har inte heller här den framtoning som styrdokumenten vill göra gällande. Läromedlet har ett större historisk perspektiv på kursen än övriga aktörer. De undervisande lärarna ser kursens bredd och tolkningsutrymme som en tillgång och en svårighet; det ger generösa möjligheter för egna initiativ samtidigt som det krävs erfarenhet och teknisk bredd hos den utövande läraren. I dagsläget upplevs det inte finnas något läromedel som täcker kursens innehåll på ett tillfredsställande sätt, vilket återigen ställer höga krav på den som undervisar. Teknikutvecklingsprocessen är ett centralt innehåll som genomgånede betonas av alla aktörer, vilket även förespråkas internationellt. Kursen har en ämnesöverskridande karaktär och samarbeten med andra ämneslärare görs liksom att arbeta fram en bra blandning mellan teoretiska och praktiska moment i undervisningen. Utformningen begränsas till viss del av tillgängliga resurser, men även här ligger ett stort ansvar på den undervisande lärarens kreativitet och kompetens. / The school subject Technology has since it became a part of the common upper secondaryschool in the 1960s broadened its content. From being a subject focused on technical design and manufacturing to include quickly growing areas like energy and information technology as well as aspects of how technology affect and cooperate with the human being and the society. The course Teknik 1 got its current form in 2011 when a new and broadly reworked curriculum was introduced. The course is worth 150 points, which corresponds to 150 hours of lectures or 7,5 weeks of fulltime studies. The course is compulsory for all students who have chosen the Technology program independent of stream. Teknik 1 is in other words a major course both in regards of content and allocated lecture time for students who have actively chosen this path. This study investigates how the curriculum, a commonly used teaching material as well as practicing technology teachers express themselves about the course Teknik 1. How do the involved actors closest to the course look at its purpose? What is the core of the course? How do they speak about Teknik 1? The analysis is made with a discursive approach based on the central didactic questions why, what and how. The result shows coherence between different actors as well as obvious differences. It also shows diversity within a group of individuals that are in the same position to affect the design of the course. Unity is for example shown between all actors involved when it comes to the fact that Teknik 1 shall give a good general education within the technical field as well as inspire to future studies and a working career related to technology. The purpose to push sustainable development forward is clearly written in the curriculum, but is not pushed to any greater extent in teaching materials nor by the practicing teachers. The teaching material has a more dominated historic perspective of the course compared to the other actors. The teachers see the width of the described content of the course in combination with the room of interpretation as an asset as well as an obstacle; it gives generous possibilities for own initiatives at the same time as it demands the teacher to possess relevant experience as well as broad and deep technical knowledge. Today the teachers cannot find a teaching material that covers the content of the course in a satisfying way, which again demands high personal skills realising the course in the classroom. The process for technical development is emphasized by all actors just like international forces favour this content. The course has a character of being cross-disciplinary and cooperation with colleagues teaching other subjects is practised. There is also an aim to find a good balance between theoretical and practical elements within the course. The teaching activities are limited by the available resources, however also here a great portion of responsibility is given to the practising teachers’ creativity and competence.

L'èxit de la carrera és un resultat important de la trajectòria personal que sovint s'ignora. Totes les empreses i les organitzacions actuals operen en un món canviant, amb crisis globals en el sector energètic, financer i de les tecnologies emergents. Aquestes organitzacions necessiten disposar d'enginyers amb èxit per tal de desenvolupar els avantatges competitius que sustentin el seu desenvolupament futur. La finalitat primera d'aquest estudi ha estat explicar l'èxit en la carrera dels enginyers. Sobre la base de la literatura acadèmica (entre d'altres, Arthur et al., 2005; Heslin, 2005; Gunz, 2005; Baruch, 2006), s'ha elaborat un model de determinants d'èxit de la carrera que considera la perspectiva objectiva i subjectiva d'aquest constructe i s'ha desenvolupat l'evidència empírica de l'èxit en la carrera d'aquesta categoria de treballador del coneixement a l'Amèrica Llatina.Les preguntes de recerca s'han centrat a verificar la relació entre l'èxit en la carrera dels enginyers i els graduats de programes amb orientació pràctica, i la xarxa personal de contactes, la competència individual per a l'administració, l'experiència professional, l'estructura organitzativa i les aspiracions individuals. Les dades s'han obtingut d'una enquesta a 1.135 graduats, que van respondre 1.011, cosa que representa un índex de resposta de 89,7 %, i d'arxius complementaris de l'escola d'enginyeria Tecsup.Els resultats suggereixen que l'èxit en la carrera sovint és determinat, primer, per l'estructura de la carrera a les organitzacions; en un segon nivell, per la xarxa personal i, en un tercer nivell, per l'experiència professional i les aspiracions individuals.Es fan suggeriments per a futures investigacions i s'esmenten les implicacions que poden tenir per als investigadors, els gerents de recursos humans i les organitzacions educatives. / El éxito de carrera es un importante pero frecuentemente ignorado resultado de la carrera personal. Todas las compañías y organizaciones operan en este mundo cambiante, con crisis globales en el sector energético, financiero y tecnologías emergentes. Estas organizaciones necesitan ingenieros más exitosos para el desarrollo de ventajas competitivas que sustente su desarrollo futuro. El propósito primario de este estudio fue explicar el éxito de carrera de los ingenieros. Construido sobre las bases de la literatura académica (entre otros, Arthur et al (2005); Heslin (2005); Gunz (2005); Baruch (2006) )un modelo de determinantes de éxito de carrera fue estudiado que considera la perspectiva objetiva y subjetiva de este constructo, desarrollo