• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Det spökar på Manderley : En queerteoretisk närläsning av Daphne du Mauriers gotiska roman Rebecca

Ehn Svensson, Mikaela January 2017 (has links)
This essay is a reading of Daphne du Maurier’s 1938 novel Rebecca from a queer theoretical perspective. The analysis discusses the fluidity of the character Rebecca, who despite being dead haunts almost every page. She embodies both masculine and feminine traits and is suggested to have had a sexual relationship with her housekeeper. Furthermore, this same-sex desire plays an important part in the sexual awakening of the novel’s young protagonist, who develops an obsession with Rebecca. The essay also looks at Manderley, the gothic estate where most of the plot takes place. Manderley is a place for both heteronormative oppression and transgression. Rebecca is a modern gothic novel and the gothic will therefore be an important part of the analysis.
2

Det är förstås lite konstigt att vara flicka : En queerfeministisk läsning av fyra Sigge Stark-romaner

Ahlsén, Agnes January 2013 (has links)
In this essay, I make a queer feminist analysis of four novels written by the Swedish author Sigge Stark. The novels are: Uggleboet, Manhatareklubben, Cirkus Demonio och Baskerflickan. Using Judith Butler's theories I examine the relations between sex/gender and sexuality in the four books and show how the construction of gender is performed and the heterosexual normativity is jeopardized. I also examine whether, and if so how, Sigge Stark uses the romantic and the gothic genres to include transcending gender identities and sexualities in her work. The essay also includes a contextualisation of her prerequisities as an author and the necessity in performing a critical analysis of mass produced romantic literature.
3

Psykopaten i garderoben : En queer läsning av Bret Easton Ellis American Psycho

von Seth, Oscar January 2013 (has links)
The novel American Psycho was first published in 1991. It recieved harsh criticism and was viewed as a work of heterosexism, misogyny and pointless violence. Despite the criticism, the protagonist, a wealthy serial killer yuppie namned Patrick Bateman, fascinated the readers. He hides his monstrosity behind a façade of heteronormativity, but this essay shows that the norms in American Psycho are fragile. Batemans relationships are shallow, his identity is constructed out of traditional masculinitynorms and even though he’s homophobic there’s a homoerotic undertone in the text, as well as gothic patterns that give the novel a fair amount of queerness too. This analysis shows that the fear of AIDS, imprinted in the text, works as a representation for Bateman’s discrepancy concerning his sexuality. It brings to light that Bateman’s feelings towards two of his collegues are charachterized by homoerotic yearnings, and that shallow readings, where the text is not interpreted, allows the brutal violence to divert attention from the novel’s queer meaning. / Romanen American Psycho publicerades 1991. Den fick hård kritik och sågs som ett heterosexistiskt, misogynt verk fullt av meningslöst våld. Trots kritiken fascinerade protagonisten, den förmögna seriemördaryuppien Patrick Bateman, läsarna. Bateman döljer sin monstrositet bakom en heteronormativ fasad men den här uppsatsen visar att textens heteronorm är bräcklig. Batemans relationer är ytliga, identiteten är konstruerad från traditionella maskulinitetsnormer, han är homofobisk, även då gotiska, homoerotiska undertoner präglar texten. Analysen visar att AIDS-skräcken som präglar boken är synonym med Batemans sexualitetsdiskrepans, att hans känslor för två av hans kollegor är av homoerotisk karaktär, samt att i ytliga läsningar av romanen, där texten inte tolkas, gör det explicita våldet att läsarens uppmärksamhet avleds från romanens queera innebörd.
4

Ekon av det förflutna : En undersökning av den antika erotikens roll och tematisering i romanen och filmen Call Me by Your Name / Echoes of the Past : A Study of the Role and Thematization of Ancient Greek Eros in the Novel and Film Call Me by Your Name

Hall, Nina January 2019 (has links)
I den här uppsatsen utforskas André Acimans roman Call Me by Your Name (2007) och regissören Luca Guadagninos filmatisering av verket (2017) i relation till det antika begreppet eros (ung. begär). Det finns sedan tidigare en konstnärlig tradition i västvärlden att tillämpa antik tematik vid gestaltningen av manligt samkönat begär och för att åskådliggöra hur detta sker även i Acimans och Guadagninos respektive verk används i den här uppsatsen Platons Gästabudet (Symposion, ca 385 f. Kr) som en återkommande utgångspunkt i analysen. Utifrån ett urval tematiska inslag i Gästabudet, som alla anknyter till Platons övergripande behandling av begär ur ett filosofiskt perspektiv, riktas i det här arbetet uppmärksamheten mot hur dessa teman även förekommer i Call Me by Your Name, roman som film. Detta gäller inte minst Platons presenterade tanke att eros, under rätt omständigheter, har förmågan att leda filosofen mot upplysthet och förståelsen av en upphöjd och evig ordning. Utöver att visa på hur båda verken (som utspelar sig i relativt modern tid) genomsyras av denna antika begärstematik är ett annat mål med uppsatsen att genom en komparativ analys, och med ett genusvetenskapligt och queerteoretiskt perspektiv, blottlägga hur skillnaderna mellan romanförlagan och filmadaptionen påverkar bilden av den unge huvudpersonen Elio och dennes utforskande av sin sexualitet – även då bilden av sexualitet i en mer generell mening. Slutsatsen som den här uppsatsen leder fram till är att Acimans förlaga vid en första anblick framstår som mer utmanande i förhållande till en modern heteronormativ ordning (så som åskådliggjord av Judith Butlers heteronormativa matris) medan Guadagninos version – trots skildringen av samkönat begär i berättelsens centrum – innefattar mer konservativa indikationer. Samtidigt är de utmanande aspekterna i Acimans roman inte heller helt oproblematiska vid en andra anblick. I den mån Acimans skildring med hjälp av den antika tematiken gör motstånd mot moderna uppfattningar om sexualitet, begär och relationsformer leder nyttjandet parallellt till att andra diskriminerande och begränsande uppfattningar om kön, genusidentitet och könsmaktsordning snarare bekräftas inom berättelsens ramar mer än vad de utmanas.

Page generated in 0.0465 seconds