Den tilltagande digitaliseringen och framväxten av flersidiga plattformar har intensifierat konkurrensen på marknaden. Vilket i sin tur försvårat e-handlarnas strategiska arbete för att upprätt hålla konkurrensfördelar. E-handlarnas innovationsförmåga utmanas och allt större uppmärksamhet har riktats mot affärsmodeller, att bli mer konsumentcentrerade samt att reagera snabbare på de förändringar som sker inom handeln för att vara konkurrens kraftiga.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska e-handlare arbetar med sin affärsmodell och vilka strategier de väljer att implementera för att upprätthålla konkurrensfördelar i och med ökat inträde av flersidiga plattformar. Intervjuer av två fallföretag har genomförts med teoretiska utgångspunkter i resource-based view, fenomenet Big data och value creation. Dessa intervjuer visar att insamling och analys av konsumentdata anses vara en grundläggande förutsättning för att e-handelsföretag ska kunna vara konkurrenskraftiga. Med hjälp av data kan e-handelsföretagmöta konsumenternas behov i större utsträckning. Slutligen visade även resultatet av studien att det uttrycktes en positivitet från respondenterna gällande Amazons lansering på den svenska marknaden.

Purpose - The purpose of this research is to explore disruptive innovation and to determine whether Christensen’s latest version (2015) of the disruptive innovation theory can explain the success of multisided platforms in the music industry. Thus, we analyze three cases studies based on the theory: Napster, Spotify and Apple Music. At the end, we present our results concerning Christensen’s theory’s capability to explain the recent success stories of digital multisided platforms. Research Question - “Does the theory of disruptive innovation explain the success of Multi-sided Platforms in the music industry?” Methodology - A comparative case study with three levels of success gives us a width that we think is necessary in order to draw conclusions. Spotify is considered to be a global market leader while Apple Music is highly successful and market leader in the US. Napster, however, is not considered successful due to the legal issues it has encountered. Secondary data is used on all cases, and an in-depth literature review of the theory which supports the theoretical framework that we use to compare the cases. Findings - This research explores Christensen’s theory that is widely misinterpreted and misapplied in the recent years. Christensen’s theory is heavily built upon a technology factor that drives disruptive innovation, however, this can not explain for instance Spotify’s success, which is according to the original theory is not disruptive. We argue that business model innovation is the driver of disruption in some cases where technology is merely an enabler for business to reach disruptive effects. We would like to propose a stronger categorization of disruption types, such as “technology driven disruption” or “business model driven disruption” in order to identify disruption with different roots. / Syfte - Syftet med denna forskning är att undersöka disruptiv (omstörtande) innovation och att avgöra om Christensens senaste version (2015) av den disruptiva (omstörtande) innovationsteorin kan förklara framgången med flersidiga plattformar inom musikbranschen. Således analyserar vi tre fallstudier baserade på teorin: Napster, Spotify och Apple Music. I slutet presenterar vi våra resultat avseende Christensens teoris förmåga att förklara de senaste framgångshistorierna för digitala flersidiga plattformar. Forskningsfråga - “Förklarar teorin om disruptiv innovation framgången med flersidiga plattformar i musikbranschen?” Metodik - En jämförande fallstudie med tre nivåer av framgång ger oss den bredd som vi tycker är nödvändig för att dra slutsatser. Spotify anses vara en global marknadsledare och Apple Music är mycket framgångsrikt samt marknadsledande i USA. Napster anses emellertid inte framgångsrikt på grund av de rättsliga problem som uppstått. Sekundär data används i alla exempel, samt en djupgående litteraturöversikt av teorin som stöder den teoretiska ramverk som vi använder för att jämföra fallen. Resultat - Denna undersökning utforskar Christensens teori som är brett misstolkad och felaktig tillämpad under de senaste åren. Christensens teori bygger starkt på en teknikfaktor som driver disruptiv innovation, men detta kan inte förklara exempelvis Spotifys framgång, vilken enligt den ursprungliga teorin inte är disruptiv. Vi argumenterar för att affärsmodellinnovation driver störningar i fall där tekniken bara är en katalysator för att verksamheten når disruptiva effekter. Vi skulle vilja föreslå en starkare kategorisering av disruptionstyper, till exempel “tekniskt driven disruption” eller “affärsmodelldisruption” för att identifiera disruptioner med olika rötter.