la evidencia empírica del éxito de carrera de esta categoría de trabajador del conocimiento en latino America.Las preguntas de investigación estuvieron centradas en verificar la relación entre el éxito de carrera de ingenieros, graduados de programas con orientación practica, y la red personal de contactos, la competencia individual para la administración, la experiencia Professional, la estructura organizacional y las aspiraciones individuales. Los data fueron obtenidos de un encuestar a 1135 graduados,; 1011 respondieron, representando un tasa de respuesta de 89.7 % y archivos complementarios de la escuela de ingeniería Tecsup.Los resultados sugieren que el éxito de carrera esta fuertemente determinada por la estructura de carrera en las organizaciones. En segundo nivel, el éxito de carrera es determinado por la red personal y en un tercer nivel por la experiencia Professional y las aspiraciones individuales.Sugerencias para futuras investigaciones e implicaciones para investigadores, gerentes de recursos humanos y organizaciones educativas son provistas. / Career Success is an important but often overlooked outcome of a person's career experiences. All businesses and organizations operate in a changing World, with global energy crisis and emerging technologies. These organizations need more successful engineers for the development of competitive advantages that sustain his future development. The primary purpose of this study was to explain engineer's career success. Building upon academic literature (e.g, Arthur et al (2005); Heslin(2005); Gunz (2005); Baruch (2006) ) a model of determinants of career success was studied; both objective and subjective perspectives were used, developing empirical evidence for career success of this category of knowledge workers in Latin America.Research questions were focused on the relationship between technologists' career success and their personal network, individual competences, professional experience, organizational structures, and individual aspirations. Data were gathered from a survey of 1135 graduates of engineering technology programs; 1011 responded, for a response rate of 89.7 % and archives of Engineering School.The results suggest that career success of technologist are strongly determined by organizational structures and individual competences. In second level, career success s determined by personal network and in third level the professional experience, and individual aspirations.Suggestions for future research and implications for practitioners, researchers and educative organizations are provided.

Denna undersökning syftar till att se vilka anledningar som finns till kvinnliga elevers val, eller snarare bortval av utbildning inom teknik, och vad som kan vara de bakomliggande faktorerna som bidrar till eller avgör att få kvinnliga elever väljer teknikprogrammet. Utbildningsvägar med tekniska inriktningar lockar fortfarande endast ett fåtal kvinnliga elever. Kvinnliga elever som går på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet har tillfrågats om vilka faktorer som påverkade dem vid deras gymnasieval. Studien har genomförts på tre gymnasieskolor inom Stockholms län (två kommunala skolor från olika kommuner och en fristående skola). Metoderna för studien var enkätundersökning till lärarna, gruppintervju med eleverna och enkätundersökning med frågor till kvinnliga elever på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Studien visar att hierarkiska strukturer i kulturella koder för programmen var framstående, såsom hur könsfördelningen ser ut på programmen. De kvinnliga eleverna på teknikprogrammet anser att öppet hus och föräldrarnas åsikter har påverkat deras val av teknikprogrammet. Teknikintresset har även visat sig avgörande liksom innehållsmässiga faktorer i högstadiets teknikundervisning, vilket har medfört att eleverna väljer bort teknikprogrammet. Studien påvisar ett troligt samband mellan lågt självförtroende inom teknik och de kvinnliga elevernas gymnasieval, eftersom de saknar tillit till sin egen förmåga inom teknik och anser att de saknar kunskap om vad teknik är. Av studien framkommer möjliga metoder för att utöka antalet kvinnliga elever på teknikprogrammet anordnande av öppet hus och förändring av den kulturella koden för teknikprogrammet genom att betona kvinnliga förebilder inom teknik. En annan möjlig väg till att minska segregerade gymnasieval till teknikprogrammet är att skapa nya inriktningar som passar kvinnliga elever på teknikprogrammet. / This survey aims to identify the reasons for female students' choices, or rather discontinuation of education in technology, and what are the main reasons affecting them in their selection that contribute to make female students choose or not choose the technology program in the upper secondary school selection process. Educational pathways with technical focus still attract only a few female students. The female students who are currently studying the technology program and the science program have been asked about the factors that influenced them in the upper secondary school choice process. The study has been conducted at three secondary schools in Stockholm county (two municipal schools from different municipalities and one free school). The methods of the study were a web questionnaire questions to the teachers, group interviews with the students and a web questionnaire questions to female students on the technology program and science program. The study shows that hierarchical structures in cultural codes for the programs were prominent, such as how gender distribution looks like at programs. The female students at the technology program consider that open-houses and parents' opinions have heavily in their decision process. Technical interest has also been crucial as well as substantial factors in upper level lower secondary school technical education, and thus students opt out the technology program. The survey shows the low ability beliefs have strong connection with female students' choices for their future education because they do not belief in their own ability in technology and they consider that they have lack knowledge about what technology is.  Conclusion could be made that possible ways for increase the number of female students in the technology program through the open house, and the change of the cultural code of the technology program by emphasizing female role-models in technology world. Another possible way to avoid segregated upper secondary school program choices could create new specializations in the technology program to attract female students.

