Digitalization and adaptation of technology are the current and future areas for organizations to gain efficiency within. Nevertheless, in a context where digitalization is an uprising trend, this research is needed now more than ever due to the COVID 19 Pandemic in the world. Many companies are having a hard time with the complexity of the digital age, facing challenges, and searching for support. This research will aim to solve these obstacles by collaborating with company X, who currently are in a similar situation. In order to understand the reasons of managerial resistance to adapt to new digital technology, the investigation also looked at the impact of managers and how it affects the digital technology adoption in the organization. This is done by considering the specific context of asset management (AM) since AM systems substitute to part of the control that is used by managers to support operations and maintenance processes. The research was explorative in the research approach in order to delimit the study after analysing the findings. The research is conducted through a literature review and empirical data that was conducted through a pre-study and interviews with company X. Many theories from the literature and findings from the analysis of the interviews shed some light on the contingency factors influencing the adoption of digitalization in the context of AM. The empirical and theoretical findings also supported the impact that managers have towards an organization's ability to go towards a more digitalized organization. The conclusion from this research found that the factors that affect the adoption of technologies are organizational capabilities and the underlying factors of task complexity and internal capability. The second factor is the organizational culture with the underlying factors of decision-making and management by fear. And lastly, the organization's business model with the underlying factor of customer orientation. All these factors are overlapping each other, and are essential to focus on in a changing environment in order to manage a digital transformation. The conclusion that was drawn for managers' implications that are Managerial behavior and Managerial communication, and therefore stated that they have an impact. This research recommends steps for a company to leverage the identified factors that affect the ability to adapt to digitalization. These were first to go toward a digital transformation, by revising work methods. Then to construct a global IT strategy in order to strategize the internal strategies. Then in order to align the strategy and bridge the gap between business and IT, it is through a balanced scorecard. Another critical step is to involve middle managers in decision making by implementing a change management plan. Benefit management will help to engage the entire organization towards change. Lastly, all steps need to be supported with digital solutions by taking into consideration the established actions as analysing risks, creating a digital roadmap, identifying a clear process owner, following up on digital interventions, and working with customers and politicians towards an integrated AM solution. / Digitalisering och anpassning av teknik är de nuvarande och framtida områdena för organisationer att effektivisera sig med. Men i ett sammanhang där digitalisering är en uppåtgående trend behövs denna forskning nu mer än någonsin på grund av COVID 19- pandemin i världen. Många företag har det svårt med den digitala tidens komplexitet, står inför utmaningar och söker support. Denna forskning representerar det exemplet genom att samarbeta med företaget X som befinner sig i den aktuella situationen. För att förstå orsakerna till ledarens motstånd att anpassa sig till ny digital teknik såg utredningen också på effekterna av chefer och hur det påverkar antagandet av digital teknik i organisationen. Detta görs genom att beakta det specifika sammanhanget för kapitalförvaltning (AM), eftersom AM-system ersätter en del av kontrollen som används av chefer för att stödja drift och underhållsprocesser. Forskningen var förklarande i forskningsmetoden för att avgränsa studien efter att ha rat resultaten. Forskningen utförs genom en litteraturöversikt och en empirisk data som genomfördes genom en förstudie och intervjuer med företaget X. Många teorier från litteraturen och fynd från n av intressena, kastar lite ljus på beredskapsfaktorer som påverkar antagandet av digitalisering i samband med AM. De empiriska och teoretiska fynden stödde också effekterna som chefer har för en organisations förmåga att gå mot en mer digitaliserad organisation. Slutsatsen från denna forskning av de faktorer som påverkar han antagande av teknik är organisatoriska förmågor, med de underliggande faktorerna av uppgift komplexitet och intern kapacitet. Den andra faktorn är organisationskulturen med de underliggande faktorerna för beslut och förvaltning av rädsla. Och slutligen organisationens affärsmodell med den underliggande faktorn för kundorientering. Alla dessa faktorer överlappar varandra och är viktiga att fokusera på i en föränderlig miljö för att hantera en digital transformation. Slutsatsen som drogs för chefsimplikationer som är ledningsbeteende och ledningskommunikation, och bekräftade därför att de påverkar organisationen. Denna forskning rekommenderar åtgärder för ett företag för att utnyttja de identifierade faktorerna som påverkar förmågan att anpassa sig till digitaliseringen. Dessa var först för att gå mot en digital transformation genom att revidera arbetsmetoder. För att sedan konstruera en global IT-strategi för att strategisera de interna strategierna. För att anpassa strategin och överbrygga klyftan mellan affär och IT är det sedan genom ett balanserat resultatkort. Ett annat kritiskt steg är att involvera mellanledare i beslutsfattandet genom att implementera en plan för förändringshantering. Förmånshantering hjälper till att engagera hela organisationen mot förändring. Slutligen måste alla steg stöds med digitala lösningar genom att ta hänsyn till de etablerade åtgärderna som att ra risker, skapa en digital färdplan, identifiera en tydlig processägare, följa upp digitala interventioner och arbeta med kunder och politiker mot en integrerad AM-lösning.