The financial sector, as we know it, is radically transforming. As a result of the European regulation PSD2, customers banking data is becoming available for third parties by APIs [Evry n.d]. The traditional banks are now being exposed to competition from FinTechs and BigTech [Evry 2017]. The transformation is on-going and to the tunes of to new technologies, new regulations and new customer demands [Tornjanski et al. 2015]. This study aimed to identify the nature and behavior of the trend leaders, Generation Y (18 to 30 years old), and in the context of open banking, diagnose the transformation of banking services to meet new digital needs.To achieve this, a sequential embedded explanatory methodology was applied. The quantitative phase, identified and generalized the behaviors of Generation Y. The qualitative phase was exploratory, where multiple focus groups (38 individuals) developed the future banking services they request and want. This was analyzed based on Business Model Canvas [Osterwalder and Pigneur 2010] and a new service development framework for customer co-creation [Ozdemir, Trott, and Hoecht 2007]. The results imply that Generation Y, abide to be courted on their conditions and on-demand. They request a further expansion of the banks operational context, to supply with open banking platforms including both financial- and non-financial services. Hence, to meet these requests and remain the primary financial service provider the future banking services most transform into becoming digitally personalized and to seamlessly assist in everyday life. / Finanssektorn, som vi känner till den, förändras radikalt. Som ett resultat av den europeiska förordningen PSD2 blir kundernas bankdata tillgängliga för tredjepartsaktörer via API:er [Evry n.d]. De traditionella bankerna utsätts nu för konkurrens från FinTechs och BigTechs [Evry 2017]. Transformationen pågår och möjliggör för ny teknik, nya regler och nya kundkrav [Tornjanski et al. 2015]. Denna studie syftar till att identifiera trendledarna, Generation Ys (18 till 30 år) natur och beteenden, och inom ramen för open banking, diagnostisera omvandlingen av banktjänsterför att möta nya digitala behov. För att uppnå detta tillämpades en sekventiell inbäddad förklarande metodik. Den kvantitativa fasen identifierade och generaliserade Generations Y: s beteende. Den kvalitativa fasen var undersökande, där flera fokusgrupper (38 individer) utvecklade de framtida banktjänster som de efterfrågar och vill ha. Detta analyserades utifrån Business Model Canvas [Osterwalder and Pigneur 2010] och ett ramverk för utveckling av ny tjänster genom kundsamverkan [Ozdemir, Trott, and Hoecht 2007]. Resultaten påvisar att Generation Y förväntar sig att bli betjänade på sina villkor och begäran. De efterfrågar en framtida expansion av bankernas operativa kontext, till att förmedla öppna plattformar som inkluderar både finansiella och icke-finansiella tjänster. För att möta efterfrågan och förbli den primära finansiella tjänsteleverantören, måste de framtida banktjänsterna transformeras till att bli mer digitala och personanpassade hjälpmedel i vardagen.

Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att förstå hur transaktionsplattformar ska lyckas i tidiga stadier. Detta genom att förstå hur en transkansaktionsplattform ska utformas för att kunna attrahera många användare.  Metod: Denna studie har använt en kvalitativ forskningsansats där intervjuerna genomfördes i tre faser. I studien genomfördes intervjuer med 24 svenska bolag och organisationer verksamma i energibranschen. Studien intervjuade två olika användargrupper vilket var beställare och utförare. Utöver det genomfördes även intervjuer med branschkunniga aktörer.  Resultat: Resultatavsnittet är indelat i två delar där första delen handlar om att skapa förståelse för sju faktorer som påverkar intentionen för potentiella användare att adoptera en transaktionsplattform. Här presenteras på vilket sätt dessa faktorer påverkar adoptionsbeslutet samt vilka handlingar som plattformsägaren kan vidta för att öka deras intention att adoptera. I andra delen av resultatavsnittet presenteras ett ramverk som plattformsägaren kan använda i utformningsstadiet. Ramverket handlar om att identifiera intressanta användargrupper samt adressera faktorer som påverkar adoptionsbeslutet.  Teoretiskt och praktiskt bidrag: Befintlig litteratur har sällan i samma studie inkluderat flera faser av plattformars livscykel, utan enbart fokuserat på en fas åt gången. Denna studie bidrar teoretiskt genom att undersöka hur utformningsfasen påverkar adoptionsfasen för transaktionsplattformar. Dessutom bidrar denna studie till litteraturen genom att undersöka tidiga stadier för transaktionsplattformar. Studien fokuserar på utformningsfasen, vilket sällan undersökts i befintlig litteratur. Studien bidrar även praktiskt genom att presentera ett ramverk som kan hjälpa chefer eller entreprenörer vid utformningen av en ny transaktionsplattform. Användning av ramverket kan underlätta hanteringen av höna-och-ägg-problemet som nya transaktionsplattformar alltid möts av.  Begränsningar och framtida forskning: Det finns framför allt två begränsningar med denna studie, vilket öppnar upp för framtida studier. Den första är att den undersökta intervjugruppen är relativt snäv vilket kan leda till branschspecifika resultat. Framtida studier kan därmed undersöka andra branscher och jämföra mot denna studies resultat för att öka generaliserbarheten. Den andra begränsningen är att denna studie enbart intervjuat potentiella användare av transaktionsplattformar och inte nuvarande användare – det vill säga adoptörer. Därmed var intervjuundersökning relativt hypotetisk och mycket fokus lades på vad intervjuobjekten kunde tänka sig. Framtida studier kan därmed även intervjua nuvarande användare av en transaktionsplattform för att vidareutveckla resultatet. / Purpose: The main purpose of the thesis is to understand how transaction platforms can become successful in early phases. This will be achieved by understanding how a transaction platform should be designed in order to attract many users to the platform. Method: This study had a qualitative research approach, and the interviews were performed in three phases. Interviews were made with 24 companies and organizations within the energy industry. Two different user groups were interviews, which was buyers and sellers. Besides that, people with high knowledge of the industry were interviewed. Result: The result section is divided in two parts, where the first part intends to create knowledge about seven factors that affects the intention for potential users to adopt a transaction platform. It is described in what way these factors affect the adoption decision and which action the platform owner can take to increase the intention to adopt. In the second part of the result section, a framework is presented that platform owners can use in the design phase. The framework is about identifying interesting user groups and addressing factors that affects the adoption decision. Practical and theoretical contribution: Existing literature has rarely focused on including several phases of the platform's life cycle. Previous studies has therefore only focused on one phase at a time. This study contributes to the literature by investigating how the design phase affects the adoption phase for transaction platforms. Additionally, this study contributes to the literature by investigating the early phase of a platform, which is rare to find in the existing literature. The study contributes practically by providing a framework that can help decision-makers and entrepreneurs to design a new transactional platform. Using the framework can help managers to cope the chicken-and-egg dilemma that new platforms often face.  Limitations and future studies: This study has two limitations that opens for future studies. Firstly, our interview group is relatively narrowed, which can lead to industry-specific findings. Future studies can therefore investigate other industries to compare those findings with this study to identify more general findings. The second limitation is that this study has exclusively done interviews with potential users. Therefore, the interview study was relatively hypothetical, and a lot of focus was on what the interviewees could imagine. Future studies can therefore do interviews with users of an existing transaction platform to develop our framework more.