Rapporten baseras på en empirisk studie och en litteraturstudie. Syftet är att belysa några av de anledningar till att flickor och kvinnor utesluter tekniken och i synnerhet väljer bort den vid gymnasievalet. Vad påverkar de kvinnliga eleverna i deras val respektive bortval av teknikprogrammet? Denna studie söker elevperspektivet hos gymnasieungdomar som utfrågas om deras genomgångna gymnasieval och vilka faktorer som påverkade dem. Därigenom erhålls ett resultat i en avvikande synvinel till skillnad från studier där ungdomar utfrågas innan eller i samband med gymnasievalet i årskurs 9, i och med att gymnasieungdomarna är något mer mogna till reflektion över sina anledningar samt att de har mer insikt samtidigt som de har gymnasievalet i närbelägen dåtid. Den empiriska studien har utförts på en stor gymnasieskola i en av Sveriges storstadsregioner. Metoden för den empiriska studien var intervju och enkätfrågor till kvinnliga elever på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet samt lärare som undervisar dessa. Studien påvisar att de kvinnliga eleverna anser att existerandet av de mjukare inriktningarna på teknikprogrammet (exempelvis Design- och produktutveckling), öppet hus samt föräldrarnas åsikt utgör en stark påverkan på deras val av Teknikprogrammet. I nära samverkan med litteraturen gick dessa områden att sammanfoga till några koncilianta sammanhörande gebit. Hierarkiska strukturer i kulturella koder för de olika programmen var framstående. Återgivningen av tekniskt intresse tolkades också ha en avgörande betydelse liksom innehållsmässiga faktorer i teknikundervisningen på högstadiet. Även föräldrarnas direkta eller indirekta åsikt tros spela in. Studien påvisade ett troligt samband mellan föräldrars utbildning samt yrkesval och de kvinnliga elevernas gymnasieval. Av studien framkommer att eventuellt möjliga vägar till att undvika segregerade gymnasieval till teknikprogrammet exempelvis är att utöka antalet mjuka inriktningar på teknikprogrammet, fortsätta att medvetet arbeta för fler kvinnliga elever på teknikprogrammet på det öppna huset samt att försöka att medvetet skynda på förändringen av den kulturella koden för teknikprogrammet genom att bland annat föra fram och trycka på kvinnliga förebilder inom teknik, både moderna och historiska. / The report is based on both a survey and a literature study. The purpose is to highlight the reasons why girls and women exclude technology as such and, in particular, why they opt it out in the upper secondary school selection process. What do the female students consider to be the main reasons affecting them in their selection and discontinuation of the technology programs? This study searches for the pupil perspective of upper secondary school students. This gives a deviating result as opposed to studies that are conducted with pupiles in lower grades. The survey was conducted at a major secondary school in one of Sweden's metropolitan regions. The method of the survey was interviews and a web questionnaire addressing female students on the technology program and the science program as well as teachers who teach them both. The study shows that the existence of the softer specializations of the technology program (such as design and production development), open-houses and the parents' opinion weighed heavily in their decision process. In close collaboration with the literature, these areas joined up to some conciliatory related fields. Hierarchical structures in cultural codes for the various programs were prominent. The interpretation of the term technical interest was also crucial as well as substantial factors in upper level lower secondary school technical education. Even the parents' direct –as well as indirect opinions are important. The survey shows that parents' education and their existing career choices have strong connection with female students' choices for their future education. Conclusion could be made that possible ways to avoid segregated upper secondary school program choices could include setting up an increased number of "soft" specializations in the technology program, active work to attract female students during technology programs’ open-houses and speeding up change of the technology program cultural codes by, among other things, emphasizing the importance of both established and new female role-models in the technology world.