Denna uppsats söker att undersöka svenska m-handelkonsumenters syn på m-handel, elektronisk handel på mobilen, i ett förtroendeperspektiv. Då 77% av Sveriges befolkning idag äger en smartmobil, är smartmobilanvändningen mer utbredd än tidigare (Svenskarna och internet, 2015). Men trots smartmobilernas tillväxt har inte m-handel följts upp i samma takt och många föredrar fortfarande ehandel. För att ta reda på vad som kännetecknar svenska konsumenters tankar kring m-handel när det gäller förtroende och få en inblick till vad som skapar förtroende för m-handel har denna undersökning skapats. För att besvara dessa frågor har en nätbaserad enkätundersökning genomförts med TAMmodellen som underlag för att avgöra vilka de mer bestämmande faktorerna är när det gäller acceptansen av m-handel. Baserat på denna empiri som samlats in från enkätundersökningen har sedan ett flertal fokusgruppsintervjuer genomförts med MoTEC-modellen som grund för att få fram konsumenternas inställning till m-handel i ett förtroendeperspektiv samt avgöra vilka faktorer enligt konsumenterna skapar förtroende. Resultatet av undersökningen visar att konsumenter i överlag har en positiv syn till förtroendet för mhandel, men att många använder sig av e-handel på datorn då vana skapar ökad trygghet. Säkra betalmetoder är centrala för upplevt förtroende och var det konsumenter tittade på först för att värdera upplevd säkerhet. Andra faktorer som skapar förtroende är goda gränssnittsegenskaper med tydlig och överblickbar layout, med en högre feltolerans. Samt välformulerat informationsinnehåll i kombination med gott rykte. / This paper aims to examine swedish consumers’ views on m-commerce, mobile commerce, while taking a focus on the trust perspective of these views. The expansion of smartphones have reached a higher level than before and today 77 percent of Sweden’s population owns a smartphone (Svenskarna och internet, 2015). However, the growth of smartphones can not be applied to m-commerce as the growth of m-commerce has not reached the same level, as many still prefers e-commerce over m-commerce. This study has therefore been conducted to get an understanding of what characterises consumers’ thoughts about the trust aspects of m-commerce and to get an overview of which factors are creating perceived trust. To answer these questions an online survey was created with the TAM model as an underlying source to determine which the more defining factors are when it comes to consumers’ acceptance of m-commerce. Based on the material gathered from the survey has a number of focus group interviews been carried out with the MoTEC model applied, to get more detailed information about consumers’ views on m-commerce from a trust perspective and determine which variables increase trust. The results indicate that consumers mainly have a positive view on the trust aspects of m-commerce, yet many still prefer e-commerce, arguing that habit has a big role for added perceived trust. Secure payment methods are central for perceived trust and was the first thing that consumers looked upon to estimate the level of security. Other central factors were good interface features including a simple and reviewable layout with a higher error tolerance, in combination with well-formulated informational content and a good reputation.

In this paper we have examined why seniors do not use e-business to the same extent as other age groups. Seniors belong to the age group that, according to statistics from Statistics Sweden (SCB) in 2011, utilizes e-business the least in relation to the number who use the internet. To understand how seniors reason and perceive the possibility to shop on the internet, we have conducted four interviews with people from 65 years and older. We have let the respondents answer questions regarding utility aspects, e-business interfaces, general shopping habits, risks, and whether or not they usually shop online. We also found out how seniors reason when they sell products and services. The results of our study show that seniors must see a benefit in using an e-business, that lack of knowledge can make them opposed to it and that they are characterized by a certain reluctance and aversion towards learning how e-business works. In this study we have used Technology Acceptance and Adoption Model (STAM) by Renaud and van Biljon (2008), to see what constitutes the seniors accepting or rejecting a technology. The model is focused on seniors and technology but not on e-business so we developed our own model, Senior E-Business Adoption & Acceptance Model (SEAM), focusing on seniors and e-business. / I den här uppsatsen har vi valt att ta reda på varör seniorer inte nyttjar möjligheten att handla via e-handel i samma utsträckning som övriga åldersgrupper. Seniorer tillhör den ålderskategori som, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) år 2011, handlar via e-handel minst i förhållande till antalet som använder internet. För att förstå hur seniorerna resonerar och upplever möjligheten att handla via internet har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med personer från 65 år och uppåt. Vi har låtit intervjupersonerna besvara ett antal frågor gällande nyttoaspekt, e-handelsgränssnitt, generella shoppingvanor, risker och huruvida de själva brukar handla via internet. Vi har också tagit reda på hur seniorerna resonerar gällande att sälja produkter och tjänster. Resultatet av vår undersökning visar att seniorer måste se en nytta i att använda en e-handel, att okunskap kan göra dem negativt inställda och att de präglas av en viss ovilja och olust att lära sig hur e-handel fungerar. I studien har vi utgått från Technology Acceptance and Adoption Model (STAM) av Renaud och van Biljon (2008), för att se vad som leder fram till att seniorerna accepterar eller förkastar teknik. Modellen fokuserar på seniorer och teknik men inte på e-handel så vi valde att vidareutveckla den och skapade Senior E-business Adoption & Acceptance Model (SEAM) med inriktning på både seniorer och e-handel.

Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att förstå hur transaktionsplattformar ska lyckas i tidiga stadier. Detta genom att förstå hur en transkansaktionsplattform ska utformas för att kunna attrahera många användare.  Metod: Denna studie har använt en kvalitativ forskningsansats där intervjuerna genomfördes i tre faser. I studien genomfördes intervjuer med 24 svenska bolag och organisationer verksamma i energibranschen. Studien intervjuade två olika användargrupper vilket var beställare och utförare. Utöver det genomfördes även intervjuer med branschkunniga aktörer.  Resultat: Resultatavsnittet är indelat i två delar där första delen handlar om att skapa förståelse för sju faktorer som påverkar intentionen för potentiella användare att adoptera en transaktionsplattform. Här presenteras på vilket sätt dessa faktorer påverkar adoptionsbeslutet samt vilka handlingar som plattformsägaren kan vidta för att öka deras intention att adoptera. I andra delen av resultatavsnittet presenteras ett ramverk som plattformsägaren kan använda i utformningsstadiet. Ramverket handlar om att identifiera intressanta användargrupper samt adressera faktorer som påverkar adoptionsbeslutet.  Teoretiskt och praktiskt bidrag: Befintlig litteratur har sällan i samma studie inkluderat flera faser av plattformars livscykel, utan enbart fokuserat på en fas åt gången. Denna studie bidrar teoretiskt genom att undersöka hur utformningsfasen påverkar adoptionsfasen för transaktionsplattformar. Dessutom bidrar denna studie till litteraturen genom att undersöka tidiga stadier för transaktionsplattformar. Studien fokuserar på utformningsfasen, vilket sällan undersökts i befintlig litteratur. Studien bidrar även praktiskt genom att presentera ett ramverk som kan hjälpa chefer eller entreprenörer vid utformningen av en ny transaktionsplattform. Användning av ramverket kan underlätta hanteringen av höna-och-ägg-problemet som nya transaktionsplattformar alltid möts av.  Begränsningar och framtida forskning: Det finns framför allt två begränsningar med denna studie, vilket öppnar upp för framtida studier. Den första är att den undersökta intervjugruppen är relativt snäv vilket kan leda till branschspecifika resultat. Framtida studier kan därmed undersöka andra branscher och jämföra mot denna studies resultat för att öka generaliserbarheten. Den andra begränsningen är att denna studie enbart intervjuat potentiella användare av transaktionsplattformar och inte nuvarande användare – det vill säga adoptörer. Därmed var intervjuundersökning relativt hypotetisk och mycket fokus lades på vad intervjuobjekten kunde tänka sig. Framtida studier kan därmed även intervjua nuvarande användare av en transaktionsplattform för att vidareutveckla resultatet. / Purpose: The main purpose of the thesis is to understand how transaction platforms can become successful in early phases. This will be achieved by understanding how a transaction platform should be designed in order to attract many users to the platform. Method: This study had a qualitative research approach, and the interviews were performed in three phases. Interviews were made with 24 companies and organizations within the energy industry. Two different user groups were interviews, which was buyers and sellers. Besides that, people with high knowledge of the industry were interviewed. Result: The result section is divided in two parts, where the first part intends to create knowledge about seven factors that affects the intention for potential users to adopt a transaction platform. It is described in what way these factors affect the adoption decision and which action the platform owner can take to increase the intention to adopt. In the second part of the result section, a framework is presented that platform owners can use in the design phase. The framework is about identifying interesting user groups and addressing factors that affects the adoption decision. Practical and theoretical contribution: Existing literature has rarely focused on including several phases of the platform's life cycle. Previous studies has therefore only focused on one phase at a time. This study contributes to the literature by investigating how the design phase affects the adoption phase for transaction platforms. Additionally, this study contributes to the literature by investigating the early phase of a platform, which is rare to find in the existing literature. The study contributes practically by providing a framework that can help decision-makers and entrepreneurs to design a new transactional platform. Using the framework can help managers to cope the chicken-and-egg dilemma that new platforms often face.  Limitations and future studies: This study has two limitations that opens for future studies. Firstly, our interview group is relatively narrowed, which can lead to industry-specific findings. Future studies can therefore investigate other industries to compare those findings with this study to identify more general findings. The second limitation is that this study has exclusively done interviews with potential users. Therefore, the interview study was relatively hypothetical, and a lot of focus was on what the interviewees could imagine. Future studies can therefore do interviews with users of an existing transaction platform to develop our framework more.