• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 23
  • Tagged with
  • 23
  • 7
  • 7
  • 6
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Svensk dokumentärfilm 2006 till 2010 : Hur ekonomiska premisser avspeglas i dokumentärproduktionen / Swedish documentary films 2006 to 2010 : How economic terms influenced documentary production

Ericsson, Petter January 2011 (has links)
No description available.
22

Ekon av det förflutna : En undersökning av den antika erotikens roll och tematisering i romanen och filmen Call Me by Your Name / Echoes of the Past : A Study of the Role and Thematization of Ancient Greek Eros in the Novel and Film Call Me by Your Name

Hall, Nina January 2019 (has links)
I den här uppsatsen utforskas André Acimans roman Call Me by Your Name (2007) och regissören Luca Guadagninos filmatisering av verket (2017) i relation till det antika begreppet eros (ung. begär). Det finns sedan tidigare en konstnärlig tradition i västvärlden att tillämpa antik tematik vid gestaltningen av manligt samkönat begär och för att åskådliggöra hur detta sker även i Acimans och Guadagninos respektive verk används i den här uppsatsen Platons Gästabudet (Symposion, ca 385 f. Kr) som en återkommande utgångspunkt i analysen. Utifrån ett urval tematiska inslag i Gästabudet, som alla anknyter till Platons övergripande behandling av begär ur ett filosofiskt perspektiv, riktas i det här arbetet uppmärksamheten mot hur dessa teman även förekommer i Call Me by Your Name, roman som film. Detta gäller inte minst Platons presenterade tanke att eros, under rätt omständigheter, har förmågan att leda filosofen mot upplysthet och förståelsen av en upphöjd och evig ordning. Utöver att visa på hur båda verken (som utspelar sig i relativt modern tid) genomsyras av denna antika begärstematik är ett annat mål med uppsatsen att genom en komparativ analys, och med ett genusvetenskapligt och queerteoretiskt perspektiv, blottlägga hur skillnaderna mellan romanförlagan och filmadaptionen påverkar bilden av den unge huvudpersonen Elio och dennes utforskande av sin sexualitet – även då bilden av sexualitet i en mer generell mening. Slutsatsen som den här uppsatsen leder fram till är att Acimans förlaga vid en första anblick framstår som mer utmanande i förhållande till en modern heteronormativ ordning (så som åskådliggjord av Judith Butlers heteronormativa matris) medan Guadagninos version – trots skildringen av samkönat begär i berättelsens centrum – innefattar mer konservativa indikationer. Samtidigt är de utmanande aspekterna i Acimans roman inte heller helt oproblematiska vid en andra anblick. I den mån Acimans skildring med hjälp av den antika tematiken gör motstånd mot moderna uppfattningar om sexualitet, begär och relationsformer leder nyttjandet parallellt till att andra diskriminerande och begränsande uppfattningar om kön, genusidentitet och könsmaktsordning snarare bekräftas inom berättelsens ramar mer än vad de utmanas.
23

”I det ordlösa språket – ” : Medveten och omedveten tystnad i Nelly Sachs lyrik mellan ”framtorterade bokstäver” och andra tecken

Lönndahl, Hedvig January 2019 (has links)
Uppsatsens problemställning rör frågan om det är möjligt att utröna hur tystnaden framställs i Nelly Sachs sena lyrik och vad den säger, och huruvida det är möjligt att relatera denna tystnad till en medveten kontra omedveten uttrycksform. Min avsikt är alltså att undersöka de strukturer eller mönster – medvetna som omedvetna – som står att finna i Sachs lyrik som kan kopplas samman med denna tystnad, inte för att fastställa en dikts betydelse utan för att undersöka hur tystnadens närvaro tar sig uttryck och låter sig urskiljas i hennes dikter. Jag gör detta dels genom att i uppsatsens del ett redogöra för hur tystnaden som tema och problem uppfattas i den tidigare forskningen. I del två försöker jag fördjupa dessa rön genom en vidare koppling till Sachs modernistiska formspråk, och med hjälp av bland annat psykoanalytisk teori görs ett antal närläsningar av hennes senare dikter. Den teoretiska ramen för diskussionen hämtar jag alltså främst från psykoanalysen som på olika vis uppmärksammar lakuner, trauman och omedvetna dimensioner i språket, vilket jag menar kan öka förståelsen för tystnadens problematik hos Sachs. Undersökningen genomförs närmare bestämt i linje med Julia Kristevas teoribildning. Kristeva är psykoanalytiker och även professor i lingvistik och har formulerat teorier om det poetiska språket som visat sig fruktbara i min läsning av det ”ordlösa språket” hos Sachs. Kathrin M. Bower refererar träffande till Kristevas arbete som ”Kristeva’s distinctive brand of psychoanalytic semiotics”.

Page generated in 0.0711 seconds